Alla inlägg av stellanstal

Måste behandla hela människan, inte enbart tumören

Yvonne Brandberg, psykolog och professor i vårdvetenskap. Foto: Gustav Anestam

Det har gått 35 år sedan Yvonne Brandberg, psykolog och professor i vårdvetenskap, började arbeta med psykosociala frågor kopplade till cancer.
– Utvecklingen har gått framåt men helhetssynen saknas. Fokus ligger fortfarande på hur man behandlar en tumör, inte en människa.

Yvonne Brandberg har ägnat nästan hela sitt yrkesliv åt psykosociala frågor kopplade till cancer.
Ett tema som gått som en röd tråd genom Yvonne Brandbergs forskning är inriktat på kvinnor med hög ärftlighet för bröstcancer som har opererat bort sina bröst i förebyggande syfte.
– Detta är i klinisk mening friska kvinnor men med väldigt stor risk att få bröstcancer. Nu senast gjorde vi en uppföljning som var upp till 20 år efter att de gjort sin mastektomi.
Resultaten visar att kvinnorna, varken på lång eller kort sikt, känner mer oro eller har sämre livskvalitet än kvinnor i allmänhet. Men när det gäller kroppsuppfattning är det många som har besvär på lång sikt.
– Det handlar bland annat om att man känner sig mindre attraktiv och inte tycker om ärren. Även sexualiteten påverkas på lång sikt. Här har vi i och för sig en bidragande faktor, nämligen att folk blir äldre. Det är svårt att säkert säga om till exempel minskad lust beror på operationen eller har andra orsaker.
Studien har genomförts i nära samarbete med kliniker och onkologer.
– Resultaten används som underlag i den information som ges till patienter som står inför beslutet att göra, eller inte göra, en mastektomi i förebyggande syfte. Det är viktigt att de vet vad operationen innebär och vilka konsekvenser ingreppet kan ge på lång sikt.

”Jag brinner för att få sjukvården att se hela patienten. Det handlar fortfarande mer om att behandla tumören och mindre om människan.”

Annat forskningsspår
Ett aktuellt projekt som skiljer sig lite från mängden tar avstamp i att laboratoriestudier visat att tillskott av antioxidanter kan få tumörer att växa fortare vid till exempel malignt melanom. Eftersom hypotesen är att kosttillskott kan vara potentiellt farliga går det inte att göra en randomiserad studie där en grupp patienter ges antioxidanter och en grupp placebo.
– Vi försöker få svar på frågan genom att patienter med malignt melanom, sex månader efter sin diagnos, får fylla i ett frågeformulär om vad de äter och eventuella kosttillskott.
350 patienter ska inkluderas i studien, resultaten kommer därför att dröja. Men det jag kan säga så här långt är att ungefär 30 procent av de tillfrågade äter någon form av kosttillskott med antioxidanter.
Yvonne Brandberg påpekar att det finns vissa risker med studien.
– Det kan vara så att personer fyller i formuläret och sedan ändrar sin kost. Då kan vi aldrig veta om vi mäter på rätt sätt. Men om det skulle visa sig att de som äter tillskott av antioxidanter får återfall tidigare än de som inte gör det, då har vi ett starkt underlag för att rekommendera folk att avstå från dessa kosttillskott.

Hela människan
Parallellt med sin forskning har Yvonne Brandberg arbetat kliniskt som psykolog och haft mycket kontakt med patientföreningar inom olika cancerrelaterade områden.
– Jag brinner för att få sjukvården att se hela patienten. Det handlar fortfarande mer om att behandla tumören och mindre om människan. Jag kan förstå att det är så, man vill förlänga liv. Men eftersom allt fler lever länge efter en cancerbehandling är det jätteviktigt att vara rustad för att ta hand om de biverkningar och emotionella problem som kan uppstå.

Personcentrerad vård
För framtiden hoppas hon på en personcentrerad vård som ser mer till den enskilda patienten och hans eller hennes behov.
– Jag tror att patienterna själva kommer att driva den utvecklingen. I andra delar av Europa har patientorganisationerna och deras krav på till exempel rehab och annat stöd fått ett mycket större genomslag. I takt med att de svenska patientorganisationerna växer sig allt starkare kommer det att hända saker även här.

Artificiell intelligens förbättrar bröstcancerdiagnostiken

Johan Hartman, professor vid Karolinska Institutet och patolog vid Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Gustav Anestam

Johan Hartman och hans forskargrupp vid Karolinska Institutet insåg tidigt att patologins framtid är digital. Tillsammans har de utvecklat ett AI-baserat beslutsstöd som förbättrar diagnostiken av bröstcancertumörer och möjligheten att förutse risken för återfall.

Johan Hartman, professor vid Karolinska Institutet och patolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, och hans forskargrupp har ägnat mycket tid åt AI-forskning. I våras resulterade deras arbete i en godkänd AI-programvara för prognostisk riskbedömning av bröstcancer. Programvaran bidrar till att sjukvården får bättre beslutsunderlag och att fler cancerpatienter kan ges tillgång till precisionsdiagnostik.
– AI kan hitta information i bilderna som vi patologer inte alltid kan upptäcka. Tekniken förfinar vårt arbete vilket innebär att fler patienter kan få en tydligare diagnos och därmed en träffsäkrare behandling, säger Johan Hartman.
Forskargruppens AI-baserade beslutsstöd är helt inriktat på bröstcancer.
– Det kändes som ett naturligt första steg. Jag har arbetat länge som bröstpatolog och ansvarar sedan ett par år tillbaka även för bröstpatologin inom Karolinska Universitetssjukhuset. Det innebär att jag vid sidan av min forskning har ett ganska omfattande kliniskt uppdrag.

”Tekniken förfinar vårt arbete vilket innebär att fler patienter kan få en tydligare diagnos.”

Mer patientnära
Det kliniska intresset har utvecklats successivt under hans yrkesliv.
– Jag kommer från en rent molekylärbiologisk bakgrund och har alltid funnit en stark drivkraft i att patienterna ska ha nytta av det jag gör. Jag var med och gjorde en del viktiga upptäckter, men med tiden kände jag att det var klinisk, mer patientnära forskning som jag ville ägna mig åt. Det ledde fram till en patologutbildning och till att min forskning numera är helt kliniskt orienterad, men ofta i nära samarbete med grundforskare.
Idag kretsar Johan Hartmans forskning främst kring bröstcancerpatienter och precisionsmedicin.
– Mycket handlar om genomik och sekvensering, men jag arbetar brett och har även forskningsspår som handlar om mekanismerna bakom hormonresistens och läkemedelstestning på patientmaterial. Men det jag lägger mest fokus på just nu är AI och bildanalys, där ambitionen är att bredda perspektivet och ta fram beslutsstöd för fler cancerdiagnoser än bröstcancer.
Att ta fram en ny AI-baserad programvara för beslutsstöd är ett arbete som kräver mycket tid och pengar. Forskargruppen måste först göra grundjobbet som består i att digitalisera analoga bilder från gamla arkiv. Forskningen utförs tillsammans med Mattias Rantalainens forskargrupp på Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
– Basen i ett AI-program för beslutsstöd består av ett digitalt bibliotek med tusentals tumörbilder. Vägen dit är tidskrävande men samtidigt väldigt rolig. Att vi redan lyckats ta fram en produkt som nu kan komma bröstcancerpatienter till nytta är förstås väldigt motiverande.

Prestigefull professur
Ett viktigt stöd kommer från Radiumhemmets Forskningsfonder. Johan Hartman är en av fem forskare som tilldelats stöd för sin professur.
– Stödet ger mig och forskargruppen möjlighet att vidareutveckla våra spännande forskningsprojekt inom AI-området, vilket i förlängningen bidrar till att fler cancerpatienter kan få en individanpassad behandling för sin sjukdom. Dessutom ger anslaget en kvalitetsstämpel till vår forskning, ett kvitto på att det vi gör är viktigt.

Stöd till nya professurer på Karolinska Institutet

Johan Hartmans professorstjänst tillsattes 2021 efter Radiumhemmets Forskningsfonders initiativ att gemensamt med Karolinska Institutet inrätta och delfinansiera fem nya professurer: en i onkologi, en inom onkologisk kirurgi, en i immunterapi och två i tumörpatologi.

Hallå där Eva Jolly

Eva Jolly, koordinator för Karolinska CCC. Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Gustav Anestam

Hallå där Eva Jolly, koordinator för Karolinska CCC. Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset är sedan i mars 2020 ett ackrediterat Comprehensive Cancer Center, Karolinska CCC. Ett viktigt mål är att kontinuerligt förbättra cancervården, stärka patientens ställning och säkra kvaliteten.

Vad innebär CCC?
– Som ackrediterat CCC uppfyller Karolinska europeiska kvalitetsstandarder i fråga om bemötande, prevention, diagnos, behandling, rehabilitering, forskning, undervisning och utbildning.

Vad är den största skillnaden mot förr?
– Att interaktionen mellan forskare och kliniskt verksamma har ökat på alla nivåer. Dessutom har vi idag en tydlig strategi som går ut på att involvera patienterna i verksamheten, både på operativ och strategisk nivå.

”Karolinska CCC är en verksamhet som har mognat i sitt sätt att jobba med patienter.”

Hur kommer CCC-ackrediteringen patienterna till godo?
– Karolinska CCC är en verksamhet som har mognat i sitt sätt att jobba med patienter. Idag är patienterna med redan från start i olika förbättringsarbeten. Samma sak gäller forskningen, där många forskargrupper arbetar nära patientrepresentanter och anhöriga i syfte att få med deras perspektiv redan när studien designas.

Vad händer nu?
– Karolinska CCC fortsätter att utveckla sina spjutspetsverksamheter och med att implementera förändringar och förbättringar inom områden som identifierades under ackrediteringsprocessen. Vi arbetar idag mycket nära Science for Life Laboratory, och tillsammans med sjukhuset och KI utgör dessa verksamheter en treenighet som är helt avgörande för att precisionsmedicin ska kunna föras in i den kliniska vardagen och komma till nytta för våra patienter.

Framtid?
– Som CCC måste verksamheten göra en re-ackreditering vart femte år. Det arbetet startar 2023 med målet att integrera även barnonkologin och barnhematologin i framtidens Karolinska Cancer Comprehensive Center.

Kostnadseffektiv organisation

Foto: Gustav Anestam

Radiumhemmets Forskningsfonders kansli är en liten och kostnadseffektiv organisation som svarar för den operativa och administrativa driften av fondernas verksamhet. I detta ingår även administrationen och personalansvaret för personal anställda i forskningsprojekt som stöds av fonderna. Kansliet är beläget nära forskningen på Karolinska Institutet.

Vi som arbetar på kansliet

Karin Friman, generalsekreterare
Verena Vesic, ekonomichef
Sinta Cronquist, kommunikationsansvarig
Mariann Eklund, handläggare

Radiumhemmets Forskningsfonder

Radiumhemmets Forskningsfonder finansierar klinisk patientnära cancerforskning – som sker i nära anslutning till sjukvården och vars resultat inom en nära framtid kan förväntas komma cancerpatienterna till nytta.
Under 2021 hade Radiumhemmets Forskningsfonder möjlighet att dela ut sammanlagt 82 miljoner till cancerforskningen. Fondernas stöd ges årligen till ett brett urval av forskningsprojekt inriktade på specifika cancerdiagnoser, framtagande av förbättrad diagnostik och behandling samt ökad kunskap om tumörers egenskaper.
Just nu stödjer fonderna 184 cancerforskare med ett eller flera pågående projekt. De två senaste åren har vi även gett stöd till enskilda, framstående forskare för att ytterligare främja forskningen på sikt. Detta har gjorts genom att bland annat initiera och delfinansiera nya professorstjänster på Karolinska Institutet samt finansiera forskningstid för kliniskt verksamma doktorander inom cancerområdet.
Radiumhemmets Forskningsfonder består av Sveriges två äldsta cancerfonder, Cancerföreningen i Stockholm (1910) och Stiftelsen Konung Gustaf V:s Jubileumsfond (1928). De forskningsanslag som delas ut kommer från avkastning på fondernas kapital samt gåvor och testamenten från allmänheten.
Läs mer om oss på www.rahfo.se

Vårt stöd i kampen mot cancer

• 82 miljoner till klinisk patientnära cancerforskning under 2021
• 184 forskare får just nu stöd till ett eller flera projekt
• 5 professurer inom cancerområdet inrättas på KI
• 36 kliniskt verksamma doktorander har hittills fått forskningstid finansierad
• 112 år av insatser för att fler ska överleva cancer

Styrelser och forskningsnämnd

Cancerföreningen i Stockholm

Harriet Wallberg, professor och tidigare rektor vid Karolinska Institutet, ordförande

Stiftelsen Konung Gustaf V:s Jubileumsfond

Cecilia Schelin Seidegård, tidigare landshövding, ordförande


De båda fondernas styrelser har ett tätt samarbete och en gemensamt utsedd forskningsnämnd. Nämnden består av elva professorer med lång erfarenhet och stor kompetens inom olika delar av dagens cancerforskning.

Ordförande

V. Peter Collins, professor University of Cambridge

Vetenskaplig sekreterare

Anders Ullén, professor Karolinska Institutet och överläkare Karolinska Universitetssjukhuset


Att testamentera kan rädda liv

Genom att testamentera kontanter, aktier eller din bostadsrätt hjälper du Radiumhemmets Forskningsfonder att rädda liv.

Med en testamentsgåva till oss möjliggör du ytterligare forskning och bidrar till bekämpandet av cancer. Då fonderna är skattebefriade är vi undantagna kapitalvinstskatt vid försäljningar.

Mer information

Beställ gärna vår testamentsbroschyr kostnadsfritt på www.rahfo.se eller via 08-545 425 50.

Här prövas morgondagens cancerterapier

Jeffrey Yachnin, överläkare och medicinskt ledningsansvarig. Foto: Gustav Anestam

På Centrum för Kliniska Cancerstudier kan cancerpatienter som inte svarar på traditionella behandlingar få möjlighet att ingå i tidiga studier av helt nya cancerläkemedel.

Jeffrey Yachnin är överläkare och medicinskt ledningsansvarig på Centrum för Kliniska Cancerstudier vid Karolinska Universitetssjukhuset. Här genomförs fas 1-studier, som är de första studierna som utförs på människa efter laboratoriernas prekliniska prövningar. Dessa studier görs vanligtvis på friska försökspersoner men när det gäller cancer sker testerna direkt på patienter.
– Fas 1-studier ger patienter som redan prövat alla tillgängliga läkemedel en möjlighet att pröva behandlingar som ännu inte finns att tillgå, förklarar Jeffrey Yachnin.
Nästan alla patienter som deltar i studier är väldigt nöjda, oavsett om de blir hjälpta av behandlingen eller inte.
– Självklart håller alla tummarna för att tumören ska krympa. Men även om den inte gör det kan många patienter finna en tillfredsställelse i att de varit med och försökt bidra till utvecklingen av nästa generations cancerläkemedel.

”Stödet från fonderna har gjort oss mer konkurrenskraftiga som klinisk prövningsenhet.”

Stora framsteg
Jeffrey Yachnin känner optimism inför hur cancer kommer att kunna behandlas i framtiden.
– Immunterapi har till exempel redan lett till att vi idag kan rädda liv som för bara några år sedan skulle ha gått förlorade. Och tack vare stora forskningsframsteg inom precisionsmedicinen har vi en pågående utveckling som rör sig från dödlig till kronisk och, i några fall, botbar sjukdom.
En av vår tids stora utmaningar inom cancerforskningen är att kunna förstå varför vissa patienter svarar väldigt bra på vissa terapier och andra inte.
– Målet med precisionsmedicinen är att med stor träffsäkerhet kunna välja ut rätt behandling för varje enskild patient.
Ett viktigt led i det arbetet är verksamheten inom PCM-programmet. Det startades för åtta år sedan med stöd av Radiumhemmets Forskningsfonder i syfte att främja forskning kring individualiserad cancerbehandling vid Karolinska Universitetssjukhuset.
– Tack vare fondernas satsning har vi ett program inom vilket vi kan utföra molekylära tester på cancerpatienter. Eftersom vi får remisser från andra sjukhus i Sverige, gagnar detta inte enbart patienter från Storstockholmsområdet. Stödet från fonderna har gjort oss mer konkurrenskraftiga som klinisk prövningsenhet och varit en nyckel till utveckling av hela verksamheten, fastslår Jeffrey Yachnin.

Hallå där Harriet Wallberg

Harriet Wallberg, läkare, professor i fysiologi, tidigare rektor vid Karolinska Institutet och Cancerföreningen i Stockholms nya ordförande. Foto: Gustav Anestam

Hallå där Harriet Wallberg, läkare, professor i fysiologi, tidigare rektor vid Karolinska Institutet och Cancerföreningen i Stockholms nya ordförande.

Vad fick dig att axla rollen som ordförande i Cancerföreningen?
– Redan under min tid som rektor på Karolinska Institutet var jag imponerad av Radiumhemmets Forskningsfonder och Cancerföreningen i Stockholm. Tack vare generösa gåvor från allmänheten kan fonderna ge ett stort och viktigt stöd till den patientnära cancerforskningen. Det är en mycket angelägen fråga och just därför tackade jag ja till ordförandeposten.

Vilka frågor tycker du det är viktigast att driva?
– Fondernas övergripande mål är att stödja den kliniska cancerforskningen, och i den målsättningen ingår en rad viktiga frågeställningar som vi kommer att fortsätta att driva. Hur kan vi underlätta tidig upptäckt av cancer och hur kan vi förbättra och skräddarsy behandlingar? Viktigt är också att hitta vägar för att öka livskvaliteten för alla som har genomgått eller lever med cancer.

”Tack vare generösa gåvor från allmänheten kan fonderna ge ett stort och viktigt stöd till den patientnära cancerforskningen.”

Aktuella utmaningar?
– Att identifiera de forskare och projekt som verkligen kan generera ny kunskap och föra forskningen framåt. Ett led i det arbetet är att fonderna på senare år vidgat sin verksamhet till att inte enbart stödja olika forskningsprojekt utan även ge stöd till enskilda, framstående forskare. Detta görs bland annat genom stöd till professorstjänster och forskarmånader för kliniskt verksamma forskare.

Hur ser du på framtiden för Radiumhemmets Forskningsfonder?
– Siktet är inställt på att fortsätta ligga i den absoluta framkanten. Då måste vi veta var forskningsfronten ligger inom olika cancerområden och därför har vi en så meriterad och kompetent bedömningsorganisation. Förra året delade fonderna ut hela 82 miljoner kronor till den så viktiga patientnära cancerforskningen. Det är verkligen något som vi är glada över.

Jag vill optimera behandlingen och rädda fler

Hildur Helgadottir, överläkare och forskare vid Karolinska Institutet. Foto: Gustav Anestam

– Om 15 år kan vi hjälpa fler patienter med spridd sjukdom och vi kommer att kunna göra det med större precision. Immunterapin är fortfarande i sin linda, säger Hildur Helgadottir, överläkare och forskare vid Karolinska Institutet, som har riktat in sin forskning på malignt melanom.

Immunterapi är en effektiv behandlingsform för personer med spridd, elakartad hudcancer. Före införandet av dessa nya terapier fanns i stort sett inga effektiva onkologiska behandlingar för melanom, så det är stora framsteg som skett. Men behandlingen fungerar inte på alla, och de nya läkemedlen saknar långvarig effekt hos mer än hälften av patienterna. Det är här som Hildur Helgadottirs forskning kommer in i bilden.
– Immunterapi är väldigt effektivt på vissa patienter. En del med spridd sjukdom blir långtidsöverlevare och till och med botade, vilket tidigare var nästintill otänkbart. Problemet är att vi behöver förstå mer om varför vissa patienter inte svarar, eller slutar svara på behandling. Vi vill finna svaren, optimera behandlingen och rädda fler.

Flera forskningsspår
I en aktuell studie som initierats av Hildur Helgadottir och drivs i samarbete med Svenska Melanomstudiegruppen ges strålbehandling till patienter som inte svarar optimalt på immunterapi.
– Vi studerar om vi genom att stråla vissa metastaser kan sätta i gång en inflammatorisk och immunologisk process som gör att patienten börjar svara på immunologisk behandling.
Ett annat forskningsspår är inriktat på prevention.
– Melanom och hudcancer generellt är de tumörformer som ökar allra snabbast i Sverige. Och vi har fortfarande en ganska hög dödlighet hos patienter som får metastaserad sjukdom. Därför är det viktigt att försöka förstå varför vissa individer har högre risk än andra för att insjukna.

”En del med spridd sjukdom blir långtidsöverlevare och till och med botade.”

Ärftlighetsmottagning
Hildur Helgadottir driver även ärftlighetsmottagningen för melanom på Karolinska Universitetssjukhuset.
– Här ligger fokus på prevention och identifikation av högriskgrupper och att tillhandahålla den uppföljning som krävs för att förebygga utveckling av allvarliga melanom. Vi arbetar brett för att kunna slå mot sjukdomen från alla håll.
Forskargruppen har bland annat undersökt hur effektiv immunologisk checkpoint-terapi är hos individer med spritt melanom som har en ärvd mutation i CDKN2A. Detta är en allvarlig genmutation som ger höga risker inte bara för melanom utan även för annan cancer. Resultaten jämfördes med utfallet av tidigare studier där melanompatienter behandlats med immunterapi.
– Det visade sig att mutationsbärarna med spritt melanom svarade oväntat bra på behandlingen vilket är goda nyheter för denna hårt drabbade patientgrupp, berättar Hildur Helgadottir.

Framtid
Framtiden för behandling av malignt melanom menar hon ser ljus ut; behandlingskoncept med immunologiska och målriktade terapier kommer att fortsätta utvecklas.
– Det är flera nya lovande terapier som utprövas och vissa som redan är på väg in, så vi kommer att kunna hjälpa fler patienter än idag och med större precision. Men det gäller att fortsätta jobba hårt i båda ändar. Vi ska inte bara stå och ta emot patienterna när de får spridd sjukdom, det viktiga preventionsarbetet måste fortsätta med oförminskad kraft.

Viktig pusselbit i kampen mot cancer

Lukas Orre, cancerforskare vid Karolinska Institutet. Foto: Gustav Anestam

– När jag började arbeta med proteomik för snart 20 år sedan tog det nästan ett år att identifiera ett enda protein. Idag kan vi identifiera 10 000 proteiner på mindre än en vecka, berättar Lukas Orre, cancerforskare vid Karolinska Institutet.

Proteomik handlar om att med hjälp av avancerade metoder studera proteiner på biologisk systemnivå. Forskningsgrenen gör det möjligt att analysera och förstå sammansättningen av proteiner hos enskilda celler, vävnader och kroppsvätskor. Informationen kan i nästa steg användas för att utveckla medicinsk, biologisk och bioteknologisk forskning.
– Det finns tiotusentals olika proteiner som har olika funktioner. För att förstå hur de samverkar krävs ytterst känsliga och exakta metoder, berättar Lukas Orre som började sin karriär med studier på apotekarprogrammet i Uppsala.
– Jag har en god grundförståelse för hur läkemedel fungerar och intresserar mig för hur läkemedelsbehandling vid cancer kan göras så effektiv som möjligt.

”Forskningen innebär att vi på djupet försöker förstå vilka mekanismer som ett läkemedel har.”

Lungcancer
Ett forskningsspår är inriktat mot lungcancer, den totalt sett dödligaste cancersjukdomen.
– Vi studerar hur en viss typ av proteinförändring, som finns naturligt i normala celler, kan missbrukas i cancerceller. Förändringen styr var i cellen proteinerna befinner sig och därför också hur de påverkar cellens biologi. Med hjälp av de metoder vi har utvecklat kan vi i stor skala se var i cellen proteinerna håller hus, om de kan bidra till cancer och hur de förflyttar sig efter behandling med olika typer av läkemedel.
I ett aktuellt projekt studeras ett läkemedel mot lungcancer som är komplicerat att använda eftersom det visat sig vara svårt att avgöra vilka patienter som har nytta av behandlingen.
– Läkemedlet blockerar en proteinförändring som kan få effekt på väldigt många olika proteiner, men det är fortfarande oklart vilka av dessa effekter som är viktiga vid cancerbehandling. Om vi lär oss mer om vilka exakta effekter läkemedlet ger, kan vi också förstå vilka patienter som har bäst nytta av behandlingen. Forskningen innebär att vi på djupet försöker förstå vilka mekanismer som ett läkemedel har, vilket i förlängningen också kan hjälpa oss att förstå hur olika läkemedel mot cancer kan kombineras för bästa effekt, förklarar Lukas Orre.

Klinisk proteomik
Om några år kommer många av de proteomikmetoder som idag enbart används av forskare att ha flyttat in på kliniken och användas för att förbättra terapival och precisionsmedicin vid cancerbehandling.
– Redan idag finns klinisk genomik som ett led i den strävan. Vi verkar för att klinisk proteomik ska få en likadan resa, vilket är en del av en större ambition och viktig pusselbit i arbetet med att förstå vilken behandling som är den bästa för varje enskild lungcancerpatient.

Vi lyssnar, stöttar och ger råd

Foto: Gustav Anestam

– Sitt inte ensam med din oro utan hör av dig! Du kan vara helt anonym och sannolikheten för att vi kan bidra med något som rätar ut eventuella frågetecken och lindrar ängslan är stor, säger Lenita Lundin, specialistsjuksköterska i onkologi vid Cancerrådgivningen.

På Cancerrådgivningen arbetar specialistsjuksköterskor som är utbildade samtalsterapeuter och har utbildning i onkologi.
– Vi finns till för alla som har, oroar sig för, eller lever med någon som har cancer, berättar Lenita Lundin som arbetat i verksamheten sedan 1999.
Under de gångna åren har samtalen kommit att handla alltmer om existentiella frågor och mindre om ren cancerinformation.
– 1177 har skapat en jättefin webbtjänst där det går att läsa sig till väldigt mycket. Men läsningen kan ibland resultera i att oron ökar eller att saker och ting blandas ihop. Här kan vi hjälpa till med att reda ut begreppen.

Ingen bokning
Många som kontaktar Cancerrådgivningen uppskattar möjligheten till anonymitet och att medarbetarna har tystnadsplikt.
– Att boka tid hos en kurator kan för en del vara ett väldigt stort steg. Att få ringa spontant, precis när det känns svårt, är mycket lättare.
Kvinnor söker generellt mer psykosocialt stöd och rehab än vad män gör, som ofta tackar nej om de får frågan.
– Men vi har väldigt många män som kontaktar oss. Kanske har det med lättillgängligheten och möjligheten till anonymitet att göra, säger Lenita Lundin.

Tveka inte
Ungefär hälften av alla som kontaktar Cancerrådgivningen har cancer, övriga känner oro eller är närstående.
– Familjemedlemmar och andra närstående kan ofta känna sig ensamma med sina frågor och sin oro. Ibland kan det kännas bättre bara genom att få berätta för någon hur jobbigt det kan vara att leva med någon som är sjuk. Vi kan svara på alla möjliga frågor om cancer och är vana vid att möta människor i kris, avslutar Lenita Lundin.

Cancerrådgivningen

Cancerrådgivningen som drivs av Regionalt Cancercentrum och samarbetar med Radiumhemmets Forskningsfonder tar emot cirka 5000 samtal, mejl och chattfrågor per år. Den som ringer är anonym och inga journaler förs.

Telefon 08-123 138 00, helgfri måndag–fredag mellan kl. 08.30 och 16.00. På måndagar är det kvällsöppet till 19.30.


Stöd cancerforskningen

Så här kan du stödja den patientnära cancerforskningen. Din gåva bidrar till forskning som kan komma patienter till nytta inom en nära framtid.

Bankgiro

Sätt in valfritt belopp på BG 900-7980.

Swish

Swisha valfritt belopp till 900 6909.

Bli månadsgivare

Med regelbundna gåvor bidrar du till cancerforskningens framsteg över tid och ger fler möjligheten att överleva cancer.

Ge en minnesgåva

Hedra minnet av någon nära med en gåva till livsviktig forskning. Ett vackert minnesblad med ditt val av motiv och hälsning skickas till de närmast anhöriga.

Ge en gratulationsgåva

Ge bort en present som för cancerforskningen framåt.

Testamentera

Genom ditt testamente kan du bidra till klinisk patientnära cancerforskning.

Ge din gåva via www.rahfo.se eller ring 08-545 425 50 så hjälper vi dig.

Lovande läkemedelskandidat mot spridd prostatacancer

Sten Nilsson, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor emeritus vid Karolinska Institutet. Foto: Gustav Anestam

Sten Nilsson och hans forskargrupp står på tröskeln till att lyckas med det som för de flesta forskare stannar vid en avlägsen dröm: att ta sin forskning från idé till färdig produkt. Nu dras riktlinjerna upp inför en kommande fas 3-studie av en mycket lovande läkemedelskandidat riktad mot spridd prostatacancer.

Varje år får omkring 10 000 män i Sverige diagnosen prostatacancer. Sjukdomen är som regel botbar, om den inte hunnit sprida sig och sätta dottertumörer. Men även om det inte finns någon botande behandling har senare års forskningsframsteg resulterat i en rad nya behandlingar som effektivt kan bidra till att bromsa spridd sjukdom.
Sten Nilsson, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor emeritus vid Karolinska Institutet, har under sin snart 50-åriga forskarkarriär varit involverad i många banbrytande projekt. Hans forskningsgrupp har bland annat stått för merparten av den kliniska utvecklingen av Radium-223-diklorid, en målsökande strålbehandling som, när den kom, var ett helt nytt behandlingskoncept för spridd prostatacancer.
– Radium-223, som ska ges i ett så tidigt sjukdomsstadium som möjligt i syfte att bromsa tumörspridning i skelettet, är ett mycket välkommet tillskott i behandlingsarsenalen, säger Sten Nilsson.

”Preparatet söker upp och binder sig till dottertumörer i skelettet där det utövar sin tumörcellsdödande effekt.”

Unik mekanism
Just nu arbetar Sten Nilsson, Anders R Holmberg och den övriga forskargruppen med att utveckla en ny behandling mot spridd prostatacancer, en läkemedelskandidat med en unik verkningsmekanism.
– Preparatet söker upp och binder sig till dottertumörer i skelettet där det utövar sin tumörcellsdödande effekt. Vi har genomfört inledande kliniska studier på sammanlagt 83 patienter, där resultaten visar att kandidaten har både en bromsande effekt på tumörsjukdomen och god tolererbarhet.
I skrivande stund pågår planering inför kommande fas 3-studie, som är det stora kliniska testet inför godkännandet av ett nytt läkemedel.
– Eftersom verkningsmekanismen är unik, helt skild från övriga läkemedels angreppssätt och har få bieffekter, tror vi att preparatet skulle kunna passa väl in både som monoterapi och kombinationsbehandling, säger Sten Nilsson.

Fler forskningsspår
Ett annat forskningsspår är inriktat mot multipelt myelom, en cancersjukdom som liksom prostatacancer drabbar skelettet.
– Även om vårt huvudfokus är att utforska preparatets plats vid metastaserad prostatacancer sker en parallell utvecklingslinje där vi studerar preparatets tolererbarhet och effekt vid multipelt myelom.
Forskargruppen är även verksam inom kurativ behandling av lokal prostatacancer.
– Vi har bland annat visat att kombinationen av konventionell strålbehandling, och brachyterapi, där strålningen sker inne i kroppen, är både botande och förknippad med förhållandevis få bieffekter.

”Om det inte fanns utmaningar och problem skulle det inte finnas något att lösa.”

Spännande plattform
Sten Nilsson konstaterar att forskargruppen, efter att ha tagit kandidaten den långa vägen från idé och preklinisk forskning till klinisk utvärdering, har ett mycket spännande år framför sig. Och de kommande åren ser minst lika spännande ut.
– Eftersom vår molekyl fungerar både på prostatacancer och sannolikt även på myelom tror vi att den kan fungera även på andra tumörsjukdomar som angriper skelettet. Tanken är att vi på sikt ska koppla molekyler som är specifikt riktade mot många olika cancersjukdomar till vårt grundkoncept. Många viktiga och intressanta frågeställningar kvarstår fortfarande, men det är ju det som forskning handlar om. Om det inte fanns utmaningar och problem skulle det inte finnas något att lösa, fastslår Sten Nilsson.