Tarmcancer

Hallå där Anna Martling!

Publicerad 27 maj 2020
Text: Anette Bodinger Larsson Foto: Håkan Flank
Anna Martling, professor vid Karolinska Institutet samt överläkare och kolorektalkirurg inom Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Anna Martling, professor vid Karolinska Institutet samt överläkare och kolorektalkirurg inom Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Hallå där Anna Martling, professor vid Karolinska Institutet samt överläkare och kolorektalkirurg inom Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Varför har du riktat in din forskning på tarmcancer?
– Tarmcancer är en mycket vanlig cancerform som drabbar nästan 7 000 personer i Sverige årligen och tyvärr fortfarande har en hög dödlighet. Detta är ett område där det verkligen går att göra nytta för patienterna.

Vad har de senaste årens forskningsframsteg inom området inneburit?
– Tarmcancer botas primärt med kirurgi, idag används även strålning, cellgifter och målinriktade terapier. Vi kan bota betydligt fler än för 20-30 år sedan, men tyvärr är det fortfarande många som drabbas av spridd sjukdom. Den stora utmaningen är att angripa risken för spridning. Viktigt är också att minska biverkningar av behandlingen så att patienterna kan leva ett gott liv efter genomgången sjukdom.

”Om behandlingen är så effektiv som vi tror att den är kommer vi att kunna rädda 300–400 liv per år, bara i Sverige.”

Vad gör du just nu?
– Jag leder bland annat ALASCCA-studien som handlar om att studera värdet av tilläggsbehandling med aspirin till patienter som opererats för tarmcancer. Vi vet att aspirin kan minska risken för att insjukna i tarmcancer, nu studerar vi risken för att återinsjukna. Hypotesen är att patienter med en specifik genförändring i sin tumör har nytta av denna behandling. Vi har hittills kartlagt 3 000 patienter i Norden och erbjudit de som har den eftersökta genförändringen att delta i vår studie där de lottas till en låg dos aspirin eller placebo. Vi hoppas kunna presentera de första svaren 2023. Om behandlingen är så effektiv som vi tror att den är kommer vi att kunna rädda 300–400 liv per år, bara i Sverige.
Eftersom vi parallellt med att söka efter genförändringen som rör ALASCCA-studien kartlägger cirka 300 andra kända tumörgener, samt sparar material och vävnad, skapas även en forskningsresurs som öppnar upp för nästa generations forskare och deras framtida studier inom fältet.

Vad hoppas du att din forskning ska leda till?
– Med ALASCCA-studien hoppas vi kunna förhindra att patienter återinsjuknar. Vi arbetar även på bred front med att minska insjuknandet i tjock- och ändtarmscancer, bota en större del av de som ändå insjuknar samt med att minska biverkningar av olika behandlingar.

Vad är det som driver dig i ditt arbete?
– Patienterna. Att veta att vi ger den absolut bästa behandlingen utifrån varje enskild patients förutsättningar och sjukdom.