Etikettarkiv: KI

Välkommen till ”En dag för cancerforskning” 16 november

Välkommen till det kostnadsfria webbinariet ”En dag för cancerforskning” online på Karolinska Institutet den 16 november 2021. Konferensen direktsänds på Youtube.

Webbinariet vänder sig till allmänheten. Under dagen presenteras spetsforskningen inom cancerområdet av ledande forskare och vi fokuserar på ämnen som molekylär diagnostik, stress och cancer, precisionsmedicin, unga med cancer samt bröstcancerprevention. Arrangör: Cancer Research KI.

Deltagandet är kostnadsfritt. Efter du har skickat in din anmälan så kommer du automatiskt få en bekräftelse på din anmälan via e-post.

Klicka här för att anmäla dig

Klicka här för att läsa mer om programmet

Cancer Research KI

Det strategiska forskningsprogrammet Cancerforskning KI (Cancer Research KI) kombinerar cancerbiologi med klinisk cancerforskning från hela KI genom att samla forskare från olika discipliner. Vi är en paraplyorganisation för all cancer forskning som bedrivs vid KI. Det övergripande målet är att generera nya vetenskapliga upptäckter som idealt kan övergå i klinisk användning. Stöd för programmet kommer från regeringen genom de så kallade strategiska initiativen.

https://ki.se/en/cancerresearchki/cancer-research-ki

Forskning med sikte på att slå ut varenda cancercell

KI-professorerna Galina Selivanova och Klas Wiman har cancergenen p53 som gemensam utgångspunkt i sin forskning. Foto: Gonzalo Irigoyen
KI-professorerna Galina Selivanova och Klas Wiman har cancergenen p53 som gemensam utgångspunkt i sin forskning. Foto: Gonzalo Irigoyen

De båda KI-professorerna Klas Wiman och Galina Selivanova har cancergenen p53 som gemensam utgångspunkt i sin forskning. Även det övergripande målet är detsamma, att med hjälp av molekyler som aktiverar proteinet slå ut alla cancerceller och därmed förhindra återfall i sjukdomen.

I mitten av 1990-talet arbetade Galina Selivanova som postdok i Klas Wimans forskargrupp. Forskningen var inriktad på ny behandling av cancer genom att normalisera proteinet p53 som är en så kallad tumörsuppressor. Hos de flesta cancerpatienter är p53-genen nämligen muterad och därmed ur funktion. Och det är just här som den stora forskarutmaningen ligger, att försöka återställa aktiviteten hos p53 och därmed stoppa cancerns utveckling.
Wiman och Selivanova och deras medarbetare letade i kemiska bibliotek efter molekyler som kunde sätta i gång självmordsprogrammet apoptos i cancerceller med muterad p53-gen. 1999 hittade man en intressant molekyl som döptes till PRIMA-1. Sedan dess har det hänt en hel del och APR-246, en vidareutvecklad version av PRIMA-1, har testats i flera kliniska studier.

Klinisk prövning
Galina Selivanova har sedan länge en egen professur vid Karolinska Institutet. I ett aktuellt projekt studerar hon tillsammans med sin forskargrupp molekylen APR-246.
– Även om det går att döda cancerceller med kemoterapi är det alltid några celler som hittar sätt att gömma sig och blir kvar efter avslutad behandling. Vi vill med hjälp av APR-246, som reaktiverar immunsystemets respons, hitta de sista cancercellerna, slå ut dem och förhindra återfall i sjukdomen. APR-246, eprenetapopt, befinner sig nu i kliniska fas 2-prövningar.

Mayo Clinic Cancer Center
En annan mer experimentell studie, som görs i samarbete med forskare från Mayo Clinic Cancer Center i USA, grundar sig på Galina Selivanovas upptäckt av att muterat p53 kan påverka interferonsvar, en respons som är viktig för rekrytering och aktivering av immunceller.
– Vi studerar muterat p53 som ett mål för att förbättra behandlingssvar på immunterapi med checkpointhämmare. Min samarbetspartner vid Mayo Clinic, Dr Keith Knutson, har arbetat länge med aktivering av immunrespons med fokus på cancer, dock aldrig med p53. Tillsammans hoppas vi kunna bidra med nya viktiga pusselbitar till utvecklingen inom området.

Leukemier
Även Klas Wiman har ett samarbete med Mayo Clinic Cancer Center.
– Vårt samarbete med Dr Mrinal Patnaik fokuserar på p53 och det som kallas klonal hematopoes, celler som är ett slags förstadium till leukemi. En del av dessa celler kan ha en mutation i p53-genen vilket innebär ökad risk för att de ska utvecklas till AML, akut myeloisk leukemi, förklarar Wiman.
Amos Tuval, hematolog och postdok i Wimans grupp, har tidigare funnit att vissa av dessa tidiga, presumtiva leukemiceller som har normal p53-gen ändå har ett felaktigt p53-protein – ”pseudo-mutant p53”. Tuval och Wiman ska undersöka om pseudo-mutant p53 ökar risken för leukemi och om det felaktiga p53-proteinet kan korrigeras med APR-246.
– På Mayo Clinic finns en biobank med patientceller från klonal hematopoes, det vill säga celler som har förändringar som gör att de ibland kan utvecklas till leukemi. Amos ska undersöka konformationen på p53 i klonal hematopoes och samtidigt studera hela genomet med single-cellsanalys (scRNA-seq) i samma celler, vilket är tekniskt väldigt utmanande.
Målet, berättar han, är att få fram ny kunskap och använda pseudo-mutant p53 som markör för att bättre kunna förutse risk för AML, och kanske också som måltavla för APR-246.
– Vi hoppas att projektet på sikt kan leda till en mer träffsäker diagnostik och behandling av patienter som löper risk att utveckla denna typ av leukemi.
Även Galina Selivanova och hennes forskargrupp har högt ställda mål.
– I den bästa av världar blir vår nuvarande forskning ett viktigt bidrag till morgondagens cancerbehandling. Förhoppningen är att kombinationen av APR-246 och checkpointhämmare kommer att hjälpa många patienter med aggressiv cancer.

Klicka här för att läsa mer om Cancer Research KI

Cancer Research – Karolinska Institutet

Cancer Research KI är en paraplyorganisation för cancerforskningen vid KI med över 300 forskningsgrupper. Genom kombinationen cancerforskning och klinisk onkologi verkar organisationen för att främja nya upptäckter som kan hjälpa patienter och gynna samhället. Ett exempel av många är gemensamma projekt med Mayo Clinic Cancer Center där KI-forskarna finansieras av Cancer Research KI.

www.ki.se

Dynamisk cancerforskning på KI

Nicola Crosetto, forskare vid Cancerforskning KI. Foto: Stefan Zimmerman
Nicola Crosetto, forskare vid Cancerforskning KI. Foto: Stefan Zimmerman

På det strategiska forskningsprogrammet Cancerforskning KI samlas olika discipliner, där ledande forskare samarbetar för att hitta nya behandlingar mot cancer. Här finns både grund- och kliniknära forskning.
– Det är en oerhört spännande och dynamisk miljö, säger Marianne Farnebo, som forskar om hur defekter i ett visst protein kan ge upphov till tumörer.

Marianne Farnebo, som är docent i experimentell onkologi, har varit verksam vid Karolinska institutet under nästan hela sin karriär. Hon är biomedicinare i botten och disputerade i leukemi och genetik vid KI 2003.
– Jag ville arbeta med cancer eftersom det är en av de stora, svåra folksjukdomarna, där det verkligen finns behov av nya behandlingar. Mitt fokus har hela tiden varit att på cellnivå förstå varför cancer uppstår, berättar hon.
Väldigt tidigt i sin forskarbana hittade Marianne en tidigare okänd gen i DNA-tråden. Genen fick namnet WRAP53 eftersom den ligger nära den sedan tidigare kända genen P53, som har stor betydelse för att skydda mot cancer. Marianne upptäckte att WRAP53 styr P53:s aktiviteter och att skador i WRAP53 är en vanlig orsak till att cancer uppstår. Även för tidigt åldrande är kopplat till medfödda skador i WRAP53.
– Det var fantastiskt att redan i starten av min karriär få upptäcka en helt ny gen. All min forskning har sedan dess varit baserad på WRAP53, säger Marianne.

Marianne Farnebo, docent i experimentell onkologi vid KI. Foto: Håkan Flank
Marianne Farnebo, docent i experimentell onkologi vid KI. Foto: Håkan Flank

Proteiners roll
Idag studerar Marianne Farnebo och hennes team vilken roll det protein som WRAP53 producerar har i cancer och hur arvsmassan reparerar sig efter en skada. Det är grundforskning på cellnivå, som är viktig för att kliniskt kunna göra sjukdomsprognoser och förutsäga vilken effekt behandling kan ha på olika tumörformer. Hon har byggt upp en forskargrupp på nio personer och lyfter fram den stora fördelen av att kunna arbeta i en forskningsmiljö i den absoluta frontlinjen.
– Här finns en långsiktighet och stabilitet som verkligen främjar hög kvalitet i forskningen.
Marianne får medhåll av Nicola Crosetto, en annan ung, framstående forskare vid Cancerforskning KI. Nicola är disputerad onkolog och kom till Karolinska Institutet 2015 efter medicinstudier i Italien, doktorandtjänstgöring i Frankfurt och postdoc på MIT i Boston. Hans forskningsfält ligger i gränslandet mellan medicin och fysik.
– Jag sökte mig hit för jag visste att det skulle öppna många möjligheter och spännande samarbeten. Karolinska Institutet är internationellt välrenommerat och erbjuder en unik forskningsmiljö och möjlighet att nå ut i den kliniska verksamheten, säger han.
Nicolas forskargrupp studerar de processer som får DNA att bli fragilt och gå sönder och därmed ger upphov till cancerceller som beter sig okontrollerat. En viktig del av forskningen är att skapa matematiska beräkningsmodeller för den här processen.
– Om vi förstår processen så kan vi hitta mönster och mekanismer som ligger bakom uppkomsten av cancer. Det kan i sin tur leda till nya sätt att angripa cancer, med riktad behandling som har färre biverkningar och inte skadar friska celler, säger han.

Skapar en atlas
– Vi för samman biologi, bioteknik, fysik och ingenjörsvetenskap för att analysera stora mängder data om genomet, förklarar Nicola, som nu under våren publicerar en artikel om sin forskning i den ansedda tidskriften Nature Biotechnology.
Målet är bland annat att konstruera en atlas över DNA-fragilitet i olika cancerformer.
En stor fördel med den multidisciplinära forskningsmiljön på KI är att den ger möjlighet till synergier och samverkan. Marianne Farnebo och Nicola Crosetto planerar att samverka i ett forskningsprojekt där hans matematiska beräkningsmodeller appliceras på hennes cellforskning, berättar han.
– Vår forskning har många samband. Mariannes grupp har expertisen när det gäller reparation av cellerna och vi specialiserar oss på genomet. Det är den här typen av samarbete som verkligen berikar och för cancerforskningen framåt.

Cancerforskning KI

Det strategiska forskningsprogrammet Cancerforskning KI kombinerar cancerbiologi med klinisk cancerforskning från hela KI och samlar forskare från olika discipliner. Målet är att generera nya vetenskapliga upptäckter som kan övergå i klinisk användning. Genom att samla cancerforskningen i en organisation stärks förutsättningarna för samarbete med externa aktörer och samverkan inom KI. Verksamheten leds av Jonas Bergh, co-directors Kamila Czene, Urban Lendahl och administrative chefen Johanna Furuhjelm. Stöd för programmet kommer från regeringen genom de strategiska initiativen.
Tre forskningsområden är nu öppna för ansökningar: Läs mer här!

https://ki.se/en/cancerresearchki/cancer-research-ki