Etikettarkiv: Tema Cancer

Hallå där Patrik Rossi

Montage. Foton: Mia Orling, Medicinsk Bild, Karolinska Universitetssjukhuset / Skanska

Hallå där Patrik Rossi, chef för Tema Cancer. Karolinska Universitetssjukhuset är tillsammans med Karolinska Institutet numera ett ackrediterat Comprehensive Cancer Centre (CCC).

Vad innebär det att vara ett CCC?
– Det innebär att vi möter de högt ställda kraven som Organisation of European Cancer Institutes, OECI, ställer på kvalitet, vård, utbildning och forskning inom området cancer. Ackrediteringen är bara början på en långsiktig utveckling inom OECI:s ramverk som för vår del innebär att vi fortsätter sträva efter att höja kvaliteten i alla aspekter av vårt uppdrag inom vård, forskning och utbildning inom cancerområdet.

Hur märks det på verksamheten?
– Även om vi bara varit ett officiellt CCC i drygt ett år har vägen dit länge påverkat verksamheten. Ackrediteringen föregicks av en lång process där vi kartlade styrkor och förbättringsområden inom organisationen både vad gäller kvalitetsledningssystem, vårdinnehåll samt utbildning och forskning. Utifrån den kartläggningen har vi satt upp verksamhetsmål och lagt en plan för hur vi vill arbeta för att utveckla vård, forskning och utbildning inom cancerområdet framöver. Varje år lämnas en statusrapport till OECI som fortsätter att granska verksamheten, och vart femte år görs en ny utvärdering för att vi skall behålla denna ackreditering.

Vad innebär ett CCC för patienterna?
– Ackrediteringsprogram för Comprehensive Cancer Centre har funnits sedan 2008 och syftar till att alla cancerpatienter i Europa ska ha lika tillgång till högkvalitativ cancervård.
För oss är det övergripande målet med ackrediteringen att ge en tryggare, säkrare och bättre vård både idag och i framtiden.

Hur har Coronapandemin påverkat cancervården?
– Pandemin har påverkat sjukvårdssystemet i alla led. Färre patienter har sökt vård för symptom och det finns tyvärr ett för stort antal oupptäckta cancerfall som sjukvården normalt sett skulle ha hittat. De patienter som kommit till oss under pandemin har vi hittills kunnat erbjuda samma behandling som vanligt. Nu börjar det bli en aning besvärligt eftersom pandemin pågått så länge att det börjar komma patienter som kanske har väntat lite för länge med att söka vård. Jag ser framför mig en ökad belastning på cancervården inom de närmaste två åren. Exakt vad det kommer att ta sig uttryck i är väldigt svårbedömt.

Vad längtar du efter just nu?
– Jag längtar verkligen efter att pandemin ska ta slut så att patienter inte tvekar att söka vård utan kontaktar sjukvården, så att vi kan hjälpa dem att få behandling för sin cancer i tid. Om alla vaccinerar sig kan vi få ordning på pandemin vilket ger oss möjlighet att möta det uppdämda behov av cancervård som vi befarar finns.

Kliniknära cancerforskning mot samma mål

Sahar Salehi, kirurg, och Simon Ekman, onkolog och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Båda forskar även vid Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen
Sahar Salehi, kirurg, och Simon Ekman, onkolog och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Båda forskar även vid Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen

Sahar Salehi och Simon Ekman är två specialistläkare inom Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset som delar sin tid mellan forskning och klinik. Inriktningen är olika men målet detsamma, att förlänga överlevnad, öka livskvalitet och optimera behandlingen för cancer­patienter.

Äggstockscancer drabbar ungefär 700 kvinnor per år. Cancern har ofta redan spridit sig vid upptäckt. Den kirurgiska behandlingen innebär för det mesta en stor och omfattande operation.
– Vi har under det senaste decenniet byggt upp ett högkompetent kirurgiskt team för att kunna erbjuda varje kvinna med avancerad äggstockscancer den absolut bästa behandlingen, berättar Sahar Salehi, kirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet.
Trots detta visar uppföljningen av opererade patienter att den förväntade förbättrade överlevnaden uteblivit, ett faktum som rest ett stort frågetecken och nu utgör grund för Sahar Salehis forskning.
– Vi vill undersöka varför och om det kirurgiska traumat har sidoeffekter som vi fram till nu inte har varit medvetna om och om dessa i sådana fall kan stävjas.

Ny kunskap
En sedan länge vedertagen sanning inom onkologin är att cellgiftsbehandling enklare avdödar små jämfört med stora tumörer.
– Detta är bakgrunden till varför vi har utfört dessa omfattande operationer, för att göra den efterföljande cellgiftsbehandlingen mer effektiv.
Effekterna av medicinsk onkologisk behandling och hur den påverkar patienternas överlevnad är noga studerad.
– Men när det gäller kirurgi ser bilden annorlunda ut. Det finns jämförelsevis väldigt lite beskrivet om hur det kirurgiska ingreppet/traumat med efterföljande inflammation och läkning påverkar cancercellens beteende. I detta projekt gläntar vi på en dörr till kunskap som på sikt kan leda till individuell cancerbehandling även inom kirurgi, säger Sahar Salehi.
Hon förklarar att det sannolikt finns en gräns för hur omfattande en operation kan vara för att resultera i förbättrad överlevnad.
– Vi vill ta reda på var denna gräns går och vad som påverkar den, målet är rätt kirurgisk behandling för maximal överlevnadseffekt.

Resistens
Även Simon Ekman, onkolog och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet, arbetar med kliniknära cancerforskning. Han har riktat in sin forskning på lungcancer, en cancerform där behandlingsutvecklingen under senare år tagit stora steg framåt.
– Idag går det att med hjälp av målriktade behandlingar och immunterapi behandla även spridd sjukdom framgångsrikt. Problemet är att merparten patienter med tiden utvecklar en resistens mot dessa läkemedel.
Ett av Simon Ekmans forskningsspår handlar om att försöka kartlägga vad som orsakar resistens och ta reda på varför den utvecklas hos patienterna. Målet är att hitta nya vägar att angripa resistensutvecklingen.
– En resistens kan inträffa på så många olika sätt. Vi försöker att titta brett men studerar särskilt en grupp molekyler, mikro-RNA, som reglerar hela signaler i cellerna.
Vi har preliminära data som tyder på att vi fått fram kandidater som skulle kunna ha betydelse för resistensutveckling mot målriktade behandlingar. Mycket arbete återstår men det första steget är nu taget.

Hjärnmetastaser
Ett annat av Simon Ekmans forskningsspår är inriktat på hjärnmetastaser.
– Läkemedel som fungerar bra mot cancer i övriga kroppen har inte alltid samma effekt på metastaser i hjärnan. Vi tittar även på detta och har nyligen publicerat data som visar vad det är som skiljer en hjärnmetastas från ursprungstumören, skillnader som kanske kan förklara bristande effekt av immunterapi. I nästa steg ska vi studera hur denna nya kunskap kan appliceras på behandlingen av hjärnmetastaser.
För framtiden är målet att kunna förebygga resistens mot olika former av cancerterapier.
– Förhoppningen är att vi hittar faktorer som gör att vi tidigt kan fånga tecken på resistens och gå in med behandling som återaktiverar tumörens känslighet för läkemedlet. Drömmen vore att kunna förebygga resistens helt och hållet, fastslår Simon Ekman.

Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset

Tema Cancer bedriver sin verksamhet huvudsakligen i Huddinge och Solna, men har även verksamhet på Danderyds sjukhus. Vårt nära samarbete med Karolinska Institutet gör att vi även kan bedriva omfattande patientnära klinisk forsknings- och utbildningsverksamhet.

Tema Cancer
Karolinska Universitetssjukhuset
Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00
www.karolinska.se

www.karolinska.se

Livsviktiga studier där all information räknas

Johanna Wernersson, chef för Cancerstudieenheten, tillsammans med Susanne Wallberg, enhetschef CTO-enheten och Jeffrey Yachnin enhetschef Fas I-enheten.
Johanna Wernersson, chef för Cancerstudieenheten, tillsammans med Susanne Wallberg, enhetschef CTO-enheten och Jeffrey Yachnin enhetschef Fas I-enheten.

– Studier av nya läkemedel kan vara skillnaden mellan liv och död för en patient. Det vet vi inte från start men all information är viktig, även om ett preparat inte skulle vara så bra som förväntat, säger Johanna Vernersson, chef för Cancerstudieenheten.

Johanna Vernersson började som forskningssjuksköterska på Kliniska Prövningsenheten för 20 år sedan. Sedan dess har det hänt en hel. Verksamheten som tidigare tillhörde Radiumhemmet har bytt namn till Cancerstudieenheten, Centrum för Kliniska Cancerstudier och är en del av Tema Cancers temaövergripande prövningsenhet på Karolinska Universitetssjukhuset. Just nu pågår 330 kliniska cancerstudier inom ramen för verksamheten.
En stor skillnad mot förr är att studierna har blivit allt mer komplexa.
– Vi gör till exempel allt fler first in human-studier, tester av läkemedel som tidigare inte har getts till människa. Det är spännande att vara med i dessa tidiga prövningar samtidigt som de är mycket avancerade och resurskrävande. Hon berättar att kliniska cancerstudier av idag ofta är inriktade på ett visst genuttryck. Enheten har numera särskilda provtagningskoordinatorer som hjälper till med den avancerade provtagning som krävs för den här typen av prövningar.
– Vi kanske måste skicka iväg blod- eller tumörprov från 100 patienter för att hitta tre patienter som passar i en studie – ett resurskrävande arbete. Men för patienterna som har det sökta genuttrycket kommer behandlingen att vara väldigt effektiv, därför är det viktigt att hitta just dessa patienter.

”Det är spännande att vara med i dessa tidiga prövningar samtidigt som de är mycket avancerade och resurskrävande.”

Viktig pusselbit
Att Johanna blivit kvar i yrket i alla år beror mycket på de senaste årens framsteg inom cancerterapin. En utveckling som hon har följt på nära håll.
– Vår enhet hade hand om Sveriges första immunterapistudie som var inriktad mot malignt melanom. Resultatet blev en behandling som fullkomligt revolutionerat terapiområdet och därmed livet för många tidigare dödsdömda patienter med olika cancerdiagnoser. Det är fantastiskt att få vara en del av den utvecklingen.
Den främsta uppgiften för Cancerstudie­enheten menar hon är att skapa enkla och smidiga processer som gör att de kliniska forskarna kan ha så många patienter och studier som det bara går.
– Läkarnas tid är en stor utmaning när det kommer till klinisk forskning. Vår uppgift är att underlätta och ta ansvar för allt det administrativa runt studierna. Den pusselbiten är vårt bidrag till arbetet med att hitta nya effektiva behandlingar som hjälper cancerpatienter till ett bättre liv.

Hallå där Anna Martling!

Anna Martling, professor vid Karolinska Institutet samt överläkare och kolorektalkirurg inom Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Anna Martling, professor vid Karolinska Institutet samt överläkare och kolorektalkirurg inom Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Hallå där Anna Martling, professor vid Karolinska Institutet samt överläkare och kolorektalkirurg inom Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Varför har du riktat in din forskning på tarmcancer?
– Tarmcancer är en mycket vanlig cancerform som drabbar nästan 7 000 personer i Sverige årligen och tyvärr fortfarande har en hög dödlighet. Detta är ett område där det verkligen går att göra nytta för patienterna.

Vad har de senaste årens forskningsframsteg inom området inneburit?
– Tarmcancer botas primärt med kirurgi, idag används även strålning, cellgifter och målinriktade terapier. Vi kan bota betydligt fler än för 20-30 år sedan, men tyvärr är det fortfarande många som drabbas av spridd sjukdom. Den stora utmaningen är att angripa risken för spridning. Viktigt är också att minska biverkningar av behandlingen så att patienterna kan leva ett gott liv efter genomgången sjukdom.

”Om behandlingen är så effektiv som vi tror att den är kommer vi att kunna rädda 300–400 liv per år, bara i Sverige.”

Vad gör du just nu?
– Jag leder bland annat ALASCCA-studien som handlar om att studera värdet av tilläggsbehandling med aspirin till patienter som opererats för tarmcancer. Vi vet att aspirin kan minska risken för att insjukna i tarmcancer, nu studerar vi risken för att återinsjukna. Hypotesen är att patienter med en specifik genförändring i sin tumör har nytta av denna behandling. Vi har hittills kartlagt 3 000 patienter i Norden och erbjudit de som har den eftersökta genförändringen att delta i vår studie där de lottas till en låg dos aspirin eller placebo. Vi hoppas kunna presentera de första svaren 2023. Om behandlingen är så effektiv som vi tror att den är kommer vi att kunna rädda 300–400 liv per år, bara i Sverige.
Eftersom vi parallellt med att söka efter genförändringen som rör ALASCCA-studien kartlägger cirka 300 andra kända tumörgener, samt sparar material och vävnad, skapas även en forskningsresurs som öppnar upp för nästa generations forskare och deras framtida studier inom fältet.

Vad hoppas du att din forskning ska leda till?
– Med ALASCCA-studien hoppas vi kunna förhindra att patienter återinsjuknar. Vi arbetar även på bred front med att minska insjuknandet i tjock- och ändtarmscancer, bota en större del av de som ändå insjuknar samt med att minska biverkningar av olika behandlingar.

Vad är det som driver dig i ditt arbete?
– Patienterna. Att veta att vi ger den absolut bästa behandlingen utifrån varje enskild patients förutsättningar och sjukdom.

PCM-programmet har nått ny milstolpe

Claes Karlsson, programdirektör för PCM-programmet.
Claes Karlsson, programdirektör för PCM-programmet.

PCM-programmet kommer under de närmaste åren att ha fokus på biomarkörstyrda tidiga kliniska prövningar.
– Satsningen kommer att ge fler cancerpatienter chans till ny behandling inom ramen för kliniska studier, säger Claes Karlsson, programdirektör.

PCM-programmet (Personalised Cancer Medicine) startades av Radiumhemmets Forskningsfonder för sex år sedan i syfte att främja forskning kring individualiserad cancerbehandling vid Karolinska Institutet (KI). Immunonkologi, tidiga kliniska prövningar, datadelning, utbildning samt molekylär- och bilddiagnostik har identifierats som särskilt betydelsefulla områden representerade av egna arbetsgrupper.
– Kvalificerad patientmedverkan är en annan viktig hörnsten i det arbetet, säger Claes Karlsson.
Han konstaterar att PCM nu lämnat den inledande kartläggningen för att under de kommande åren ha fokus på biomarkörstyrda tidiga kliniska prövningar, som är ett naturligt nästa steg i programmets systematiska arbete med att underlätta för PCM-forskning i Stockholmsregionen. Satsningen kommer att driva på utvecklingen av de områden inom forskning och rutinsjukvård som behöver förbättras för att fler cancerpatienter, utan tydligt etablerad terapimöjlighet, ska kunna erbjudas en chans till ny behandling inom ramen för en klinisk studie.
– Vi hoppas bidra till att Karolinska Universitetssjukhuset blir en attraktivare samarbetspartner för både läkemedelsindustri och akademisk forskning, vilket kommer att generera ännu fler behandlingsmöjligheter för framtida patienter. Interdisciplinär samverkan är en förutsättning för precisionsmedicinsk forskning. En viktig uppgift för oss är att sammanföra PCM-forskare vid Karolinska Universitetssjukhusets Tema Cancer och Science For Life Laboratory med KI, säger Claes Karlsson.

”Interdisciplinär samverkan är en förutsättning för precisionsmedicinsk forskning.”

Europeiskt samarbete
– Internationellt samarbete är helt nödvändigt för klinisk cancerforskning och utveckling av PCM, säger professor Ingemar Ernberg, ordförande för PCM-programmet. KI:s medverkan i Cancer Core Europe (CCE) sköts genom PCM-programmet, vars verksamhet också genomsyras av detta samarbete.
CCE har som syfte att snabbare överföra forskningsframsteg till direkt patientnytta, genom gränsöverskridande samarbete mellan olika arbetsområden och discipliner. Team science är ledorden. Ett direkt exempel på detta är CCE:s pågående gemensamma kliniska prövning, Basket of Baskets (BoB), där universitetssjukhuset och KI medverkar genom PCM-programmet. BoB-studien är inriktad på individanpassad behandling där patienterna får medicin som baseras på förekomst av specifika molekylärbiologiska avvikelser. Detta ökar också patienternas möjligheter att få tillgång till nya läkemedel och är en modell för framtida läkemedelsprövningar.
– För oss som representerar Karolinska Universitetssjukhuset innebär det att vi arbetar i den absoluta framkanten av klinisk forskning där alla deltagande centra bidrar med en central aspekt till studien, säger Luigi De Petris, onkolog, forskare vid KI och lokal huvudprövare för BoB-studien.

Framtid
PCM-programmet verkar nu för att organisera en så kallad DRUP-studie (Drug Rediscovery Protocol) som handlar om biomarkörstyrd användning av godkända läkemedel utanför etablerad indikation.
– PCM-programmet ger oss ett ramverk där vi tillsammans kan planera och arbeta kring allt som berör denna nya typ av klinisk prövning. Tanken är att inkludera både genomsekvensering, proteomik och andra avancerade metoder i syfte att kartlägga tumören för att optimera behandlingen, säger Päivi Östling, forskare vid SciLifeLab, KI.
Metoderna som kommer att användas kräver avancerad expertis som ofta bara finns inom några få forskargrupper.
– För att kunna utföra systematiska tester, sammanföra och förstå resultaten krävs ett tätt samarbete mellan forskargrupperna och sjukvården. När så sker omsätts forskningsresultaten snabbare i klinisk nytta och vi kommer närmare målet: individanpassad behandling för alla cancerpatienter, avslutar Päivi Östling.

Patientnyttan – den stora drivkraften

Anders Österborg, professor och överläkare vid lymfomenheten inom Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset Solna.
Anders Österborg, professor och överläkare vid lymfomenheten inom Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset Solna.
Forskningen inom åldersleukemi har formligen exploderat under senare år. Nya små molekyler har visat sig vara effektiva läkemedel och ger hopp om att kunna omvandla dessa sjukdomar till kroniska tillstånd, fullt möjliga att leva med.

Att få vara med på den här resan där patienter, som vi för 25 år kunde erbjuda mycket begränsade behandlingsmöjligheter, nu kan fortsätta leva sina liv med en god livskvalitet är fantastiskt. Patientnyttan är den stora drivkraften i mitt arbete, säger Anders Österborg, professor och över­läkare vid lymfomenheten inom Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

Cytostatikafri precisionsbehandling
Tillsammans med professor Håkan Mellstedt leder han en forskargrupp vars övergripande mål är att utveckla cytostatikafri precisionsbehandling mot i första hand kronisk lymfatisk leukemi (KLL) och lymfom. Gruppens forskning är uppdelad i fyra huvudspår. Ett område, med seniora forskaren Mohammad Hojjat-Farsangi som projektledare, är inriktat på att finna nya målstrukturer för behandling.
Ett annat forskningsspår har fokus på att studera mikromiljön runt tumören.
– I detta projekt, med dr Marzia Palma som projektledare, tittar vi på immunreglering och försöker förstå vad i tumörens omgivning som driver på KLL och Hodgkins lymfom och vad som händer under behandling med den nya generationens precisionsläkemedel. Siktet är inställt på att överföra forskningsresultaten från ”bench to bedside” men även det omvända, säger Anders Österborg.

Målsökande precisionsläkemedel
Ett tredje område handlar om att bedriva akademiska, kliniska behandlingsstudier i egen regi, oberoende av läkemedelsindustrin.
– Projekten som leds av docent Jeanette Lundin är inriktade på att hitta nya sätt att optimera användningen av de nya målsökande precisionsläkemedlen mot KLL. Vi arbetar bland annat med en så kallad on-off studie avseende tyrosinkinashämmaren ibrutinib, som normalt sett ges varje dag fram tills progress, vilket kan innebära flera års behandling.
Anders Österborg förklarar att den långa behandlingstiden, förutom höga läkemedelskostnader, även kan föra med sig att tumörcellerna muterar så att läkemedlet så småningom inte längre fungerar.
– Målet med studien är att minska mutationstrycket genom att inte behandla konstant utan sätta ut behandlingen (off) när patienten har svarat på behandlingen. När sjukdomen tar ny fart behandlar vi igen (on) tills vi får ett nytt bra svar och sätter sedan åter ut medicinen. Sedan fortsätter vi på detta sätt tills patienten inte längre svarar på medicinen. Tanken är att vi på så vis ska kunna förhindra eller fördröja resistensutveckling.

Real world-studier
”Real world-studier” av nya behandlingar är gruppens fjärde huvudspår i forskningen.
– Många bedriver idag så kallade real world-studier, där man beskriver hur nya läkemedel fungerar hos större patientgrupper i rutinsjukvård, men kvaliteten på data kan variera. Vår projektledare docent Lotta Hansson har lett utvecklingen av en metod som syftar till att ta fram ”så-sanna-som-möjligt-resultat” i rutinsjukvård av nya mediciner vid KLL. Att få fram säkra data gynnar både patienter, huvudmän och samhället i stort.
Att sia om framtiden är inte lätt men om tio år är Anders Österborg övertygad om att forskningen inom KLL och lymfom tagit ytterligare stora steg framåt.
– Här är målet inte alltid att bota patienter. Minst lika viktigt är att nå långtidskontroll så att cancern blir en äkta kronisk sjukdom, som man lever med men inte dör av, avslutar Anders Österborg.

Samarbete – ett viktigt vapen mot cancer

Harald Blegen, chef för Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Mia Orling, Medicinsk Bild, Karolinska Universitetssjukhuset
Harald Blegen, chef för Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Mia Orling, Medicinsk Bild, Karolinska Universitets­sjukhuset
– Samarbete är ett viktigt vapen mot cancer. Det säger Harald Blegen, chef för Tema Cancer, där nästan all cancervård på Karolinska Universitetssjukhuset samlats inom ett och samma organisatoriska område. Utgångspunkten är patientens väg genom vården.

Tema Cancer innebär en koncentration av cancervård, forskning och utbildning som ska medföra förbättringar för patienterna i omhändertagande och resultat, men även nya forsknings- och utvecklingsmöjligheter.
– Grundtanken är att genom temavården sätta patientens samlade medicinska behov i centrum där vården ska skapa värde för patienten, i nära samarbete med patienterna själva, förklarar Harald Blegen.
Den nya organisationen startade formellt i oktober förra året.
– Fram till dess handlade det mesta om planering inför vad som komma skulle. Nu går Tema Cancer in i en ny fas med nya arbetssätt och inflyttning på Nya Karolinska sjukhuset.
De största vinsterna med att all kompetens samlas på ett ställe är att underlätta för patienterna.
– Idag finns det till exempel tre mottagningar för bröstcancerpatienter: en på onkologen, en på kirurgkliniken och en på plastikkliniken. I det nya sjukhuset kommer det att bli en mottagning där specialister från samtliga tre områden finns på plats. Så kommer det att bli även för flera andra patientområden. Resurserna samlas runt patienten.
Harald Blegen räknar med att den nya tematiska organisationen ska föra med sig flera positiva kringeffekter.
– Det kommer sannolikt att skrivas färre remisser eftersom patienter kan få ett planerat återbesök direkt till samma mottagning, även om besöket kanske gäller en annan specialist. Eftersom specialisterna finns på samma mottagning kommer patientens väg genom vården att kunna ske snabbare och med färre uppehåll.

Kringeffekter
En annan positiv effekt handlar om forskning och patienters deltagande i olika läkemedelsprövningar.
– Nu får vi multidisciplinära team som arbetar tillsammans dagligen och inte bara ses på möten. De kommer att umgås på ett annat sätt i vardagen vilket vi tror ska gagna patienterna och underlätta den patientnära forskningen.
Även den rent fysiska miljön erbjuder bättre möjligheter till samarbete över professions- och specialistgränser.
– Vi har ett helt nytt sjukhusbygge i Solna där öppenvårdsdelen och nästan allt som har med Tema Cancer att göra ligger vägg i vägg med nya forskningsbyggnaden. I nästa husmodul finns den kliniska prövningsverksamheten och så samarbetar vi självklart med vår vanliga behandlingsavdelning på slutenvården. Sammantaget innebär det att Tema Cancer är väldigt bra positionerat både i förhållande till Bio Clinicum, det kliniska forskningshuset och till studieenheten.

Utmaningar
Att få den nya organisationen, verksamhetsmodellen och sjukhusflytten på plats är en utmaning i sig. En mer generell utmaning för dagens cancervård är att kunna filtrera all vetenskaplig data som presenteras i snabb takt.
– Det är oerhört viktigt att forskningsframstegen kommer patienterna till gagn. En stor utmaning är att kunna avgöra vad av allt det nya vi kan implementera i patientvården redan nu, och vad som behöver studeras närmare för att försäkra oss om att det nya är bättre än det vi redan har.

CCC
Eftersom Tema Cancer ger ett närmare samarbete mellan patienter, forskning och klinik skapar det förutsättningar för att Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset på sikt kan forma en integrerad verksamhet, ett så kallat Comprehensive Cancer Center, med cancervård, utveckling, forskning och utbildning i nära samspel och med gemensamt fokus på patientnyttan.
– Vi har tagit den strävan på allvar och nyligen ansökt om att bli ett ackrediterat cancercenter i enlighet med europeiska riktlinjer.
Harald Blegen menar att samarbete är ett av de viktigaste vapnen mot cancer, både i omhändertagandet i vården men också för att förstå komplexiteten i själva cancersjukdomarna.
– Om varje patient ska få sin egen individuella behandling krävs ganska många specialister och andra kompetenta personer som lägger sina bedömningar i vågskålarna på bästa sätt. Även patienterna är viktiga i denna kedja. Vi har lätt att själva veta vad patienten behöver, men om du frågar patienten är det inte alltid samma sak. Förhoppningsvis ska Tema Cancer bidra till att ändra på det. Förutsättningarna är goda, fastslår Harald Blegen.

Tema Cancer
Tema Cancer bedriver sin verksamhet huvudsakligen i Huddinge och Solna, men har även verksamhet på Danderyds sjukhus. Genom att arbeta i en vårdmiljö där multiprofessionella och multidisciplinära team samarbetar strävar vi efter resultat som gör skillnad för patienten. Vårt nära samarbete med Karolinska Institutet gör att vi även kan bedriva omfattande patientnära klinisk forsknings- och utbildningsverksamhet.

Tema Cancer
Karolinska Universitetssjukhuset
Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00
www.karolinska.se

Samlar all cancervård

Harald Blegen, chef för Tema Cancer vid NKS, Nya Karolinska Sjukhuset.
Harald Blegen, chef för Tema Cancer vid NKS, Nya Karolinska Sjukhuset.
Hallå där Harald Blegen, chef för Tema Cancer vid NKS, Nya Karolinska Sjukhuset.

Vad är Tema Cancer?
– Tema Cancer innebär att vi samlar all cancervård på Karolinska Universitetssjukhuset inom ett organisatoriskt område. Utgångspunkten är patientens väg genom vården.

Vad innebär det i praktiken?
– En koncentration av cancervård, forskning och utbildning som medför förbättringar för patienterna i omhändertagande och resultat men även nya forsknings- och utvecklingsmöjligheter. Med temavården sätts patientens samlade medicinska behov i centrum. Vården ska skapa värde för patienten, i nära samarbete med patienterna själva.

Vad är den stora utmaningen?
– En stor utmaning är att vi ska flytta in i och driftsätta ett helt nytt sjukhus. Idag finns till exempel cancervårdsmottagningar för en del patientgrupper på flera ställen inom Karolinska och i Stockholm. Vi försöker samla all kompetens på ett och samma ställe så att alla resurser som behövs finns där patienten finns. En annan utmaning är att vi istället för specialitetsdrivna kliniker kommer att organisera vården i patientområden och team, även det i syfte att samla all kompetens runt patienterna.

När ska Tema Cancer vara på plats?
– 2019 räknar vi med att alla flyttar ska vara avklarade, att personal finns på plats och att vi lyckats informera så bra att patienterna vet vart de ska vända sig.

Hur ser cancervården ut i Stockholm om fem år, om allt går som du vill?
– Då har cancervården som helhet förbättrats samtidigt som behandlingsresultat och möjligheter till att utföra och delta i kliniska studier ökat. Cancerprevention har fått större fokus. Vi kommer även att ha en tydligare ansvarsfördelning och bättre samarbete mellan sjukhusen eftersom inte bara Karolinska ska bedriva cancervård. Akutmottagandet kommer att vara bättre eftersom vi då har en egen bedömningsenhet för cancerpatienter. Grundtanken är att det är patientflödet som ska styra.