På det strategiska forskningsprogrammet Cancerforskning KI samlas olika discipliner, där ledande forskare samarbetar för att hitta nya behandlingar mot cancer. Här finns både grund- och kliniknära forskning.
– Det är en oerhört spännande och dynamisk miljö, säger Marianne Farnebo, som forskar om hur defekter i ett visst protein kan ge upphov till tumörer.
Marianne Farnebo, som är docent i experimentell onkologi, har varit verksam vid Karolinska institutet under nästan hela sin karriär. Hon är biomedicinare i botten och disputerade i leukemi och genetik vid KI 2003.
– Jag ville arbeta med cancer eftersom det är en av de stora, svåra folksjukdomarna, där det verkligen finns behov av nya behandlingar. Mitt fokus har hela tiden varit att på cellnivå förstå varför cancer uppstår, berättar hon.
Väldigt tidigt i sin forskarbana hittade Marianne en tidigare okänd gen i DNA-tråden. Genen fick namnet WRAP53 eftersom den ligger nära den sedan tidigare kända genen P53, som har stor betydelse för att skydda mot cancer. Marianne upptäckte att WRAP53 styr P53:s aktiviteter och att skador i WRAP53 är en vanlig orsak till att cancer uppstår. Även för tidigt åldrande är kopplat till medfödda skador i WRAP53.
– Det var fantastiskt att redan i starten av min karriär få upptäcka en helt ny gen. All min forskning har sedan dess varit baserad på WRAP53, säger Marianne.
Proteiners roll
Idag studerar Marianne Farnebo och hennes team vilken roll det protein som WRAP53 producerar har i cancer och hur arvsmassan reparerar sig efter en skada. Det är grundforskning på cellnivå, som är viktig för att kliniskt kunna göra sjukdomsprognoser och förutsäga vilken effekt behandling kan ha på olika tumörformer. Hon har byggt upp en forskargrupp på nio personer och lyfter fram den stora fördelen av att kunna arbeta i en forskningsmiljö i den absoluta frontlinjen.
– Här finns en långsiktighet och stabilitet som verkligen främjar hög kvalitet i forskningen.
Marianne får medhåll av Nicola Crosetto, en annan ung, framstående forskare vid Cancerforskning KI. Nicola är disputerad onkolog och kom till Karolinska Institutet 2015 efter medicinstudier i Italien, doktorandtjänstgöring i Frankfurt och postdoc på MIT i Boston. Hans forskningsfält ligger i gränslandet mellan medicin och fysik.
– Jag sökte mig hit för jag visste att det skulle öppna många möjligheter och spännande samarbeten. Karolinska Institutet är internationellt välrenommerat och erbjuder en unik forskningsmiljö och möjlighet att nå ut i den kliniska verksamheten, säger han.
Nicolas forskargrupp studerar de processer som får DNA att bli fragilt och gå sönder och därmed ger upphov till cancerceller som beter sig okontrollerat. En viktig del av forskningen är att skapa matematiska beräkningsmodeller för den här processen.
– Om vi förstår processen så kan vi hitta mönster och mekanismer som ligger bakom uppkomsten av cancer. Det kan i sin tur leda till nya sätt att angripa cancer, med riktad behandling som har färre biverkningar och inte skadar friska celler, säger han.
Skapar en atlas
– Vi för samman biologi, bioteknik, fysik och ingenjörsvetenskap för att analysera stora mängder data om genomet, förklarar Nicola, som nu under våren publicerar en artikel om sin forskning i den ansedda tidskriften Nature Biotechnology.
Målet är bland annat att konstruera en atlas över DNA-fragilitet i olika cancerformer.
En stor fördel med den multidisciplinära forskningsmiljön på KI är att den ger möjlighet till synergier och samverkan. Marianne Farnebo och Nicola Crosetto planerar att samverka i ett forskningsprojekt där hans matematiska beräkningsmodeller appliceras på hennes cellforskning, berättar han.
– Vår forskning har många samband. Mariannes grupp har expertisen när det gäller reparation av cellerna och vi specialiserar oss på genomet. Det är den här typen av samarbete som verkligen berikar och för cancerforskningen framåt.
Det strategiska forskningsprogrammet Cancerforskning KI kombinerar cancerbiologi med klinisk cancerforskning från hela KI och samlar forskare från olika discipliner. Målet är att generera nya vetenskapliga upptäckter som kan övergå i klinisk användning. Genom att samla cancerforskningen i en organisation stärks förutsättningarna för samarbete med externa aktörer och samverkan inom KI. Verksamheten leds av Jonas Bergh, co-directors Kamila Czene, Urban Lendahl och administrative chefen Johanna Furuhjelm. Stöd för programmet kommer från regeringen genom de strategiska initiativen.
Tre forskningsområden är nu öppna för ansökningar: Läs mer här!