Immunterapi

Professorn som inte kan sluta forska

Publicerad 27 maj 2020
Text: Anette Bodinger Larsson Foto: Håkan Flank
Håkan Mellstedt, professor vid Karolinska Institutet.
Håkan Mellstedt, professor vid Karolinska Institutet.

Immunterapins framgångar inom cancerområdet är resultatet av många års forskning. En som varit med nästan från början är Håkan Mellstedt, professor vid Karolinska Institutet, som tilldelats Jan Waldenströms hederspris för sina pionjärinsatser inom immunterapi.

Det har gått femtio år sedan Håkan Mellstedt började sin forskarkarriär inom immunterapi.
Hans första vetenskapliga artikel i ämnet publicerades i Lancet 1979 där han visade att interferon, som kan aktivera NK–celler, var en effektiv behandling av myelom, en cancersjukdom som angriper benmärgen. Upptäckten lade grunden till fortsatt utveckling av denna behandlingsstrategi.
Vid ungefär samma tid publicerade den polsk-amerikanske forskaren Hilary Koprowski en artikel som beskrev de första behandlingarna med monoklonala antikroppar mot tjocktarmscancer.
– Jag förstod att detta skulle kunna bli mycket intressant för cancerbehandling och kontaktade Koprowski. Vi inledde ett samarbete som ledde fram till att jag 1983 behandlade den första patienten i Sverige med monoklonala antikroppar riktade mot tjocktarmscancer.

”Vi kunde visa mycket väl hur det hela fungerade, effekten var inte slående men grunden var lagd.”

Föregångare
De kommande åren ägnades fortsatta studier om antikropparna och hur de verkade hos patienten.
– Det pågick parallell utveckling i andra länder, men vi var den enda gruppen som fokuserade på spridd cancersjukdom. Vi kunde visa mycket väl hur det hela fungerade, effekten var inte slående men grunden var lagd. Nya behandlingar fungerar sällan optimalt, det gäller att kartlägga principen och sedan vidareutveckla konceptet, förklarar Håkan Mellstedt.
Vid den här tiden hade han även börjat intressera sig för Campath-1H, en antikropp mot KLL, Kronisk Lymfatisk Leukemi.
– Den utvecklades med mycket goda resultat, behandlingen gav dock besvärande biverkningar på det normala immunsystemet. Men vi hade visat principen och publicerade våra resultat 1997.

Cancervaccin
Nästa steg blev translationella studier av potentiella cancervacciner.
– Det ägnade vi oss åt ända fram 2016 och kom så långt att vi med hjälp av olika vaccin, flera av dem egentillverkade, kunde framkalla ett immunologiskt svar med mördar-T-celler. Svaret var emellertid för svagt för att ha klinisk betydelse, men principen var rätt och utvecklas vidare av forskargrupper över hela världen.
Idag är hans forskning inriktad på den cancerspecifika tillväxtfaktorn ROR samt på hämmare av det innata, d.v.s. medfödda immunsystemet. Och därmed är cirkeln sluten, det var i det innata immunsystemet som hans forskning startade för ett halvt sekel sedan. Men att lämna laboratoriet och gå i pension existerar än så länge bara i teorin.
– Jag skjuter på det, kanske är jag inte tillräckligt mogen för att ta beslutet, det är enklare att bara köra på, säger Håkan Mellstedt och skrattar gott.