Etikettarkiv: Onkologi

Kliniknära cancerforskning mot samma mål

Sahar Salehi, kirurg, och Simon Ekman, onkolog och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Båda forskar även vid Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen
Sahar Salehi, kirurg, och Simon Ekman, onkolog och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Båda forskar även vid Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen

Sahar Salehi och Simon Ekman är två specialistläkare inom Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset som delar sin tid mellan forskning och klinik. Inriktningen är olika men målet detsamma, att förlänga överlevnad, öka livskvalitet och optimera behandlingen för cancer­patienter.

Äggstockscancer drabbar ungefär 700 kvinnor per år. Cancern har ofta redan spridit sig vid upptäckt. Den kirurgiska behandlingen innebär för det mesta en stor och omfattande operation.
– Vi har under det senaste decenniet byggt upp ett högkompetent kirurgiskt team för att kunna erbjuda varje kvinna med avancerad äggstockscancer den absolut bästa behandlingen, berättar Sahar Salehi, kirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet.
Trots detta visar uppföljningen av opererade patienter att den förväntade förbättrade överlevnaden uteblivit, ett faktum som rest ett stort frågetecken och nu utgör grund för Sahar Salehis forskning.
– Vi vill undersöka varför och om det kirurgiska traumat har sidoeffekter som vi fram till nu inte har varit medvetna om och om dessa i sådana fall kan stävjas.

Ny kunskap
En sedan länge vedertagen sanning inom onkologin är att cellgiftsbehandling enklare avdödar små jämfört med stora tumörer.
– Detta är bakgrunden till varför vi har utfört dessa omfattande operationer, för att göra den efterföljande cellgiftsbehandlingen mer effektiv.
Effekterna av medicinsk onkologisk behandling och hur den påverkar patienternas överlevnad är noga studerad.
– Men när det gäller kirurgi ser bilden annorlunda ut. Det finns jämförelsevis väldigt lite beskrivet om hur det kirurgiska ingreppet/traumat med efterföljande inflammation och läkning påverkar cancercellens beteende. I detta projekt gläntar vi på en dörr till kunskap som på sikt kan leda till individuell cancerbehandling även inom kirurgi, säger Sahar Salehi.
Hon förklarar att det sannolikt finns en gräns för hur omfattande en operation kan vara för att resultera i förbättrad överlevnad.
– Vi vill ta reda på var denna gräns går och vad som påverkar den, målet är rätt kirurgisk behandling för maximal överlevnadseffekt.

Resistens
Även Simon Ekman, onkolog och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet, arbetar med kliniknära cancerforskning. Han har riktat in sin forskning på lungcancer, en cancerform där behandlingsutvecklingen under senare år tagit stora steg framåt.
– Idag går det att med hjälp av målriktade behandlingar och immunterapi behandla även spridd sjukdom framgångsrikt. Problemet är att merparten patienter med tiden utvecklar en resistens mot dessa läkemedel.
Ett av Simon Ekmans forskningsspår handlar om att försöka kartlägga vad som orsakar resistens och ta reda på varför den utvecklas hos patienterna. Målet är att hitta nya vägar att angripa resistensutvecklingen.
– En resistens kan inträffa på så många olika sätt. Vi försöker att titta brett men studerar särskilt en grupp molekyler, mikro-RNA, som reglerar hela signaler i cellerna.
Vi har preliminära data som tyder på att vi fått fram kandidater som skulle kunna ha betydelse för resistensutveckling mot målriktade behandlingar. Mycket arbete återstår men det första steget är nu taget.

Hjärnmetastaser
Ett annat av Simon Ekmans forskningsspår är inriktat på hjärnmetastaser.
– Läkemedel som fungerar bra mot cancer i övriga kroppen har inte alltid samma effekt på metastaser i hjärnan. Vi tittar även på detta och har nyligen publicerat data som visar vad det är som skiljer en hjärnmetastas från ursprungstumören, skillnader som kanske kan förklara bristande effekt av immunterapi. I nästa steg ska vi studera hur denna nya kunskap kan appliceras på behandlingen av hjärnmetastaser.
För framtiden är målet att kunna förebygga resistens mot olika former av cancerterapier.
– Förhoppningen är att vi hittar faktorer som gör att vi tidigt kan fånga tecken på resistens och gå in med behandling som återaktiverar tumörens känslighet för läkemedlet. Drömmen vore att kunna förebygga resistens helt och hållet, fastslår Simon Ekman.

Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset

Tema Cancer bedriver sin verksamhet huvudsakligen i Huddinge och Solna, men har även verksamhet på Danderyds sjukhus. Vårt nära samarbete med Karolinska Institutet gör att vi även kan bedriva omfattande patientnära klinisk forsknings- och utbildningsverksamhet.

Tema Cancer
Karolinska Universitetssjukhuset
Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00
www.karolinska.se

www.karolinska.se

Personligt patientfokus på Ipsen

Joachim Handin, Nordisk affärschef för onkologi på Ipsen och David Daya, vd för Ipsen i Norden och Baltikum. Foto: Johan Marklund
Joachim Handin, Nordisk affärschef för onkologi på Ipsen och David Daya, vd för Ipsen i Norden och Baltikum. Foto: Johan Marklund

Onkologi har under många år varit ett av Ipsens största och mest prioriterade områden. Här är patientens behov i ständigt fokus och målet att snabbt hitta innovativa lösningar som gör verklig nytta.

Ipsen grundades i Frankrike för över 90 år sedan av Dr. Henri Beaufour, vars familj fortfarande är majoritetsägare, och har sedan dess legat i fronten för behandlingar som förbättrar och förlänger människors liv. Ipsen erbjuder idag effektiva och innovativa behandlingar inom onkologi, uro-onkologi, neurologi och ovanliga diagnoser (rare diseases). Inom rare diseases har man nyligen utvecklat en lovande behandling för barn med den mycket sällsynta och svåra sjukdomen FOP (Fibrodysplasia Ossificans Progressiva).
– Vi präglas fortfarande av familjeanda. Ambitionen är inte att bli störst, utan att jobba inom områden där vi verkligen kan göra skillnad. Vi är snabbrörliga och har örat mot marken för att förstå patienters och sjukvårdens behov och snabbt kunna erbjuda lösningar. Tack vare att vi är en mindre aktör har vi korta beslutsvägar och är flexibla, berättar Joachim Handin, Nordisk affärschef för onkologi på Ipsen.

Snabb tillväxt
Ipsen utsågs i fjol till Sveriges snabbast växande läkemedelsföretag. Tillväxten har till stor del drivits av den framgångsrika portföljen inom onkologi. Här finns bland annat ett läkemedel mot metastaserande njurcancer, som erbjuder ett behandlingsalternativ till patienter i första linjen eller där första linjens terapi inte räckt. Läkemedlet används idag som monoterapi, men man har nu sett i kliniska studier att användningsområdet kan breddas och effekten stärkas när det används i kombination med immunonkologisk behandling.
Ipsen har också en marknadsledande produkt mot neuroendokrina tumörer. Den ges i form av injektion och företaget har lyssnat in patienters och sjukvårdens behov och utvecklat ett förbättrat sätt att administrera läkemedlet.
– Vi har utvecklat en spruta som är lätt för patienten att använda själv och som bygger på feedback från patienter och den kliniska vården. Detta spar tid och minskar stressen för patienterna, samtidigt som det avlastar sjukvården, säger Joachim Handin.
Han ser mycket positivt på utvecklingen inom onkologi, där inte minst kombinationsbehandling med olika läkemedel ofta visar på mycket goda resultat.
– Inom njurcancer, neuroendokrina tumörer och prostatacancer utvecklar vi unika lösningar som adresserar specifika behov hos patienterna.
Vi upptäcker allt fler möjliga behandlingsformer som både ökar livskvaliteten och förlänger livet hos patienter. I detta arbetar vi nära myndigheter och den kliniska sjukvården så att nya, effektiva behandlingar verkligen kommer patienterna tillgodo, säger han.

Personligt engagemang
Han får medhåll av David Daya, som i höstas tillträdde som vd för Ipsen i Norden och Baltikum. Som så många andra har han en personlig relation till cancer.
– Min mor har diagnostiserats med sjukdomen två gånger. Därför känner jag ett starkt engagemang och har stor förståelse för de utmaningar som cancerpatienter måste tackla. Jag är stolt och glad att jag i min roll här på Ipsen kan vara en del i att utveckla terapier som ger verkligt hopp.
David Daya lyfter fram den patientcentrerade och personliga andan som utmärker Ipsen. Ett exempel är att man snabbt och agilt nu under coronapandemin tagit fram en lösning för att leverera mediciner direkt hem till patienter i Danmark, utan att de måste gå till sjukhuset för att hämta läkemedlet. Vanligtvis dispenseras specialistläkemedel inte via apotek där. Ett annat är att Ipsen möjliggör kostnadsfri tillgång till vissa läkemedel i de fall patienten inte har möjlighet att betala för behandlingen.
Han betonar också den starka sammanhållningen inom det multinationella teamet på Ipsen, såväl i Norden-Baltikum som globalt.
– Här finns en stark känsla av samhörighet och att man arbetar mot samma mål för att förbättra för våra patienter. Jag är stolt över att vara en del av det.

Ipsen

Ipsen är ett ledande globalt biotechbolag som är verksamt inom onkologi, uro-onkologi, neurologi samt rare diseases. Företaget har närmare 6 000 medarbetare i 30 länder och marknadsför 20 olika läkemedel i över 150 länder. Visionen är att förbättra livet för patienterna och att bli ledande inom de olika segmenten. Onkologi är ett prioriterat område och företaget har en stark produktportfölj, som har drivit en mycket stark tillväxt.
www.ipsen.com

www.ipsen.com

Dynamisk cancerforskning på KI

Nicola Crosetto, forskare vid Cancerforskning KI. Foto: Stefan Zimmerman
Nicola Crosetto, forskare vid Cancerforskning KI. Foto: Stefan Zimmerman

På det strategiska forskningsprogrammet Cancerforskning KI samlas olika discipliner, där ledande forskare samarbetar för att hitta nya behandlingar mot cancer. Här finns både grund- och kliniknära forskning.
– Det är en oerhört spännande och dynamisk miljö, säger Marianne Farnebo, som forskar om hur defekter i ett visst protein kan ge upphov till tumörer.

Marianne Farnebo, som är docent i experimentell onkologi, har varit verksam vid Karolinska institutet under nästan hela sin karriär. Hon är biomedicinare i botten och disputerade i leukemi och genetik vid KI 2003.
– Jag ville arbeta med cancer eftersom det är en av de stora, svåra folksjukdomarna, där det verkligen finns behov av nya behandlingar. Mitt fokus har hela tiden varit att på cellnivå förstå varför cancer uppstår, berättar hon.
Väldigt tidigt i sin forskarbana hittade Marianne en tidigare okänd gen i DNA-tråden. Genen fick namnet WRAP53 eftersom den ligger nära den sedan tidigare kända genen P53, som har stor betydelse för att skydda mot cancer. Marianne upptäckte att WRAP53 styr P53:s aktiviteter och att skador i WRAP53 är en vanlig orsak till att cancer uppstår. Även för tidigt åldrande är kopplat till medfödda skador i WRAP53.
– Det var fantastiskt att redan i starten av min karriär få upptäcka en helt ny gen. All min forskning har sedan dess varit baserad på WRAP53, säger Marianne.

Marianne Farnebo, docent i experimentell onkologi vid KI. Foto: Håkan Flank
Marianne Farnebo, docent i experimentell onkologi vid KI. Foto: Håkan Flank

Proteiners roll
Idag studerar Marianne Farnebo och hennes team vilken roll det protein som WRAP53 producerar har i cancer och hur arvsmassan reparerar sig efter en skada. Det är grundforskning på cellnivå, som är viktig för att kliniskt kunna göra sjukdomsprognoser och förutsäga vilken effekt behandling kan ha på olika tumörformer. Hon har byggt upp en forskargrupp på nio personer och lyfter fram den stora fördelen av att kunna arbeta i en forskningsmiljö i den absoluta frontlinjen.
– Här finns en långsiktighet och stabilitet som verkligen främjar hög kvalitet i forskningen.
Marianne får medhåll av Nicola Crosetto, en annan ung, framstående forskare vid Cancerforskning KI. Nicola är disputerad onkolog och kom till Karolinska Institutet 2015 efter medicinstudier i Italien, doktorandtjänstgöring i Frankfurt och postdoc på MIT i Boston. Hans forskningsfält ligger i gränslandet mellan medicin och fysik.
– Jag sökte mig hit för jag visste att det skulle öppna många möjligheter och spännande samarbeten. Karolinska Institutet är internationellt välrenommerat och erbjuder en unik forskningsmiljö och möjlighet att nå ut i den kliniska verksamheten, säger han.
Nicolas forskargrupp studerar de processer som får DNA att bli fragilt och gå sönder och därmed ger upphov till cancerceller som beter sig okontrollerat. En viktig del av forskningen är att skapa matematiska beräkningsmodeller för den här processen.
– Om vi förstår processen så kan vi hitta mönster och mekanismer som ligger bakom uppkomsten av cancer. Det kan i sin tur leda till nya sätt att angripa cancer, med riktad behandling som har färre biverkningar och inte skadar friska celler, säger han.

Skapar en atlas
– Vi för samman biologi, bioteknik, fysik och ingenjörsvetenskap för att analysera stora mängder data om genomet, förklarar Nicola, som nu under våren publicerar en artikel om sin forskning i den ansedda tidskriften Nature Biotechnology.
Målet är bland annat att konstruera en atlas över DNA-fragilitet i olika cancerformer.
En stor fördel med den multidisciplinära forskningsmiljön på KI är att den ger möjlighet till synergier och samverkan. Marianne Farnebo och Nicola Crosetto planerar att samverka i ett forskningsprojekt där hans matematiska beräkningsmodeller appliceras på hennes cellforskning, berättar han.
– Vår forskning har många samband. Mariannes grupp har expertisen när det gäller reparation av cellerna och vi specialiserar oss på genomet. Det är den här typen av samarbete som verkligen berikar och för cancerforskningen framåt.

Cancerforskning KI

Det strategiska forskningsprogrammet Cancerforskning KI kombinerar cancerbiologi med klinisk cancerforskning från hela KI och samlar forskare från olika discipliner. Målet är att generera nya vetenskapliga upptäckter som kan övergå i klinisk användning. Genom att samla cancerforskningen i en organisation stärks förutsättningarna för samarbete med externa aktörer och samverkan inom KI. Verksamheten leds av Jonas Bergh, co-directors Kamila Czene, Urban Lendahl och administrative chefen Johanna Furuhjelm. Stöd för programmet kommer från regeringen genom de strategiska initiativen.
Tre forskningsområden är nu öppna för ansökningar: Läs mer här!

https://ki.se/en/cancerresearchki/cancer-research-ki

Nära samarbeten gör skillnad i kampen mot cancer

Caroline Tegner, Brand Manager Scandinavia på Bayer och Ralf Ackermann, Medicinsk chef för Bayer Scandinavia.
Caroline Tegner, Brand Manager Scandinavia på Bayer och Ralf Ackermann, Medicinsk chef för Bayer Scandinavia.

Bayer ligger långt fram inom området precisionsonkologi och har i kraft av lyckade partnerskap redan lanserat flera banbrytande produkter.
– Precisionsmedicin kräver samarbete på många olika nivåer, konstaterar Ralf Ackermann, Medicinsk chef för Bayer Scandinavia.

Samarbete går som en röd tråd genom Bayers verksamhet. Målsättningen är sedan länge att knyta nära band med startupbolag inom biotech för att i samverkan utveckla potentiella nya läkemedel och produkter. Ett konkret exempel på den strävan är att Bayer för drygt ett år sedan flyttade in på Karolinska Institutets Campus i Solna.
– Flytten symboliserar vår tilltro till kraften i samverkan. Närheten till akademin och forskningsgrupperna resulterar ständigt i spännande och innovativa möten, säger Caroline Tegner, Brand Manager Scandinavia på Bayer.
Hon får medhåll av Ralf Acker­mann som menar att multidisciplinära samarbeten är en förutsättning för att den snabba utvecklingen inom cancerforskningen ska komma ut i patientledet.
– Precisionsonkologi kräver samverkan mellan många olika aktörer och discipliner. Vi måste vara många som arbetar tillsammans för att hitta rätt behandling till rätt patient och bära nya forskningsrön hela vägen fram till kommersialisering.

Spännande utveckling
Ett exempel är Bayers samarbete med det amerikanska företaget Loxo som har forskat fram två läkemedel för patienter med specifika genetiska förändringar. Ett annat aktuellt projekt är inriktat på prostatacancer där Bayer inom en snar framtid kommer att lansera en ny produkt.
– Lanseringen är i mångt och mycket resultatet av vårt samarbete med det finska läkemedelsbolaget Orion, berättar Caroline som även lyfter fram det nationella kvalitetsregistret för prostatacancer som en viktig samarbetspartner.
Hon konstaterar att bolaget går en spännande utveckling till mötes.
– Det krävs väldigt mycket arbete för att ett läkemedel ska gå från idé till produkt. Bayers långa historia visar att företaget har det som krävs. Vi ser fram emot att kunna hjälpa fler patienter till ett bättre och längre liv med nya behandlingar.

Bayer

Bayer är ett globalt life science-företag med verksamhet i 77 länder. Affärsområdet Pharmaceuticals fokuserar på receptbelagda produkter och på specialläkemedel inom områdena onkologi, hematologi och oftalmologi.

www.bayer.se

www.bayer.se

PP-NUB-SE-0004-1

Bayer
Bayer är ett globalt life science-företag med verksamhet i 77 länder. Affärsområdet Pharmaceuticals fokuserar på receptbelagda produkter och på specialläkemedel inom områdena onkologi, hematologi och oftalmologi.
www.bayer.se

www.bayer.se
PP-NUB-SE-0004-1

MSD arbetar med helhetssyn

Karin Söderbärg, medicinsk chef Onkologi och Signe Bomholt, affärsområdeschef Onkologi på MSD Sverige.
Karin Söderbärg, medicinsk chef Onkologi och Signe Bomholt, affärsområdeschef Onkologi på MSD Sverige.
Onkologi är ett av MSD:s främsta fokusområden, i Norden och globalt. Engagemanget sträcker sig från att skapa innovativa läkemedel till att utveckla cancersjukvården för alla patienter.

MSD, (Merck Sharp & Dohme Sverige AB), arbetar inom ett brett fält av onkologi, med forskning och utveckling inom flera tumörtyper. Företaget är ledande inom immun­onkologi, där patientens immunförsvar aktiveras för att bekämpa tumörceller och har idag mer än 1 000 pågående kliniska studier, varav ett 30-tal bedrivs i Sverige, på universitetssjukhus såväl som länssjukhus runt om i landet.
– De kliniska studierna är oerhört viktiga, men vi är också mycket angelägna om att få ta del av data från den kliniska praxisen, så att vi kan följa upp behandlingar långsiktigt. En nära dialog med sjukvården och uppgifter från register och registerrapporter är väsentliga i det sammanhanget, säger Karin Söderbärg, medicinsk chef Onkologi på MSD Sverige.

Stora framsteg
Prognosen för många cancerformer är idag betydligt bättre än för bara fem, tio år sedan, mycket tack vare stora framsteg inom bland annat immunonkologi, som har revolutionerat behandlingen av flera svåra cancerformer.
För MSD betyder engagemanget mycket mer än att enbart utveckla banbrytande, nya behandlingsmetoder. Företaget arbetar med en helhetssyn och är en aktör genom hela kedjan, från att ta fram banbrytande, nya läkemedel till att medverka till att tillgängliggöra ny, effektiv behandling för patienter i hela landet och hjälpa till att skapa en likvärdig vård. MSD skapar också forum för utbildning och kunskap, både för patienter och anhöriga och för professionen.
– Som ett ledande läkemedelsföretag känner vi ett starkt ansvar för att utveckla cancervården generellt i hela Sverige, berättar Signe Bomholt, affärsområdeschef Onkologi.
– I slutändan handlar allt om patienten. Vi anser att alla har rätt till den allra bästa vården, i synnerhet som det idag finns så gott hopp om att botas eller att kunna överleva en cancerdiagnos i många år.

MSD
På MSD sätter vi patienten i fokus och samarbetar med den mest kvalificerade forskningen och sjukvården. Vår uppfattning är att vi har ett gemensamt uppdrag – patientens hälsa. I Sverige marknadsför vi läke­medel och vacciner och genomför kliniska prövningar. Vi är cirka 140 medarbetare och vårt kontor ligger i Hagastaden i Stockholm.
www.msd.se

Forskargruppen som vill skicka T-celler på träningsläger

Janne Lehtiö, professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.
Janne Lehtiö, professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.
– Under senare år har vi sett en stor genomanalysvåg inom cancerforskningen. Nästa stora våg kommer att vara på proteinnivå, säger Janne Lehtiö, professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.

Huvudspåret i Janne Lehtiös forskning är att använda proteinnivåinformation för att individualisera cancerbehandling.
– Vi försöker också finna svaret på hur vi kan använda proteominformation för att utveckla analysverktyg och nya molekylära markörer i syfte att välja ut den mest effektiva behandlingen för varje enskild cancerpatient.
Immunterapi har rönt stora framgångar under senare år viket gjort området till ett mycket viktigt område för cancerbehandling.
– Cancer orsakas av en ackumulering av genomförändringar som ger upphov till förändrade proteiner som finns i tumörer. Dessa proteiner kan aktivera immunsvaret och sedan med hjälp av immunterapi stärka immunförsvaret för att angripa cancerceller. För att kunna designa effektiva former av immunterapier krävs att dessa tumörspecifika proteiner identifieras. Och det är här som vår forskning kommer in i bilden.

Träna T-celler
Janne Lehtiös forskargrupp arbetar nu med att försöka omsätta de nya kunskaperna om proteiner i praktisk handling.
– Ett framtidsscenario är att det görs en proteinnivåanalys av varje individuell tumör för att på så vis hitta de tumörspecifika proteinerna. Dessa skulle sedan, utanför kroppen, kunna träna patientens egna T-celler till att känna igen tumören för att sedan återföras och slå ut cancercellerna. En annan möjlighet är att vi genom proteinanalyser kan hitta tumörförändringar som är relaterade till en viss, ofta förekommande genomisk förändring. Då kanske vi kan göra ett generellt läkemedel för cancerpatienter som har just den här gen­mutationen.

Utveckla vaccin
För framtiden hoppas forskargruppen att deras metoder kan användas till att generera individuella, terapeutiska cancervacciner.
– Tanken är att få fram vaccin som baseras på den information vi får när vi hittar förändrade proteiner i tumörer. Vaccinet skulle kunna användas efter att patienten genomgått sin första behandling men där det fortfarande råder risk för återfall. I det läget kan det vara värt att ha ett individualiserat vaccin som hindrar tumören från att komma tillbaka.
Janne Lehtiö är övertygad om att proteomiken kommer att ha stor inverkan på framtidens cancer­­-
behandling. Själv började han arbeta inom forskningsfältet för 15 år sedan med att utveckla metoder och göra systembiologiska analyser på proteinnivå.
– Nu har vi med systematiskt arbete kommit mycket längre fram och allt närmare patienten. Jag ser fram emot att fortsätta på det inslagna spåret där målet är att våra forskningsresultat ska användas i klinisk vård till att förbättra cancerpatienternas situation. Analysmetoderna kan ge så mycket mer, både till patienter och behandlande läkare, säger Janne Lehtiö.

Hallå där Leonard Girnita!

Leonard Girnita, docent i patologi och forskningsledare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.
Leonard Girnita, docent i patologi och forskningsledare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.
Hallå där Leonard Girnita, docent i patologi och forskningsledare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

Vad är din forskning inriktad på?
– Vi studerar cancercellernas signaleringsvägar. Vårt främsta mål är att förstå mekanismen bakom sjukdomen och i förlängningen utveckla nya behandlingsstrategier mot cancer. Det andra målet är att hitta nya biomarkörer i syfte att kunna följa behandlingssvar eller förutsäga sjukdomens prognos och utveckling.

Hur långt har ni kommit?
– Vi har validerat den eftersökta mekanismen i experimentella modeller. Nu försöker vi samla in mer data kring läkemedel som kan slå mot mekanismen. När det gäller biomarköridentifikation har vi utvecklat en strategi för att hitta patienter med ögonmelanom som löper risk att utveckla metastaser.

När kan patienter ha nytta av er forskning?
– Första steget är kliniska prövningar som vi hoppas komma igång med inom två, tre år. Å andra sidan har vi fördelen av att använda ett redan godkänt läkemedel vilket gör att vi kanske kan gå framåt lite snabbare än vanligt. Vårt övergripande mål är att förbättra behandlingen för patienter med spridd sjukdom. Vi kommer troligen inte att kunna säga att vi kan bota cancer men åtminstone fördröja utvecklingen en hel del. Läkemedel av dessa slag som redan är i bruk inom andra cancerformer ökar livslängden för drabbade patienter med flera år. Vi hoppas på det bästa.

Vad är det som driver dig?
– Jag är läkare i grunden och har arbetat med cancerforskning och -behandling i hela mitt yrkesliv. Den främsta drivkraften är passionen för att hjälpa människor och bidra till ett bättre liv för alla som drabbas av cancer, att göra skillnad.

Bayer knyter band för framtiden

Daniel Tesfa, Medicinsk chef för onkologi och hematologi, och Caroline Tegner, Brand Manager Scandinavia på Bayer.
Daniel Tesfa, Medicinsk chef för onkologi och hematologi, och Caroline Tegner, Brand Manager Scandinavia på Bayer.
Sedan ett par veckor har Bayer nya grannar i form av Nya Karolinska Solna och Karolinska institutet. Flytten öppnar enorma nya möjligheter för samverkan, och företaget siktar på att knyta band med både professionen, akademin och samhället.

För Daniel Tesfa, Medicinsk chef för onkologi och hematologi, och Caroline Tegner, Brand Manager Scandinavia, utgör de nya lokalerna en symbolisk grogrund för ökade samarbeten på en mängd olika plan.
– Att prata om innovation och samverkan mellan akademi och profession är en sak, men att faktiskt vara på plats är en helt annan känsla. Det blir konkret och närheten gör att eventuella barriärer mellan de olika grupperna bryts ned, konstaterar Daniel.

Relevant utveckling
Bayers målsättning har länge varit att samverka med startupbolag inom biotech och att utveckla potentiella nya läkemedel och produkter. Den nya adressen på Berzelius väg 35, mitt i Karolinska institutets life science-område, underlättar arbetet.
– Det som utvecklas blir relevant för marknaden och varje part kan bidra med sin expertis istället för att behöva bära hela arbetet fram till kommersialisering. Det vinner vi alla på, betonar Daniel.

Onkologi rusar framåt
Företagets huvudsakliga fokusområden är hjärta/kärl, kvinnohälsa och onkologi/hematologi. I synnerhet inom onkologin går det framåt i rasande fart, med många produkter i pipeline.
– Under de kommande två-tre åren kommer vi att få ut minst tre produkter på marknaden, vilket är stort för de flesta bolag. Detta är i mångt och mycket på grund av våra samarbeten, exempelvis med finska Orion, vars målsättning är helt i linje med vår, berättar Caroline.
Hon säger att flytten känns som en spännande upptäcksfärd, med spännande och intressanta utmaningar, men understryker att existerande satsningar ligger lika högt upp i prioriteringslistan som alltid.
– Vi fortsätter vår samverkan med bland annat det nationella kvalitetsregistret för prostatacancerpatienter och våra internationella samarbeten. Kort sagt tänker vi fortsätta att knyta band för framtiden, avslutar Caroline.

Bayer
Bayer är ett globalt life science-företag med verksamhet i 77 länder. Affärsområdet Pharmaceuticals fokuserar på receptbelagda produkter och på specialläkemedel inom områdena onkologi, hematologi och oftalmologi.

Bayer AB – Sverige
Berzelius väg 35
171 65 Solna
Tel: 08-580 223 00
www.bayer.se



PP-XOF-SE-0019-1

Samarbeten inom onkologi i fokus hos Bayer

Sofia Peterson, produktchef inom onkologi och Per Sandström, medicinsk chef för onkologi och hematologi. Foto: Johan Marklund
Sofia Peterson, produktchef inom onkologi och Per Sandström, medicinsk chef för onkologi och hematologi. Foto: Johan Marklund
Bayer satsar på att såväl fånga upp nischade uppstickare med innovativa portföljer som på att fördjupa sina samarbeten med akademin. Målet är att driva forskning och utveckling inom onkologi framåt.

Behovet av nya behandlingar inom onkologi är stort, vilket ställer avsevärda krav på utvecklingen av innovativa produkter. Som en av marknadens större spelare har Bayer en strategi att etablera samarbeten med mindre bolag som utvecklar nischprodukter.
– Vi kan se till att goda och innovativa idéer inte försvinner och vi kortar tidsramen från utveckling till att läkemedlen når patienterna. Bayer bidrar med kunskap, resurser och erfarenhet, säger Sofia Peterson, produktchef inom onkologi för Bayer i Skandinavien.

Lysande exempel på samarbete
Små bolag växer ofta fram kring specifika kunskapsområden och har en oerhörd spetskompetens, men i senare utvecklingsfaser kan det vara svårt att möta de krav som ställs.
– Det krävs väldigt mycket arbete för att ett läkemedel ska gå från idé till produkt och där har Bayer de resurser som behövs. Ett lysande exempel på våra samarbeten är med det amerikanska företaget Loxo, som har forskat fram två läkemedel för patienter med specifika genetiska förändringar. Konceptet är nytt, enkelt och samtidigt intelligent ur ett medicinskt perspektiv. Patienterna kan erbjudas behandling oberoende av i vilket organ cancern har sitt ursprung, berättar Per Sandström, medicinsk chef för onkologi och hematologi.

Utökar sina nätverk
Framöver ligger Bayers fokus på att lansera ett flertal nya läkemedel på ett för patienterna så optimalt sätt som möjligt. Man vill även förstärka och förnya olika samarbeten.
– Vi siktar på att utöka och fördjupa våra nätverk och som ett led i detta flytta Bayers kontor till Karolinska Institutets område 2019. Vi intensifierar även samarbetet med det finska företaget Orion, där utvecklingen av ett nytt läkemedel mot prostatacancer närmar sig marknaden. Även samverkan med det nationella kvalitetsregistret kring prostatacancer för kvalitetsuppföljning i vården för ökad optimering av behandlingar och patientupplevelse värderar vi högt. Det är en spännande utveckling, avslutar Sofia.

Bayer
Bayer är ett globalt life science-företag med verksamhet i 77 länder. Avdelningen Bayer Pharmaceuticals fokuserar på receptbelagda produkter och på specialläkemedel inom områdena onkologi, hematologi och oftalmologi. Divisionen omfattar även radiologi, som tillhandahåller diagnostisk bildutrustning samt kontrastmedel.

Bayer AB – Sverige
Gustav III:s boulevard 56
169 26 Solna
Tel: 08-580 223 00
www.bayer.se

Incyte fokuserar på innovativ, klassisk läkemedelsutveckling

Daniel Thunström, medicinsk rådgivare och Johan Hultén, medicinsk direktör på Incyte. Foto: Johan Marklund
Daniel Thunström, medicinsk rådgivare och Johan Hultén, medicinsk direktör på Incyte. Foto: Johan Marklund
Incyte startades 2002 av ett antal hängivna forskare som drömde om att starta ett forskningsintensivt och innovativt läkemedelsbolag med ambitionen att ta substanser från idé till godkänt läkemedel.

Incyte har uppmärksammats för sin innovativa och flexibla företagskultur. Två år i rad har Incyte funnits med på Forbes lista över världens tio mest innovativa företag. Företaget har en utvecklingsportfölj bestående av 20 kandidatsubstanser inom två fokusområden: hematologi och onkologi.
– Vår spetskompetens som företag är utvecklandet av små molekyler via klassisk läkemedelsutveckling, men vi har även biologiska läkemedel vilket ger en stor bredd i vår portfölj säger Johan Hultén, medicinsk direktör på Incyte.

Effektiv utvecklingsprocess
– En strömlinjeformad och integrerad samverkansprocess mellan kemi och biologi bidrar till att vi arbetar effektivt och kan utveckla ett stort antal läkemedelskandidater parallellt, säger Daniel Thunström, medicinsk rådgivare på Incyte.
De har båda en bakgrund på stora läkemedelsbolag, men attraherades av Incyte eftersom det är ett forskningsintensivt och småskaligt bolag. Det innebär korta beslutsvägar och att man snabbt kan följa upp intressanta forskningsspår. Incyte stöttar gärna akademisk forskning inom onkologi / hematologi och ser gärna att fler läkare ges möjlighet att genomföra akademisk forskning.

Kliniska studier på nordisk nivå
Incyte har alltid en bred forskningsmässig utgångspunkt. När de identifierat en potentiell läkemedelskandidat följer de spåret och utforskar vilka tumörformer och markörer den kan fungera på.
– Kliniska studier är en avgörande pusselbit i läkemedelsutvecklingsprocessen. När det är möjligt ser vi på Incyte gärna kliniska samarbeten över landsgränserna i nordiska samarbeten. I många fall ger det oss i Norden en bättre chans att få hit spännande studier som annars skulle gått till större europeiska länder, säger Johan Hultén.

Incyte Biosciences
Incyte startades 2002 i Delaware, USA. Här finns även det globala huvudkontoret. Sedan 2016 har Incyte även verksamhet i Europa. I Sverige finns företagets nordiska huvudkontor, beläget centralt i Stockholm. Globalt har Incyte 1 200 medarbetare. Företaget är forskningsintensivt med fokus på att utveckla läkemedel inom onkologi och hematologi, i huvudsak i egen regi – från initial forskning till lanserat läkemedel.

Incyte Biosciences Nordic AB
Barnhusgatan 3
111 23 Stockholm
Tel: 08-511 615 15
www.incyte.com