Etikettarkiv: Forskning

Kliniknära cancerforskning mot samma mål

Sahar Salehi, kirurg, och Simon Ekman, onkolog och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Båda forskar även vid Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen
Sahar Salehi, kirurg, och Simon Ekman, onkolog och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Båda forskar även vid Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen

Sahar Salehi och Simon Ekman är två specialistläkare inom Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset som delar sin tid mellan forskning och klinik. Inriktningen är olika men målet detsamma, att förlänga överlevnad, öka livskvalitet och optimera behandlingen för cancer­patienter.

Äggstockscancer drabbar ungefär 700 kvinnor per år. Cancern har ofta redan spridit sig vid upptäckt. Den kirurgiska behandlingen innebär för det mesta en stor och omfattande operation.
– Vi har under det senaste decenniet byggt upp ett högkompetent kirurgiskt team för att kunna erbjuda varje kvinna med avancerad äggstockscancer den absolut bästa behandlingen, berättar Sahar Salehi, kirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet.
Trots detta visar uppföljningen av opererade patienter att den förväntade förbättrade överlevnaden uteblivit, ett faktum som rest ett stort frågetecken och nu utgör grund för Sahar Salehis forskning.
– Vi vill undersöka varför och om det kirurgiska traumat har sidoeffekter som vi fram till nu inte har varit medvetna om och om dessa i sådana fall kan stävjas.

Ny kunskap
En sedan länge vedertagen sanning inom onkologin är att cellgiftsbehandling enklare avdödar små jämfört med stora tumörer.
– Detta är bakgrunden till varför vi har utfört dessa omfattande operationer, för att göra den efterföljande cellgiftsbehandlingen mer effektiv.
Effekterna av medicinsk onkologisk behandling och hur den påverkar patienternas överlevnad är noga studerad.
– Men när det gäller kirurgi ser bilden annorlunda ut. Det finns jämförelsevis väldigt lite beskrivet om hur det kirurgiska ingreppet/traumat med efterföljande inflammation och läkning påverkar cancercellens beteende. I detta projekt gläntar vi på en dörr till kunskap som på sikt kan leda till individuell cancerbehandling även inom kirurgi, säger Sahar Salehi.
Hon förklarar att det sannolikt finns en gräns för hur omfattande en operation kan vara för att resultera i förbättrad överlevnad.
– Vi vill ta reda på var denna gräns går och vad som påverkar den, målet är rätt kirurgisk behandling för maximal överlevnadseffekt.

Resistens
Även Simon Ekman, onkolog och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet, arbetar med kliniknära cancerforskning. Han har riktat in sin forskning på lungcancer, en cancerform där behandlingsutvecklingen under senare år tagit stora steg framåt.
– Idag går det att med hjälp av målriktade behandlingar och immunterapi behandla även spridd sjukdom framgångsrikt. Problemet är att merparten patienter med tiden utvecklar en resistens mot dessa läkemedel.
Ett av Simon Ekmans forskningsspår handlar om att försöka kartlägga vad som orsakar resistens och ta reda på varför den utvecklas hos patienterna. Målet är att hitta nya vägar att angripa resistensutvecklingen.
– En resistens kan inträffa på så många olika sätt. Vi försöker att titta brett men studerar särskilt en grupp molekyler, mikro-RNA, som reglerar hela signaler i cellerna.
Vi har preliminära data som tyder på att vi fått fram kandidater som skulle kunna ha betydelse för resistensutveckling mot målriktade behandlingar. Mycket arbete återstår men det första steget är nu taget.

Hjärnmetastaser
Ett annat av Simon Ekmans forskningsspår är inriktat på hjärnmetastaser.
– Läkemedel som fungerar bra mot cancer i övriga kroppen har inte alltid samma effekt på metastaser i hjärnan. Vi tittar även på detta och har nyligen publicerat data som visar vad det är som skiljer en hjärnmetastas från ursprungstumören, skillnader som kanske kan förklara bristande effekt av immunterapi. I nästa steg ska vi studera hur denna nya kunskap kan appliceras på behandlingen av hjärnmetastaser.
För framtiden är målet att kunna förebygga resistens mot olika former av cancerterapier.
– Förhoppningen är att vi hittar faktorer som gör att vi tidigt kan fånga tecken på resistens och gå in med behandling som återaktiverar tumörens känslighet för läkemedlet. Drömmen vore att kunna förebygga resistens helt och hållet, fastslår Simon Ekman.

Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset

Tema Cancer bedriver sin verksamhet huvudsakligen i Huddinge och Solna, men har även verksamhet på Danderyds sjukhus. Vårt nära samarbete med Karolinska Institutet gör att vi även kan bedriva omfattande patientnära klinisk forsknings- och utbildningsverksamhet.

Tema Cancer
Karolinska Universitetssjukhuset
Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00
www.karolinska.se

www.karolinska.se

Cellterapi revolutionerar cancerbehandling

Anette Hommelgaard, medicinsk direktör för Gilead i Norden.
Anette Hommelgaard, medicinsk direktör för Gilead i Norden.

Kite/Gilead är ett forskningsdrivet läkemedelsföretag inom cellterapi. En grundbult för företaget är att göra skillnad för patienter som verkligen behöver det, vilket kräver ett nära och brett samarbete med forskningsgrupper, sjukvård och myndigheter.

I över 30 år har Gilead tagit fram banbrytande läkemedel mot en rad svåra och livshotande sjukdomar. Företaget har sina rötter inom virologi och har utvecklat framgångsrik behandling mot flera allvarliga virussjukdomar.
– HIV har gått från att vara dödligt till att bli en kronisk sjukdom och idag kan patienter med hepatit C botas. Nu applicerar vi våra höga krav på att göra skillnad och vår omfattande forskningskompetens på att ta fram nya behandlingar för patienter med cancer, berättar Anette Hommelgaard, medicinsk direktör för Gilead i Norden.

Använder T-celler
Sedan Gilead 2017 förvärvade Kite Pharma, som är världsledande inom cellterapi, ligger företaget i framkant för forskning och utveckling inom cellbaserad cancerbehandling. Företaget utvecklar behandlingar där patientens egna T-celler, som är en del av kroppens immunförsvar, används för att bekämpa cancern. T-cellerna tas ut ur patienten, skickas till ett särskilt laboratorium där de omprogrammeras och återförs sedan in i patienten. Forskningen har lett till en så kallad CAR T-behandling (chimeric antigen receptor T-celler). När CAR T-cellerna kommer i kontakt med cancercellerna i kroppen på patienten, aktiveras de och börjar dela sig kraftigt för att bemästra och slå ut cancercellerna.
– Cellterapi innebär en helt ny era och möjlighet att behandla patienter med avancerad cancer, och som annars inte haft någon annan terapi att tillgå, säger Anette Hommelgaard.
Kite/Gilead bedriver även forskning där andra celltyper involverade i kroppens immunförsvar, NK-celler (natural killer-celler), används för att utveckla nästa generations cellterapier.

Ulf Rosenholm, nordisk affärsområdeschef på Kite/Gilead.
Ulf Rosenholm, nordisk affärsområdeschef på Kite/Gilead.

Samarbete avgörande
För att framgångsrik forskning ska komma patienter till nytta är samarbete och partnerskap över sektorsgränserna helt vitalt, säger Ulf Rosenholm, nordisk affärsområdeschef på Kite/Gilead.
Gilead arbetar nära såväl myndigheter som hälso- och sjukvården för att säkerställa att kliniska studier kan genomföras och att nya läkemedel utvecklas och kan komma patienter till del. Visionen är att på sikt kunna bota patienter med olika typer av svåra cancersjukdomar.

Gilead Sciences

Gilead Sciences är ett forskningsdrivet läkemedelsföretag som utvecklar innovativa, evidensbaserade behandlingar för svåra sjukdomar. Företaget är verksamt i 35 länder globalt och har idag fler än 20 produkter inom sina fokusområden HIV/AIDS, leversjukdomar, samt cellterapi/onkologi. I oktober 2017 förvärvades Kite, ett världsledande cellterapiföretag vars medarbetare har flera decennier av forskning inom immunterapi mot cancer bakom sig.
www.gilead.com

www.gilead.com

SE-CTH-2020-05-0001

Cancerforskningen har betytt allt

Till hösten har det gått tre år sedan Ragnhild Franzén började sin behandling. Efter den inledande chocken löper livet på i stort sett som vanligt.
Till hösten har det gått tre år sedan Ragnhild Franzén började sin behandling. Efter den inledande chocken löper livet på i stort sett som vanligt.

För snart tre år sedan fick Ragnhild Franzén diagnosen spridd lungcancer. Det blev början på en resa som gått från oklarheter, chock och förtvivlan till hopp och framtidstro.
– Jag känner inte längre att döden nafsar mig i hasorna, för mig har forskningen betytt allt.

Lungcancer har historiskt sett varit nära sammankopplad med rökning. Det gjorde att tanken på cancer var långt borta när Ragnhild Franzén sökte vård för att få hjälp med en envis hosta.
– Första gången blev beskedet att hostan berodde på den blodtrycksmedicin jag ätit i flera år.
Men hostandet fortsatte trots ny medicin, efter ett par månader sökte hon åter hjälp.
– Till slut kunde jag inte säga en hel mening utan att hosta och mina närstående mer eller mindre tvingade mig till vårdcentralen. Där mötte jag en läkare som tog mig på allvar, inledde en utredning och beställde lungröntgen.
Efter det fick Ragnhild besked om att hon hade fläckar på vänster lunga och att man skulle göra fler undersökningar. Tankarna på cancer var fortfarande långt borta.
– Jag förträngde sjukdomen, tog en massa prover men tog inte in att hostan kunde bero på något allvarligt.

Lungcancer
Den inbokade sommarsemestern genomfördes som planerat och vid hemkomsten fick Ragnhild besked om att hon visserligen hade lungcancer, men att den gick att operera.
– Puh, tänkte jag, den går att göra något åt! Det kändes inte som att jag fått något livshotande, en cytostatikakur skulle krympa tumören inför operationen och sedan skulle allt vara över. Men när jag kom till sjukhuset för min andra cellgiftsomgång sa läkaren att behandlingen skulle avbrytas. Jag förstod ingenting, jag skulle ju opereras och bli bra? Svaret från läkaren blev att sjukdomen hade spridit sig till skelettet, det hade man vetat i tre månader.
Men Ragnhild hade inte vetat, kanske på grund av att det var en sommarvikarie hon mött de första gångerna.
– Nu kom chocken på allvar, jag hade cancer och skulle dö! Allt rasade och jag, och min dotter som var med mig, vacklade ut ur rummet.

”Min nya läkare öppnade en helt ny horisont och gav mig både empati, medmänsklighet och en tro på framtiden.”

Ny läkare
Vid ett telefonsamtal med lungläkaren någon dag senare fick Ragnhild veta att hon hade EGFR-mutationen icke-småcellig adenocarcinom i fjärde stadiet, vilket innebar palliativ vård, vård i livets slutskede. Hon fick också besked om att det fanns ett läkemedel, som dock hade mycket biverkningar och troligen bara skulle hjälpa i ett år. Därefter fanns ytterligare en medicin att ta till, sedan skulle det vara slut.
– Jag var ganska deppig men hade i alla fall energi nog för att be om att få träffa en onkolog.
Mötet med den nya läkaren blev en vändpunkt, det som tidigare varit nattsvart ersattes av hopp.
– Jag blev mottagen med värme och fick veta att det fanns patienter som levt i fem år på den målstyrda behandling jag skulle börja med, att det sedan fanns ytterligare ett bra läkemedel och att uppemot 2 000 andra var på gång att godkännas. Min nya läkare öppnade en helt ny horisont och gav mig både empati, medmänsklighet och en tro på framtiden.

Tre år
Till hösten har det gått tre år sedan Ragnhild började sin behandling. Efter den inledande chocken löper livet på i stort sett som vanligt. Hon står fortfarande på den första medicinen, biverkningarna har varit få och cancern har krympt till ett minimum. De dagliga doppen i Riddarfjärden är åter rutin och hon har även engagerat sig i Lungcancerpodden för att med hjälp av sin historia kunna hjälpa andra i liknande situation.
– Jag känner inte längre att döden nafsar mig i hasorna. Livet rullar på, med den skillnaden att jag tar en tablett om dagen och går på regelbundna kontroller. För mig har forskningen betytt allt.

Livsviktiga studier där all information räknas

Johanna Wernersson, chef för Cancerstudieenheten, tillsammans med Susanne Wallberg, enhetschef CTO-enheten och Jeffrey Yachnin enhetschef Fas I-enheten.
Johanna Wernersson, chef för Cancerstudieenheten, tillsammans med Susanne Wallberg, enhetschef CTO-enheten och Jeffrey Yachnin enhetschef Fas I-enheten.

– Studier av nya läkemedel kan vara skillnaden mellan liv och död för en patient. Det vet vi inte från start men all information är viktig, även om ett preparat inte skulle vara så bra som förväntat, säger Johanna Vernersson, chef för Cancerstudieenheten.

Johanna Vernersson började som forskningssjuksköterska på Kliniska Prövningsenheten för 20 år sedan. Sedan dess har det hänt en hel. Verksamheten som tidigare tillhörde Radiumhemmet har bytt namn till Cancerstudieenheten, Centrum för Kliniska Cancerstudier och är en del av Tema Cancers temaövergripande prövningsenhet på Karolinska Universitetssjukhuset. Just nu pågår 330 kliniska cancerstudier inom ramen för verksamheten.
En stor skillnad mot förr är att studierna har blivit allt mer komplexa.
– Vi gör till exempel allt fler first in human-studier, tester av läkemedel som tidigare inte har getts till människa. Det är spännande att vara med i dessa tidiga prövningar samtidigt som de är mycket avancerade och resurskrävande. Hon berättar att kliniska cancerstudier av idag ofta är inriktade på ett visst genuttryck. Enheten har numera särskilda provtagningskoordinatorer som hjälper till med den avancerade provtagning som krävs för den här typen av prövningar.
– Vi kanske måste skicka iväg blod- eller tumörprov från 100 patienter för att hitta tre patienter som passar i en studie – ett resurskrävande arbete. Men för patienterna som har det sökta genuttrycket kommer behandlingen att vara väldigt effektiv, därför är det viktigt att hitta just dessa patienter.

”Det är spännande att vara med i dessa tidiga prövningar samtidigt som de är mycket avancerade och resurskrävande.”

Viktig pusselbit
Att Johanna blivit kvar i yrket i alla år beror mycket på de senaste årens framsteg inom cancerterapin. En utveckling som hon har följt på nära håll.
– Vår enhet hade hand om Sveriges första immunterapistudie som var inriktad mot malignt melanom. Resultatet blev en behandling som fullkomligt revolutionerat terapiområdet och därmed livet för många tidigare dödsdömda patienter med olika cancerdiagnoser. Det är fantastiskt att få vara en del av den utvecklingen.
Den främsta uppgiften för Cancerstudie­enheten menar hon är att skapa enkla och smidiga processer som gör att de kliniska forskarna kan ha så många patienter och studier som det bara går.
– Läkarnas tid är en stor utmaning när det kommer till klinisk forskning. Vår uppgift är att underlätta och ta ansvar för allt det administrativa runt studierna. Den pusselbiten är vårt bidrag till arbetet med att hitta nya effektiva behandlingar som hjälper cancerpatienter till ett bättre liv.

Dynamisk cancerforskning på KI

Nicola Crosetto, forskare vid Cancerforskning KI. Foto: Stefan Zimmerman
Nicola Crosetto, forskare vid Cancerforskning KI. Foto: Stefan Zimmerman

På det strategiska forskningsprogrammet Cancerforskning KI samlas olika discipliner, där ledande forskare samarbetar för att hitta nya behandlingar mot cancer. Här finns både grund- och kliniknära forskning.
– Det är en oerhört spännande och dynamisk miljö, säger Marianne Farnebo, som forskar om hur defekter i ett visst protein kan ge upphov till tumörer.

Marianne Farnebo, som är docent i experimentell onkologi, har varit verksam vid Karolinska institutet under nästan hela sin karriär. Hon är biomedicinare i botten och disputerade i leukemi och genetik vid KI 2003.
– Jag ville arbeta med cancer eftersom det är en av de stora, svåra folksjukdomarna, där det verkligen finns behov av nya behandlingar. Mitt fokus har hela tiden varit att på cellnivå förstå varför cancer uppstår, berättar hon.
Väldigt tidigt i sin forskarbana hittade Marianne en tidigare okänd gen i DNA-tråden. Genen fick namnet WRAP53 eftersom den ligger nära den sedan tidigare kända genen P53, som har stor betydelse för att skydda mot cancer. Marianne upptäckte att WRAP53 styr P53:s aktiviteter och att skador i WRAP53 är en vanlig orsak till att cancer uppstår. Även för tidigt åldrande är kopplat till medfödda skador i WRAP53.
– Det var fantastiskt att redan i starten av min karriär få upptäcka en helt ny gen. All min forskning har sedan dess varit baserad på WRAP53, säger Marianne.

Marianne Farnebo, docent i experimentell onkologi vid KI. Foto: Håkan Flank
Marianne Farnebo, docent i experimentell onkologi vid KI. Foto: Håkan Flank

Proteiners roll
Idag studerar Marianne Farnebo och hennes team vilken roll det protein som WRAP53 producerar har i cancer och hur arvsmassan reparerar sig efter en skada. Det är grundforskning på cellnivå, som är viktig för att kliniskt kunna göra sjukdomsprognoser och förutsäga vilken effekt behandling kan ha på olika tumörformer. Hon har byggt upp en forskargrupp på nio personer och lyfter fram den stora fördelen av att kunna arbeta i en forskningsmiljö i den absoluta frontlinjen.
– Här finns en långsiktighet och stabilitet som verkligen främjar hög kvalitet i forskningen.
Marianne får medhåll av Nicola Crosetto, en annan ung, framstående forskare vid Cancerforskning KI. Nicola är disputerad onkolog och kom till Karolinska Institutet 2015 efter medicinstudier i Italien, doktorandtjänstgöring i Frankfurt och postdoc på MIT i Boston. Hans forskningsfält ligger i gränslandet mellan medicin och fysik.
– Jag sökte mig hit för jag visste att det skulle öppna många möjligheter och spännande samarbeten. Karolinska Institutet är internationellt välrenommerat och erbjuder en unik forskningsmiljö och möjlighet att nå ut i den kliniska verksamheten, säger han.
Nicolas forskargrupp studerar de processer som får DNA att bli fragilt och gå sönder och därmed ger upphov till cancerceller som beter sig okontrollerat. En viktig del av forskningen är att skapa matematiska beräkningsmodeller för den här processen.
– Om vi förstår processen så kan vi hitta mönster och mekanismer som ligger bakom uppkomsten av cancer. Det kan i sin tur leda till nya sätt att angripa cancer, med riktad behandling som har färre biverkningar och inte skadar friska celler, säger han.

Skapar en atlas
– Vi för samman biologi, bioteknik, fysik och ingenjörsvetenskap för att analysera stora mängder data om genomet, förklarar Nicola, som nu under våren publicerar en artikel om sin forskning i den ansedda tidskriften Nature Biotechnology.
Målet är bland annat att konstruera en atlas över DNA-fragilitet i olika cancerformer.
En stor fördel med den multidisciplinära forskningsmiljön på KI är att den ger möjlighet till synergier och samverkan. Marianne Farnebo och Nicola Crosetto planerar att samverka i ett forskningsprojekt där hans matematiska beräkningsmodeller appliceras på hennes cellforskning, berättar han.
– Vår forskning har många samband. Mariannes grupp har expertisen när det gäller reparation av cellerna och vi specialiserar oss på genomet. Det är den här typen av samarbete som verkligen berikar och för cancerforskningen framåt.

Cancerforskning KI

Det strategiska forskningsprogrammet Cancerforskning KI kombinerar cancerbiologi med klinisk cancerforskning från hela KI och samlar forskare från olika discipliner. Målet är att generera nya vetenskapliga upptäckter som kan övergå i klinisk användning. Genom att samla cancerforskningen i en organisation stärks förutsättningarna för samarbete med externa aktörer och samverkan inom KI. Verksamheten leds av Jonas Bergh, co-directors Kamila Czene, Urban Lendahl och administrative chefen Johanna Furuhjelm. Stöd för programmet kommer från regeringen genom de strategiska initiativen.
Tre forskningsområden är nu öppna för ansökningar: Läs mer här!

https://ki.se/en/cancerresearchki/cancer-research-ki

Cancerforskning – samhälls­angelägenhet som kräver samsyn

Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet och verkställande  i CCK-stiftelsens styrelse.
Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet och verkställande i CCK-stiftelsens styrelse.

CCK har en fortsatt viktig roll i utvecklingen av translationella forskningsmiljöer.
– En stark infrastruktur som möjliggör multidisciplinära forskningssamarbeten är avgörande för att utveckla innovativ och högkvalitativ cancervård, säger Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet.

Dagens translationella cancerforskning har fokus på individualiserad behandling, Personalised Cancer Medicine (PCM). För att nå dit krävs samverkan både över disciplins- och nationsgränser.
– Det råder stor samstämmighet om att internationell forskningssamverkan är en nödvändighet för att individuell cancerbehandling ska bli en klinisk realitet, säger Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet och verkställande i CCK-stiftelsens styrelse, som konstaterar att behandlingsutvecklingen inom cancerområdet visserligen tagit stora steg framåt, men att utmaningarna är större än någonsin.
Han berättar att Karolinska Institutet har medverkat i EU-projekt som under de gångna åren analyserat den europeiska cancerforskningen. Dessa har visat att samverkan mellan cancerforskningscentra är en nödvändighet om långsiktigt internationellt forskningssamarbete ska bli verklighet. Resultat av senaste EU-projektet, som pågick i sex år, är bildandet av konsortierna Cancer Core Europe för terapiutveckling och Cancer Prevention Europe. Dessa konsortier som består av sju, respektive tio, framstående cancercentra utvecklas nu vidare. Karolinska Institutet medverkar i båda och representeras av professorerna Ingemar Ernberg och Joakim Dillner.

På EU-agendan
– Cancer ligger idag högt på EU-kommissionens agenda. I nästa ramprogram, som påbörjas 2021, planeras en ”Europe’s Beating Cancer Plan”, som syftar till att kunskap från forskningen bättre används för prevention och sjukvård. Dessutom har beslutats om ett ”Cancer Mission” för en samordnad europeisk cancerforskning. Signalerna är tydliga: EU vill stödja forskningen för utveckling av Personalised Cancer Medicine hela vägen från basal forskning till långtidsuppföljning av behandling och prevention.
Policy- och strategifrågor har en avgörande roll i samordningsprojekt på EU-nivå. Därför bildades redan 2009 en akademi, European Academy of Cancer Sciences, ett oberoende rådgivande organ bestående av 250 framstående onkologer och cancerforskare med Ulrik Ringborg som generalsekreterare.
– Akademin medverkade i det senaste EU-projektet och har därefter fortsatt att ge råd till EU-kommissionären för forskning avseende utvecklingen av ett cancermission i nästa ramprogram.

PCM
På det lokala planet fortsätter Radiumhemmets forskningsfonder, RAHFO, att stödja den patientnära forskningen.
– Fonderna har varit involverade i den strategiska cancerutvecklingen sedan 1990-talet. Då gick RAHFO in som största donator till CCK-byggnaden för att de insåg värdet av att ha en forskningsstruktur som överbryggar basal och klinisk forskning. På senare år har de finansierat uppbyggnaden av PCM-programmet, där professor Ingemar Ernberg på ett föredömligt sätt byggt en organisation som idag är kontaktpunkten in till Cancer Core Europe.
Ulrik Ringborg ser för CCK:s del ett fortsatt behov av att medverka i utvecklingen av en stark infrastruktur för individuell cancermedicin.
– Stockholm har en stark fördel i kraft av PCM:s fina samarbete mellan Karolinska Institutets cancerforskning och SciLife-laboratorierna där man målmedvetet strävar efter att bygga avancerade teknologier/strategier för en innovativ klinisk forskning.

Krävs samsyn
En stark infrastruktur som möjliggör multidisciplinära forskningssamarbeten menar Ulrik Ringborg är helt avgörande för att kunna utveckla en innovativ och högkvalitativ cancervård.
– Det gäller att få strategier och strukturer på plats. Vi måste också komma ihåg att forskning är en samhällsangelägenhet där det måste skapas en samsyn på hur det gemensamma ansvaret ska se ut. CCK-stiftelsen har siktet inställt på att fortsätta bidra med kunskap och kompetens i syfte att föra det arbetet framåt.

CancerCentrum Karolinska, CCK

CancerCentrum Karolinska, CCK, är en stiftelse som uppfört en byggnad för experimentell cancerforskning vid Karolinska Universitetssjukhuset. PCM-forskningen ställer stora krav på infrastruktur. Nätverk med basala och kliniska forskare både nationellt och internationellt fordras för utveckling av translationell forskning, som innebär att nya forskningsrön för bättre diagnostik och behandlingsmetoder snabbare kan nå patienter.

CancerCentrum Karolinska
Nya Karolinska Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00

www.karolinska.se

Hallå där Olli Kallioniemi!

Olli Kallioniemi, professor i molekylär precisionsmedicin och direktör för SciLifeLab.
Olli Kallioniemi, professor i molekylär precisionsmedicin och direktör för SciLifeLab.

Hallå där Olli Kallioniemi, professor i molekylär precisionsmedicin och direktör för SciLifeLab.

Vilka anser du vara de största utmaningarna för dagens cancer­forskning?
– Att individualisera behandlingen. Alla är överens om att det är dit vi måste nå men det finns stora utmaningar längs vägen. Forskningen har kommit långt, vi vet att varje tumör har ett eget genuttryck, vi kan förstå cancer utifrån varje patients perspektiv och se skillnaderna. Problemet är att vi inte till fullo kan omsätta all den kunskapen i klinisk nytta.

Vad kan göras för att forskningsframsteg snabbare ska komma till nytta för patienterna?
– Under senare tid har vi sett hur det globala forskarsamhället gått samman och gjort gemensam sak för att hitta effektiva behandlingar mot covid-19. All data delas i realtid och slutsatser publiceras på bara några dagar. Här handlar det inte om att vara först med en upptäckt utan om hur vi bäst kan hjälpa patienterna. Detta skulle jag vilja se även inom cancerforskningen. Nu vet vi att det är möjligt, det ska inte behöva ta tio år innan forskningsframsteg kommer patienterna till godo, de ska komma till användning så fort som möjligt.

”Det ska inte behöva ta tio år innan forskningsframsteg kommer patienterna till godo, de ska komma till användning så fort som möjligt.”

Vad har SciLifeLab för roll i framtidens cancerforskning?
– Vi har under senaste månaden samordnat en storsatsning från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som anslagit 110 miljoner kronor till forskningsinsatser med inriktning på Coronaviruset. Arbetet har gett oss en massiv överblick över de resurser och kompetenser som finns inom landet och som kan avsättas för covid-19-relaterad forskning. Detta är lite av vad vi skulle vilja göra även inom cancerområdet, det vill säga samordna forskares input, teknologiska kunskaper och den data som kommer ut av forskningen. Genom att koordinera och stärka samarbeten vill SciLifeLab inspirera och bidra till kampen mot cancer och andra sjukdomar.

Du har en bakgrund som läkare och forskare, vad är det som driver dig i ditt arbete?
– Att göra skillnad och bidra till att skapa en miljö där god vetenskap möter patientbehov. En kollega gav mig en gång följande kloka råd: ”Oroa dig inte för mycket över vad som är möjligt och inte, ägna dig istället åt att fundera över vad som är bra för patienten.” Som forskare ägnar man mycket tid och kraft åt teoretiska och tekniska göromål som kan tyckas vara långt från patientledet, men det är viktigt att komma ihåg vad det man sysslar med ska leda till i framtiden.

Nära samarbeten gör skillnad i kampen mot cancer

Caroline Tegner, Brand Manager Scandinavia på Bayer och Ralf Ackermann, Medicinsk chef för Bayer Scandinavia.
Caroline Tegner, Brand Manager Scandinavia på Bayer och Ralf Ackermann, Medicinsk chef för Bayer Scandinavia.

Bayer ligger långt fram inom området precisionsonkologi och har i kraft av lyckade partnerskap redan lanserat flera banbrytande produkter.
– Precisionsmedicin kräver samarbete på många olika nivåer, konstaterar Ralf Ackermann, Medicinsk chef för Bayer Scandinavia.

Samarbete går som en röd tråd genom Bayers verksamhet. Målsättningen är sedan länge att knyta nära band med startupbolag inom biotech för att i samverkan utveckla potentiella nya läkemedel och produkter. Ett konkret exempel på den strävan är att Bayer för drygt ett år sedan flyttade in på Karolinska Institutets Campus i Solna.
– Flytten symboliserar vår tilltro till kraften i samverkan. Närheten till akademin och forskningsgrupperna resulterar ständigt i spännande och innovativa möten, säger Caroline Tegner, Brand Manager Scandinavia på Bayer.
Hon får medhåll av Ralf Acker­mann som menar att multidisciplinära samarbeten är en förutsättning för att den snabba utvecklingen inom cancerforskningen ska komma ut i patientledet.
– Precisionsonkologi kräver samverkan mellan många olika aktörer och discipliner. Vi måste vara många som arbetar tillsammans för att hitta rätt behandling till rätt patient och bära nya forskningsrön hela vägen fram till kommersialisering.

Spännande utveckling
Ett exempel är Bayers samarbete med det amerikanska företaget Loxo som har forskat fram två läkemedel för patienter med specifika genetiska förändringar. Ett annat aktuellt projekt är inriktat på prostatacancer där Bayer inom en snar framtid kommer att lansera en ny produkt.
– Lanseringen är i mångt och mycket resultatet av vårt samarbete med det finska läkemedelsbolaget Orion, berättar Caroline som även lyfter fram det nationella kvalitetsregistret för prostatacancer som en viktig samarbetspartner.
Hon konstaterar att bolaget går en spännande utveckling till mötes.
– Det krävs väldigt mycket arbete för att ett läkemedel ska gå från idé till produkt. Bayers långa historia visar att företaget har det som krävs. Vi ser fram emot att kunna hjälpa fler patienter till ett bättre och längre liv med nya behandlingar.

Bayer

Bayer är ett globalt life science-företag med verksamhet i 77 länder. Affärsområdet Pharmaceuticals fokuserar på receptbelagda produkter och på specialläkemedel inom områdena onkologi, hematologi och oftalmologi.

www.bayer.se

www.bayer.se

PP-NUB-SE-0004-1

Bayer
Bayer är ett globalt life science-företag med verksamhet i 77 länder. Affärsområdet Pharmaceuticals fokuserar på receptbelagda produkter och på specialläkemedel inom områdena onkologi, hematologi och oftalmologi.
www.bayer.se

www.bayer.se
PP-NUB-SE-0004-1

GSK gör en kraftfull satsning på onkologi

Håkan Dalvik, medicinsk rådgivare inom onkologi, Anna Linnér, medicinsk chef på GSK Sverige, Claes Werthén, kommersiellt ansvarig för GSK onkologi i Sverige och Catharina Östberg, ansvarig för Kliniska prövningar i Sverige, Norge och Danmark. Foto: Gonzalo Irigoyen
Håkan Dalvik, medicinsk rådgivare inom onkologi, Anna Linnér, medicinsk chef på GSK Sverige, Claes Werthén, kommersiellt ansvarig för GSK onkologi i Sverige och Catharina Östberg, ansvarig för Kliniska prövningar i Sverige, Norge och Danmark. Foto: Gonzalo Irigoyen

GSK är återigen en viktig aktör inom onkologi, efter några års uppehåll. Området är nu ett av företagets prioriterade, med omfattande forskning, ett stort antal kliniska studier och en portfölj av planerade lanseringar.

Patientnyttan är i ständigt fokus
Efter fem års uppehåll är onkologi återigen ett av de viktigaste områdena för det ledande läkemedelsföretaget GSK. I fjol förvärvade GSK Tesaro, ett företag som är specialiserat på behandling av onkologiska sjukdomar. Det markerade starten på en kraftfull satsning på onkologi, ett område där GSK tidigare varit verksamt.
– Vi är väldigt glada att vara tillbaka inom onkologi, där vi nu gör en fokuserad och tydlig satsning med målet att utveckla nya effektiva och innovativa cancerläkemedel, berättar Claes Werthén, kommersiellt ansvarig för GSK onkologi i Sverige.

Flera cancerformer
GSK har idag ett läkemedel för gynekologisk cancer på marknaden och det finns ett starkt engagemang inom just det cancerområdet, men det bedrivs forskning och utveckling inom flera typer av cancer. Ett viktigt område för GSK är de kliniska prövningarna för nya behandlingar. Det pågår kliniska studier inom ett brett spektrum av olika cancersjukdomar och GSK samarbetar mycket nära med sjukvården.
– Vi har redan idag ett stort antal kliniska studier i Sverige och övriga Norden. Det finns sedan tidigare ett väl upparbetat samarbete med sjukvården och det är glädjande att vi så snabbt har kunnat komma igång igen. Det är oerhört värdefullt, säger Catharina Östberg, ansvarig för Kliniska prövningar i Sverige, Norge och Danmark.

Fyra områden
GSK satsar framför allt på fyra områden inom onkologi. Ett är immunonkologi, där man använder kroppens eget immunförsvar för att angripa cancer. Ett annat område är cellterapi, där patientens immunceller behandlas och återinförs i kroppen som ett vapen mot tumörcellerna. Det tredje området är epigenetik, om hur DNA slås på och av, och slutligen är det fjärde området så kallad synthetic lethality, som handlar om hur man kan påverka reparationsprocessen i DNA för att hämma cancertillväxt.
– Vi ser en stark ökning av kliniska studier inom alla dessa områden, inte minst inom immun­onkologi, där vi idag har ett flertal substanser i utveckling. Men vi har mycket FoU inom samtliga av dessa fyra områden, berättar Håkan Dalvik, medicinsk rådgivare inom onkologi.
– Vi har en bred forskningsportfölj med en rad nya behandlingsalternativ för patienterna. I framtiden kommer vi förhoppningsvis kunna erbjuda en alltmer individualiserad behandling, där man genom exempelvis biomarkörer kan identifiera grupper av patienter som kan ha extra nytta av ett visst läkemedel. Detta är viktigt, även om patientgruppen kan vara mycket liten, säger han.

Komma patient tillgodo
För GSK är ledstjärnan patientfokus och att de olika behandlingarna verkligen kommer till nytta. Företaget är mycket forskningsintensivt och visionen är att med nya, innovativa läkemedel maximera överlevnaden för så många patienter som möjligt.
– Vi brinner verkligen för det här området och är enormt stolta att vi nu är tillbaka med full kraft inom onkologi. Det är ett så oerhört viktigt område, där det finns ett stort behov av nya behandlingar och där vår forskning ser ut att resultera i många nya lovande och banbrytande behandlingsmetoder, säger Anna Linnér, medicinsk chef på GSK Sverige.
– Det är en förmån att få vara med och skapa verklig patientnytta, där vi kan förlänga och förbättra många människors liv.

GlaxoSmithKline, GSK

GSK, ett globalt vetenskapsdrivet hälso- och sjukvårdsföretag med ett speciellt syfte: att hjälpa människor göra mer, må bättre och leva längre.
Vi forskar, utvecklar och tillverkar inno­vativa produkter inom tre områden: läkemedel, vacciner och egenvårdsprodukter.
Vårt mål är att vara ett av världens mest innovativa, framgångsrika och pålitliga hälso- och sjukvårdsföretag.

GlaxoSmithKline AB
Box 516
169 29 Solna
Tel: 08-638 93 00
se.gsk.com

se.gsk.com

Precisionsmedicin individualiserar behandling

Karin Heby Henricson och Ann Atlas, vetenskapliga rådgivare på BMS. Foto: Johan Marklund
Karin Heby Henricson och Ann Atlas, vetenskapliga rådgivare på BMS. Foto: Johan Marklund
Stora framsteg görs idag inom cancerbehandling, även när det gäller cancer som tidigare varit mycket svårbehandlad. Biopharmabolaget Bristol-Myers Squibb (BMS) riktar en stor del av forskningen mot precisionsmedicin för skräddarsydda behandlingar.

Att få en cancerdiagnos är alltid ett tufft besked, men prognosen idag är ofta betydligt mer positiv än för bara något årtionde sedan. Behandlingarna blir allt mer individualiserade, med preparat som angriper tumörerna mer precist, har färre biverkningar och ger bättre resultat.
– Det handlar om att hitta bästa möjliga behandling för varje enskild patient. Varje cancer är unik och varje patient är unik, säger cancerbiologen Karin Heby Henricson, som är vetenskaplig rådgivare med fokus på lungcancer på BMS.

Bred forskning
Lungcancer är en av flera cancerformer där det har skett stora framsteg. BMS arbetar över ett brett forskningsfält inom tumörsjukdomar. Mycket forskning är inriktad på att identifiera biomarkörer, som kan visa tumörens specifika egenskaper och indikera vilken behandling som kan komma att ha effekt, förväntade biverkningar och hur stor risken är för återfall.
– Biomarkörerna visar vilka patienter som har nytta av en viss behandling, men även vilka som inte förväntas svara på den, och där vi istället kanske bör använda andra alternativ, säger vetenskaplige rådgivaren Ann Atlas, som är disputerad infektionsläkare med 20 års klinisk erfarenhet.

Samverkan
Ann och Karin framhåller att läkemedelsindustrin arbetar i nära samverkan med andra aktörer såsom akademi, industri, sjukvård och patientorganisationer. Samarbete och dialog med hälso- och sjukvården, bland annat genom kliniska studier och utbildning, är avgörande för att BMS ska kunna ta fram nya, effektiva läkemedel. De är hoppfulla inför möjligheterna att man i framtiden ska kunna bota eller kontrollera allt fler cancerformer.
– Det är en fantastisk resa vi gör nu, med behandlingar som revolutionerar cancervården. För att kunna implementera precisionsmedicin fullt ut kommer artificiell intelligens sannolikt att få en betydande roll vid valet av behandling. Förhoppningsvis kan då ännu fler patienter övervinna svåra cancerformer eller leva längre med god livskvalitet.

Bristol-Myers Squibb
Bristol-Myers Squibb är ett ledande, globalt biopharmaföretag, som utvecklar innovativa behandlingar inom bland annat onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, immunoterapi och fibros. Bristol-Myers Squibb har det största immunonkologiska programmet i världen och starkt fokus på att identifiera biomarkörer för individualiserad cancerbehandling.

Bristol-Myers Squibb
Hemvärnsgatan 9
171 54 Solna
Tel: 08-704 71 00
E-post: infosverige@bms.com
www.bms.se

ONCSE1902996-01