Etikettarkiv: Immunterapi

Bara nya tankar kan driva utvecklingen framåt

Luigi De Petris, onkolog vid KS och forskare vid KI. Foto: Håkan Flank

– En stor del av dagens forskning handlar om att skruva lite på befintliga frågeställningar, inte om att tänka nytt. Nu behövs nya tankar så att fler patienter kan få samma effektiva behandling som idag bara kan hjälpa vissa grupper, säger Luigi De Petris, onkolog vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet.

Lungcancer är en av de vanligaste cancerformerna och den cancersjukdom som flest människor i Sverige dör av. Men utvecklingen går framåt, och behandlingsframstegen av icke-småcellig lungcancer har under senare år varit både många och stora.
Utvecklingen inom småcellig lungcancer har däremot varit betydligt mindre gynnsam. Luigi De Petris driver ett forskningsprojekt där båda varianterna av sjukdomen är föremål för studier.
– För icke småcellig lungcancer fokuserar vi på immunterapi, en behandlingsmetod som har blivit standard inom lungcancer. Problemet är att enbart en mindre grupp patienter har nytta av behandlingen och att flera drabbas av allvarliga komplikationer som följd. I vår studie analyseras vilka kliniska faktorer som är viktiga för att selektera patienter till immunterapi, samtidigt som vi försöker hitta markörer som kan förutsäga behandlingssvar.

”Lärdomarna vill vi använda till att utveckla nya kliniska metoder som kan förbättra den förväntade livslängden.”

Flera spår
I det andra forskningsspåret som är inriktat på småcellig lungcancer, SCLC, har forskargruppen en mer övergripande infallsvinkel.
– SCLC är en eftersatt sjukdom vad gäller både diagnostik och behandlingsalternativ. Även här studerar vi tumörprover för immunterapi. Utöver det studeras blodprover från patienter för att hitta markörer som kan vara specifika för sjukdomen och kan användas för att följa upp behandlingseffekt.
I ett tredje forskningsspår samarbetar KI-forskarna med kollegor från KTH, där siktet är inställt på att implementera AI-metoder för att kartlägga vilka beslutsfattande aspekter som är viktigast i olika behandlingsspår, och hur olika beslut kan påverka behandlingseffekt och förekomst av biverkningar.
– Lärdomarna vill vi använda till att utveckla nya kliniska metoder som kan förbättra den förväntade livslängden för många lungcancerpatienter.

Allt roligare
Luigi De Petris konstaterar att det hänt en hel del på terapiområdet under de 20 år han har arbetat med lungcancerpatienter. Han säger också att jobbet har blivit allt roligare med åren.
– Då kunde jag inte erbjuda en patient med spridd sjukdom mycket annat än lite smärtlindring. Idag finns mycket mer att göra. Här ingår saker som rehab-koncept, fysisk aktivitet på recept, mycket bättre stödmöjligheter i form av nya läkemedel, och annat som kan hjälpa patienterna att inte lida av de bekymmer som de vanligtvis får av sin sjukdom. Inom vissa lungcancerformer kan vi idag erbjuda en preciserad behandling som knappt var påtänkt för 20 år sedan.

Efterlyser nya tankar
De framsteg som gjorts inom behandlingsutvecklingen har i viss mån varit helt revolutionerande. Men Luigi De Petris poängterar att de inte kommit som någon skänk från ovan utan som ett resultat av en väldigt grundlig forskning som skett stegvis och under lång tid.
– Nu är det viktigt att kunskapsutvecklingen inte stannar av. Idag tenderar forskningen att applicera gamla tankar på nya saker, man bara skruvar lite på frågeställningarna istället för att tänka nytt. Nya saker kan de facto ge otroliga effekter om de ges till rätt patienter. Men för att komma vidare i utvecklingen behövs nya tankar så att fler patienter kan få samma effektiva behandling som idag bara kan hjälpa vissa grupper, fastslår Luigi De Petris.

Pionjärer inom immunonkologi

Per Norlén, vd för Alligator Bioscience. Foto: Jan Nordén
Per Norlén, vd för Alligator Bioscience. Foto: Jan Nordén

– Vårt mål är att ta fram cancerläkemedel som aktiverar immunsystemet och slår brett mot sjukdomen samtidigt som terapin målstyrs till tumörerna. Målet är att ge patienterna en effektiv behandling utan svåra biverkningar, säger Per Norlén, vd för Alligator Bioscience.

Alligator Bioscience var tidigt ute med sin forskningssatsning på immun­onkologi. Bolaget har idag tre läkemedelskandidater som befinner sig i kliniska fas I-studier varav två står på tröskeln till nästa fas.
– Vår längst komna läkemedelskandidat slår mot CD40, en receptor på immunsystemets dendritceller. Dessa celler fungerar som anslagstavlor som dirigerar immunattacken mot rätt mål. De skiljer sig därmed från PD-1-hämmarna som används i dagens redan godkända immunterapier, och som verkar genom att aktivera immunsystemet mer allmänt. Båda behandlingarna aktiverar alltså effektmekanismer i immunsystemet. Skillnaden är att vi med vår produkt mer selektivt riktar effekten till tumörerna så att övriga kroppen skonas från oönskade sidoeffekter, förklarar Per Norlén.
Så här långt visar studierna lovande resultat.
– De biverkningar som noterats är generellt milda och det ser ut som att vi redan nästa vår kan starta en klinisk fas II-studie. Studien kommer i första hand att vara inriktad på bukspottkörtelcancer där vår antikropp ska ges i kombination med standardbehandling.

Framtid
Bolaget har flera spännande projekt på gång, utgångspunkten är att framtidens cancerbehandling kommer att vara individuell, en resa som kan bestå av flera steg.
– Våra tankar kretsar kring att som första steg skapa en molekyl som ska både aktivera immunsystemet och fånga upp information från patientens tumörmaterial, data som immunsystemet sedan kan använda för att angripa den specifika cancern. På så vis kan man göra en generell produkt som samtidigt kan riktas mot varje patients enskilda tumör. Immunsystemet besitter en enorm kapacitet, vår uppgift är att med hjälp av forskning och utveckling försöka utnyttja dess fulla potential. I förlängningen siktar vi mot skräddarsydda läkemedel optimerade för den enskilda patienten, men det ligger ännu långt fram i tiden.

Alligator Bioscience

Alligator Bioscience utvecklar antikroppsbaserade läkemedel för behandling av cancer. Bolaget är specialiserat på utveckling av tumörriktade immunterapier, i synnerhet agonistiska mono- och bispecifika antikroppar, och är verksamt i de tidiga faserna av läkemedelsutvecklingen, från idé till kliniska fas II-studier.

Alligator Bioscience AB
Scheelevägen 2
223 81 Lund
Tel: 046-540 82 00
www.alligatorbioscience.com

www.alligatorbioscience.com

Siktar på nollvision

Jonas Bergh, professor och överläkare vid cancertemat, bröstcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset.
Jonas Bergh, professor och överläkare vid cancertemat, bröstcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset.

– Det bör vara nollvision vad gäller återfall i bröstcancer. Pessimister hävdar att det är omöjligt, men om jag lyssnat på det örat hade jag ägnat mig åt något annat, säger Jonas Bergh, professor och överläkare vid cancertemat, bröstcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset.

Ett av Jonas Berghs många forskningsprojekt är inriktat på att identifiera nya prognostiska och behandlingsprediktiva markörer för att bättre kunna välja rätt behandling i rätt dos till varje patient. Ett annat forskningsspår har fokus på varför vissa patienter får många biverkningar av cytostatikabehandling och andra inte.
– Detta beror givetvis på något. Vi vill med hjälp av modern molekylärbiologi ta reda på vad det är som gör att vissa människor omsätter och bryter ner sina mediciner snabbare än andra. Vi har arbetat med detta ganska länge och gjort ett par kliniska studier där vi gett behandlingsdoser i tätare intervall och/eller anpassat doserna för varje individ på basen av tolerans för att reducera över- och underbehandling. Resultaten så här långt pekar på att täta och individanpassade doser av kemoterapi indikerar en trend till något reducerad risk för återfall och att dö i bröstcancer, möjligen av störst värde för överviktiga patienter. Dos-tät terapi resulterar i kliniskt statistiskt signifikanta fynd i en individbaserad metaanalys som genomfördes i Oxford.

”Vi vet mer och därigenom kan vi forskare vara mer precisa i våra frågeställningar och analyser.”

Kombinationsbehandling
Ytterligare ett forskningsspår handlar om att kombinera olika typer av behandling. I ett aktuellt projekt har Jonas Bergh tillsammans med forskaren och kollegan Theodoros Foukakis visat att en kombination av kemoterapi och immunterapi krympte tumörer betydligt bättre än enbart kemoterapi hos kvinnor med trippelnegativ bröstcancer.
– Trippelnegativ bröstcancer innebär att tumören inte är hormonkänslig, vilket begränsar behandlingsmöjligheterna till operation, cellgifter, antikroppar och strålbehandling, förklarar Jonas Bergh.
I nästa steg vill de båda forskarna, i samarbete med Renske Altena som är ansvarig för denna studie, undersöka om liknande resultat kan nås hos patienter med HER2-positiv bröstcancer.
– Vi vill studera om man genom att kombinera immunterapi och cytostatikabehandling kan krympa tumörerna ännu bättre och, i bästa fall, på så vis få all cancer att försvinna för flertalet av patienterna.
Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att göra omfattande analyser på kort tid, vilket lett till stor kunskapsutveckling inom området.
– Vi vet mer och därigenom kan vi forskare vara mer precisa i våra frågeställningar och analyser. Samtidigt ger varje ny upptäckt upphov till hundra nya frågor. Min förhoppning för framtiden är att kvinnor med bröstcancer inte ska få återfall, och om de ändå får det ska vi ha smarta behandlingar så att de får leva väldigt länge och med så få besvär som möjligt, fastslår Jonas Bergh.

Professorn som inte kan sluta forska

Håkan Mellstedt, professor vid Karolinska Institutet.
Håkan Mellstedt, professor vid Karolinska Institutet.

Immunterapins framgångar inom cancerområdet är resultatet av många års forskning. En som varit med nästan från början är Håkan Mellstedt, professor vid Karolinska Institutet, som tilldelats Jan Waldenströms hederspris för sina pionjärinsatser inom immunterapi.

Det har gått femtio år sedan Håkan Mellstedt började sin forskarkarriär inom immunterapi.
Hans första vetenskapliga artikel i ämnet publicerades i Lancet 1979 där han visade att interferon, som kan aktivera NK–celler, var en effektiv behandling av myelom, en cancersjukdom som angriper benmärgen. Upptäckten lade grunden till fortsatt utveckling av denna behandlingsstrategi.
Vid ungefär samma tid publicerade den polsk-amerikanske forskaren Hilary Koprowski en artikel som beskrev de första behandlingarna med monoklonala antikroppar mot tjocktarmscancer.
– Jag förstod att detta skulle kunna bli mycket intressant för cancerbehandling och kontaktade Koprowski. Vi inledde ett samarbete som ledde fram till att jag 1983 behandlade den första patienten i Sverige med monoklonala antikroppar riktade mot tjocktarmscancer.

”Vi kunde visa mycket väl hur det hela fungerade, effekten var inte slående men grunden var lagd.”

Föregångare
De kommande åren ägnades fortsatta studier om antikropparna och hur de verkade hos patienten.
– Det pågick parallell utveckling i andra länder, men vi var den enda gruppen som fokuserade på spridd cancersjukdom. Vi kunde visa mycket väl hur det hela fungerade, effekten var inte slående men grunden var lagd. Nya behandlingar fungerar sällan optimalt, det gäller att kartlägga principen och sedan vidareutveckla konceptet, förklarar Håkan Mellstedt.
Vid den här tiden hade han även börjat intressera sig för Campath-1H, en antikropp mot KLL, Kronisk Lymfatisk Leukemi.
– Den utvecklades med mycket goda resultat, behandlingen gav dock besvärande biverkningar på det normala immunsystemet. Men vi hade visat principen och publicerade våra resultat 1997.

Cancervaccin
Nästa steg blev translationella studier av potentiella cancervacciner.
– Det ägnade vi oss åt ända fram 2016 och kom så långt att vi med hjälp av olika vaccin, flera av dem egentillverkade, kunde framkalla ett immunologiskt svar med mördar-T-celler. Svaret var emellertid för svagt för att ha klinisk betydelse, men principen var rätt och utvecklas vidare av forskargrupper över hela världen.
Idag är hans forskning inriktad på den cancerspecifika tillväxtfaktorn ROR samt på hämmare av det innata, d.v.s. medfödda immunsystemet. Och därmed är cirkeln sluten, det var i det innata immunsystemet som hans forskning startade för ett halvt sekel sedan. Men att lämna laboratoriet och gå i pension existerar än så länge bara i teorin.
– Jag skjuter på det, kanske är jag inte tillräckligt mogen för att ta beslutet, det är enklare att bara köra på, säger Håkan Mellstedt och skrattar gott.

Immunterapin har tagit grundforskningen in i kliniken

Klas Kärre, professor i onkologi vid Karolinska Institutet.
Klas Kärre, professor i onkologi vid Karolinska Institutet.
Klas Kärre, professor i onkologi vid Karolinska Institutet, har ett långt yrkesliv bakom sig som grundforskare med inriktning mot immunförsvaret. De senaste årens genomslag för immunterapi som behandling mot cancer har tagit hans forskning från mikroskopet rakt in i kliniken.

Immunterapi har sin bas i tumörimmunologi och i att förstå hur immunförsvaret svarar eller inte svarar på cancerceller. Det är en disciplin som existerat under nästan hela 1900-talet, där forskare steg för steg har benat upp allt fler saker och förstått hur systemet fungerar. Men det är först nu som vetenskapen lyckats översätta den nya kunskapen till praktisk behandling. Det som gjort att det immunterapeutiska behandlingsfältet lossnat är upptäckten av checkpoint-hämningen, att forskarna kom på att det fanns bromsar som höll tillbaka systemet.
– Trots all kunskap och alla försök som gjordes lyckades man inte behandla patienter eftersom dessa bromsar låg och blockerade. Sedan lärde man sig att hämma bromsarna, och plötsligt fungerade immunterapi lite bättre på vissa tumörformer, lite sämre på andra och inte alls på vissa. Men det blev ett genombrott, berättar Klas Kärre.
Genombrottet har lett fram till att många av de uppslag som tidigare forskare kommit upp med nu kan återvinnas.
– Många försök med olika behandlingar kan nu göras om, med den skillnaden att checkpoint-hämmare tillsätts i mixturen, vilket öppnar upp fantastiska möjligheter. De pusselbitar som man tidigare trodde hade en naturlig plats i sitt sammanhang, men inte hade det, kan nu visa sig passa in i helheten. Det innebär att forskningen inom området kan ta ett ordentligt omtag och kombinationsmöjligheterna är oändliga, konstaterar Klas Kärre.

Studerar lungcancerpatienter
Just nu leder Klas Kärre tillsammans med Patrick Micke, patolog och forskare vid Uppsala universitet, ett projekt med fokus
på lungcancerpatienter.
– Vi kommer att studera alla lungcancerpatienter i Stockholm och Uppsala som behandlas med immunterapi i sjukvården. Idag är det bara 20–25 procent som svarar på denna behandling.
Forskargruppen ska studera vad i immunsystemet som förändras, när det väl börjar svara, och vilka egenskaper i tumören och dess mikromiljö som är viktiga.
– Kan vi ta reda på det, ja då går det kanske att förbättra behandlingen genom att rikta in den ännu mer mot just dessa celler, eller genom att ta bort celler som hindrar terapin från att verka. Det första vi kan få ut är biomarkörer som i framtiden kan hjälpa oss att förutsäga vilka patienter som kommer att svara, respektive inte svara, eller få svåra biverkningar.
Om tio år hoppas Klas Kärre att ha hittat en eller flera mekanismer i celler som är betydelsefulla för att patienter ska svara positivt på behandling.
– Jag hoppas också att vi lärt oss hur dessa celler kan aktiveras extra mycket i syfte att lungcancerpatienter ska få ett ännu bättre resultat av sin behandling.

Stora forskningsframsteg öppnar nya behandlingsmöjligheter

Patrik Friberg, Simone Merforth och Florent Texier. Foto: Johan Marklund
Patrik Friberg, Simone Merforth och Florent Texier. Foto: Johan Marklund
Servier arbetar intensivt med att få fram effektiva behandlingsalternativ för patienter som drabbas av cancer, säger Florent Texier, vd Servier i Norden.

– Behovet av nya behandlingar är stort. 2030 kommer 233 miljoner nya patienter att diagnostiseras med cancer. Samtidigt görs stora forskningsframsteg och kunskapsbasen blir allt mer exakt, vilket öppnar nya möjligheter att behandla sjukdomens olika faser.
Servier har redan idag fem godkända cancerläkemedel på marknaden och fler är på gång. Av elva molekyler i klinisk utveckling är merparten inriktade på mag-tarm-och lungcancer, andra solida tumörer samt lymfom och leukemi.
Den massiva forskningen, både inom den egna verksamheten och forskarsamhället i stort, gör att företagets marknadschef Patrik Friberg ser med tillförsikt på behandlingsutvecklingen inom cancerområdet.
– Servier har en lovande forskningsportfölj, säger Simone Merforth, chef för kliniska prövningar i Norden.
– Några av de pågående programmen visar mycket intressanta resultat. Jag tänker i synnerhet på våra CAR-T-celler (genetiskt modifierade T-celler som kan känna igen och döda cancerceller) som har höga remissionsnivåer för patienter med dålig prognos, säger Simone Merforth.
– Immunterapi har inneburit något av ett paradigmskifte inom onkologin. Generellt kommer forskningen inom cancerområdet att leda till mer individualiserad behandling, inte minst i kraft av bättre analyser och stora databaser som kan användas för att testa och utvärdera hypoteser. Morgondagens behandlingar kommer sannolikt att både vara enklare att designa och ha högre träffsäkerhet samtidigt som de kan målinriktas och anpassas till väldigt tidig sjukdomsdetektering.

Servier
• 37% av koncernens FoU-investeringar år 2018 ägnades åt kampen mot cancer, målsättningen är att inom två år komma upp i 50%.
• 700 av totalt 22 000 anställda i 50 länder arbetar varje dag för att utveckla innovativa terapeutiska behandlingar inom onkologi.
• Fem marknadsförda läkemedel för behandling av solida tumörer och hematologiska maligniteter.
• Elva molekyler i klinisk utveckling inom onkologi riktade mot mag-tarm-och lungcancer, lymfom och leukemi samt andra solida tumörer.
• 19 strategiska forskningsallianser inom onkologi.
www.servier.se

Izabela kunde fullfölja graviditeten

Izabela Grape har drabbats av bröstcancer två gånger. Tack vare behandlingen kunde hon fullfölja sin  graviditet och få sitt barn.
Izabela Grape har drabbats av bröstcancer två gånger. Tack vare behandlingen kunde hon fullfölja sin
graviditet och få sitt barn.
För cancerpatienter gör forskningen skillnad varje dag. Viktiga forskningsgenombrott gör att allt fler cancerpatienter kan leva längre med sin diagnos. För Izabela Grape, som drabbats av bröstcancer två gånger, gjorde behandlingen den andra gången att hon kunde fullfölja sin graviditet och få sitt barn.

– Jag fick min första bröstcancerdiagnos 2006 och behandlades då framgångsrikt med strålning, cellgifter och läkemedel. När jag väntade mitt tredje barn insjuknade jag på nytt. Onkologen upptäckte en knöl i mitt bröst i samband med en rutinkontroll i vecka tjugofyra, säger Izabela Grape som är ordförande i Bröstcancerföreningen Amazona.

Kunde fullfölja graviditeten
Tack vare cancerforskningens framsteg kunde hon fullfölja graviditeten och så småningom föda ett friskt barn. Under graviditeten behandlades Izabela Grape med cellgifter som inte påverkade fostret. Först efter förlossningen fick hon Herceptin eftersom denna medicin påverkar foster.
– Att jag kunde fullfölja graviditeten var ett direkt resultat av den viktiga cancerforskning som bedrivs. Det var cellgifter som gjorde att tumören krympte för att jag skulle kunna bekämpa cancern i samband med att jag insjuknade för andra gången. Det är jag väldigt tacksam för, säger Izabela Grape.

Antihormonell behandling
Idag är hon frisk, men tar fortfarande antihormonella läkemedel och går på läkarkontroller en gång per år. Izabela Grape är också noga med att ta hand om sig själv med kost, motion och tillräckligt med sömn.
– Tack vare Amazona är jag medveten om biverkningarna av antihormonell behandling och jag har lärt mig att kunna hantera detta.
I framtiden hoppas hon att man via cancerforskningen lyckas identifiera de kvinnor som löper högst risk att drabbas av bröstcancer på ett så tidigt stadium som möjligt.

Följer cancerforskningen
– Via Amazona har jag kontakt med många kvinnor som har en relativt god livskvalitet trots sin bröstcancerdiagnos, ofta tack vare den nya generationens immunterapibehandlingar som gjort stor skillnad för många bröstcancerpatienter. I Amazona följer vi noga forskningens framsteg, förmedlar deltagare till kliniska studier och bjuder in forskare som föreläser om sina studier. För mig och många andra som haft bröstcancer känns det viktigt att följa och stötta den viktiga forskning som bedrivs, avslutar Izabela Grape.

Vi räddar liv – men vi vill rädda ännu fler

Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet Huddinge.
Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet Huddinge.
Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet Huddinge, arbetar med att utveckla nästa generations NK-cellsbaserade immunterapi mot leukemi.
– Målet är att kunna bota ännu fler patienter.

Hans-Gustaf Ljunggren började arbeta med NK-celler tidigt i karriären.
– Ganska snart efter att jag börjat på läkarutbildningen under det tidiga 1980-talet fick jag möjlighet att börja som student i en forskargrupp som leddes av KI-forskaren Klas Kärre. Tillsammans gjorde vi de första upptäckterna som ledde fram till en djupare förståelse om hur NK-celler känner igen tumörceller.
Därefter fortsatte Hans-Gustaf Ljunggren på det inslagna spåret med att studera NK-cellernas biologi på Karolinska Institutet i Solna.

Studerade NK-celler
– För arton år sedan flyttade jag till Huddinge och fann mig då omgiven av forskare som arbetade med klinisk transplantation, infektioner i människor och hematologi. Det ledde fram till en förändring i min karriär såtillvida att jag visserligen fortsatte arbeta med NK-celler, men bestämde mig för att börja studera dem i människan.
Ett av många projekt handlade om att studera hur NK-celler kunde känna igen mänskliga tumörceller.
– Vi identifierade patienter med cancersjukdomar, isolerade tumörceller från dem och kunde utanför kroppen studera NK-cellernas förmåga att känna igen och döda tumörceller. Det ledde fram till nya tankar ihop med forskaren Kalle Malmberg som kommit till gruppen.

Klinisk prövning
– Tillsammans började vi fundera på om man inte skulle kunna använda sig av NK-celler i terapeutiskt syfte och satte igång med att gå igenom hela den kompletta litteraturen som fanns på området.
Arbetet ledde fram till att de båda forskarna 2007 publicerade en översiktsartikel, Prospects for the use of NK cells in immunotherapy of human cancer.
– Med den som grund bestämde vi oss för att göra en stor klinisk prövning, en för oss helt ny erfarenhet. Det tog flera år att nå vårt mål, men 2012 var vi framme och hade då utvecklat en NK-cells-produkt som vi kunde ge till patienter med myelodysplastiskt syndrom (MDS) och akut myeloisk leukemi (AML).
16 patienter ingick i studien som pågick under fyra år innan den stängdes för utvärdering.
– Resultaten visade att våra NK-celler fungerade över all förväntan. Till saken hör också att vi utgick från patienter som inte svarade på någon annan behandling eller hade svarat till en början men sedan fått återfall.
Nio av patienterna i studien uppvisade objektiva svar på behandlingen, sex patienter uppnådde komplett remission. Dessa blev tillräckligt friska för att kunna genomgå botande stamcellstransplantation. I fem* av fallen skedde också detta, något som inte varit möjligt före NK-cellsbehandlingen.
– Tre av dessa patienter har nu överlevt mer än fem år, varav en till och med blivit förälder, berättar Hans-Gustaf Ljunggren.

Fler kan transplanteras
Protokollet som låg till grund för den framgångsrika studien utvecklades för åtta år sedan ihop med Kalle Malmberg och Andreas Björklund. Sedan dess har det hänt en hel del både vad gäller forskning och teknik.
– I den första studien använde vi oss av bulkpopulationer av NK-celler. Men vi anade redan då att det kanske bara var en liten del av NK-cellerna som var särskilt bra. Nu har vi tillsammans med Kalle Malmberg lyckats identifiera vilka celler som är särskilt bra på att döda tumörceller och kan både anrika och expandera dessa utanför kroppen.
I de kommande kliniska prövningarna ska forskargruppen ge högpotenta, expanderade cellprodukter till patienter med MDS och AML.
– Vår förhoppning är att dessa celler är än mer effektiva och att vi därigenom ska kunna knuffa ännu fler patienter in i remission, så att de kan transplanteras och i princip botas från sin cancer.

Vill rädda liv
På frågan om vad det är som driver honom blir svaret ”att göra nytta”.
– Jag började som grundforskare och med att kartlägga celler i laboratoriesystem. När jag flyttade till Huddinge flyttade systemen in i människan. Nu vill jag tillsammans med mina duktiga medarbetare försöka samla ihop all kunskap vi genererat under åren och ta den vidare till patienterna. Vår behandling räddar liv, men vi vill ju rädda fler liv. Framför allt vill vi bota patienter som drabbas av cancer för tidigt i livet, fastslår Hans-Gustaf Ljunggren.

*För den sjätte patienten fanns tyvärr ingen lämplig donator.

Immunicum utvecklar banbrytande cancerstrategi

Avancerad immunterapi ger nytt hopp om framgångsrik behandling av svåra cancersjukdomar. En ny cellbaserad läkemedelskandidat utvecklad av Immunicum har potential att bli en banbrytande, snabb och lättillgänglig strategi för cancerbehandling.

Alex Karlsson-Parra, forskningschef på Immunicum.
Alex Karlsson-Parra, forskningschef på Immunicum.
Olika former av immunterapi, där patientens eget immunförsvar aktiveras för att bekämpa tumörer kommer nu på bred front. Svenska Immunicum var tidigt ute och går i bräschen för att utveckla avancerad och innovativ immunbaserad behandling för olika typer av svår cancer.
Immunicums huvudsakliga läkemedelskandidat, ilixadencel, testas nu i flera kliniska studier för olika former av solida tumörer. Hittills ser resultaten lovande ut.
– I den första, mindre, studien på patienter med nyupptäckt, spridd njurcancer sågs tecken till tumörspecifik aktivering av immunsystemet samt tecken till förlängd överlevnad jämfört med historiska data, berättar Immunicums forskningschef Alex Karlsson-Parra.

Sprutas in i tumör
Förenklat går metoden ut på att använda en typ av vita blodkroppar, dendritceller, från friska blodgivare. Efter aktivering och efterföljande frysförvaring kan dessa celler sedan tinas upp och injiceras direkt in i patientens tumör. Där fungerar de som en ”primer”, som skapar en inflammatorisk reaktion som leder till att patientens egna immunceller, inklusive så kallade NK-celler och dendritceller, rekryteras och aktiveras. Aktivering av NK-cellerna leder till frisättning av tumörspecifika proteiner som äts upp av dendritcellerna, som på så sätt blir fullmatade med tumörspecifika proteiner/antigen. De vandrar sedan vidare till lymfsystemet och aktiverar så kallade mördarceller, som i sin tur ger sig ut på jakt på tumörceller som spritt sig i kroppen.
–En blodgivare kan hjälpa upp till 50 patienter, och inte minst är ilixadencel en frusen produkt med en hållbarhetstid på 36 månader. Därmed kan den lätt lagras på sjukhusen och snabbt tillgängliggöras. Den fungerar även att injicera direkt in i metastaser och har inte hittills visat sig ge några svåra biverkningar, säger Alex Karlsson-Parra.

Kombinationsbehandling
Allra bäst förväntas Immunicums metod fungera i kombination med vissa andra cancerläkemedel, inklusive så kallade tyrosinkinas- och checkpoint-hämmare, som hämmar tumörens immundämpande effekt. Nu pågår fas 1-studier för att testa detta för tumörer i lever, lunga, mage, huvud och hals (i kombination med checkpoint-hämmare) samt GIST, och en större fas 2-studie för njurcancer (i kombination med tyrosinkinas-hämmare), vars resultat väntas i höst.

Carlos de Sousa, vd för Immunicum.
Carlos de Sousa, vd för Immunicum.
Står starkt rustat
Immunicum har positionerat sig som ett av de mest innovativa bolagen inom cellbaserad immunterapi. Långsiktiga ägare och samarbeten med ledande läkemedelsföretag ger muskler för fortsatta framgångar.
– Vi verkar inom ett område med stora behov av nya och mer effektiva behandlingar. Under de senaste åren har vi tagit viktiga steg för att stärka bolaget på en rad områden, exempelvis genom nyckelrekryteringar och att vi numera är noterade på börsens huvudlista. Därigenom förbättrar vi möjligheterna att få ut våra läkemedel på marknaden, så att de kommer patienterna till nytta, säger vd Carlos de Sousa.
Han framhåller att Immunicum har säkrat långsiktig finansiering, med välrenommerade och tunga institutionella ägare. Tack vare en stark ekonomi kan företaget fortsätta att investera i utveckling och preklinisk validering av sina produkter samt förbereda för fullskalig produktionskapacitet inför en framtida kommersiell lansering. Man har även säkrat viktiga tillstånd av regulatoriska myndigheter i USA och EU.
En viktig milstolpe är de två samarbetsavtal som Immunicum tecknat med de ledande läkemedelsbolagen Merck och Pfizer för att testa sina produkter i kombinationsbehandling.
– Vi är mycket optimistiska eftersom ilixadencel är en kostnadseffektiv, cellbaserad, lagringsbar produkt utan tidskrävande individ­anpassning. Dessutom är säkerhetsprofilen mycket bra. Den har en klar potential att bli en grundpelare i framgångsrik kombinationsbehandling av cancertumörer.

Immunicum
Immunicum har utvecklat ett unikt angreppssätt inom immunonkologi,
med lagringsbara, allogena cellbaserade terapier, som injiceras direkt in i tumören. Målet är att bekämpa cancer genom att aktivera och stärka patientens eget immunförsvar, och därmed förbättra överlevnad och livskvalitet. Idag pågår ett flertal kliniska studier och de första resultaten väntas under året.
E-post: info@immunicum.com
www.immunicum.com

Nya markörer ska hjälpa fler med spridd sjukdom

Hanna Eriksson, specialistläkare och forskare vid Karolinska Institutet.
Hanna Eriksson, specialistläkare och forskare vid Karolinska Institutet.
Hanna Eriksson, specialistläkare och forskare vid Karolinska Institutet, har riktat in sin forskning på malignt melanom. Siktet är inställt på att kunna ge mer effektiv behandling till patienter med spridd sjukdom.

Hanna Eriksson delar sin tid mellan forskning och kliniskt arbete.
– När jag träffar patienter är vetskapen om att vi har medel och möjligheter att själva driva behandlingsutvecklingen framåt en stark drivkraft i min forskning.
Ett aktuellt projekt är inriktat på att hitta biomarkörer vid metastaserat melanom.
– Immunterapi är ett spännande område eftersom behandlingen har gett en sådan direkt effekt för vissa patienter. Även de målsökande behandlingarna har haft stor effekt vid spridd sjukdom med så kallad BRAF-mutation. För en del av patienterna har den målsökande behandlingen långvariga effekter, men alla har inte nytta av de nya behandlingarna. Några är resistenta från början medan andra får en liten förbättring innan cancern blir okänslig för behandlingen. Vi vill hitta markörer som kan tala om för oss vilka patienter som kan förväntas svara bra på behandling och vilka som kommer att svara sämre eller inte alls. På så vis kan vi undvika att ge onödig behandling som också kan föra med sig många och svåra biverkningar, förklarar Hanna Eriksson.

Gemensamma markörer
Ett delprojekt handlar därför om att söka efter markörer för oönskade sidoeffekter vid immunbehandling.
– Vi vill bland annat jämföra om det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller olika biverkningar och effekt av behandling. Genom att studera resultat från olika cancergrupper som behandlas med immunterapi hoppas vi kunna hitta markörer som är gemensamma nämnare för flera cancersjukdomar och inte bara melanom.
Om fem till tio år hoppas Hanna Eriksson att den ständigt ökande kunskapen om cancercellernas biologi har lett fram till nya möjligheter inom terapiområdet.
– Då tror jag att vi kommer att ha en specifik behandlingsarsenal för olika typer av melanom och att vi vet mer om olika markörer som kanske kan användas som en panel för att förutsäga exempelvis toxicitet eller behandlingssvar. Troligen kommer vi inte att hitta en specifik markör som kan berätta allt, men genom att kombinera flera typer av markörer kommer vi att kunna hjälpa ännu fler patienter med spridd sjukdom.