Bröstcancer

Siktar på nollvision

Publicerad 27 maj 2020
Text: Anette Bodinger Larsson Foto: Håkan Flank
Jonas Bergh, professor och överläkare vid cancertemat, bröstcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset.
Jonas Bergh, professor och överläkare vid cancertemat, bröstcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset.

– Det bör vara nollvision vad gäller återfall i bröstcancer. Pessimister hävdar att det är omöjligt, men om jag lyssnat på det örat hade jag ägnat mig åt något annat, säger Jonas Bergh, professor och överläkare vid cancertemat, bröstcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset.

Ett av Jonas Berghs många forskningsprojekt är inriktat på att identifiera nya prognostiska och behandlingsprediktiva markörer för att bättre kunna välja rätt behandling i rätt dos till varje patient. Ett annat forskningsspår har fokus på varför vissa patienter får många biverkningar av cytostatikabehandling och andra inte.
– Detta beror givetvis på något. Vi vill med hjälp av modern molekylärbiologi ta reda på vad det är som gör att vissa människor omsätter och bryter ner sina mediciner snabbare än andra. Vi har arbetat med detta ganska länge och gjort ett par kliniska studier där vi gett behandlingsdoser i tätare intervall och/eller anpassat doserna för varje individ på basen av tolerans för att reducera över- och underbehandling. Resultaten så här långt pekar på att täta och individanpassade doser av kemoterapi indikerar en trend till något reducerad risk för återfall och att dö i bröstcancer, möjligen av störst värde för överviktiga patienter. Dos-tät terapi resulterar i kliniskt statistiskt signifikanta fynd i en individbaserad metaanalys som genomfördes i Oxford.

”Vi vet mer och därigenom kan vi forskare vara mer precisa i våra frågeställningar och analyser.”

Kombinationsbehandling
Ytterligare ett forskningsspår handlar om att kombinera olika typer av behandling. I ett aktuellt projekt har Jonas Bergh tillsammans med forskaren och kollegan Theodoros Foukakis visat att en kombination av kemoterapi och immunterapi krympte tumörer betydligt bättre än enbart kemoterapi hos kvinnor med trippelnegativ bröstcancer.
– Trippelnegativ bröstcancer innebär att tumören inte är hormonkänslig, vilket begränsar behandlingsmöjligheterna till operation, cellgifter, antikroppar och strålbehandling, förklarar Jonas Bergh.
I nästa steg vill de båda forskarna, i samarbete med Renske Altena som är ansvarig för denna studie, undersöka om liknande resultat kan nås hos patienter med HER2-positiv bröstcancer.
– Vi vill studera om man genom att kombinera immunterapi och cytostatikabehandling kan krympa tumörerna ännu bättre och, i bästa fall, på så vis få all cancer att försvinna för flertalet av patienterna.
Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att göra omfattande analyser på kort tid, vilket lett till stor kunskapsutveckling inom området.
– Vi vet mer och därigenom kan vi forskare vara mer precisa i våra frågeställningar och analyser. Samtidigt ger varje ny upptäckt upphov till hundra nya frågor. Min förhoppning för framtiden är att kvinnor med bröstcancer inte ska få återfall, och om de ändå får det ska vi ha smarta behandlingar så att de får leva väldigt länge och med så få besvär som möjligt, fastslår Jonas Bergh.