Etikettarkiv: Karolinska

Forskning med patienten som drivkraft

Caroline Kamali, ST-läkare i onkologi vid Karolinska universitetssjukhuset och doktorand vid Karolinska Institutet, och Andreas Lundqvist, forskargruppchef och docent vid Karolinska Institutet. Foto: Johan Marklund
Caroline Kamali, ST-läkare i onkologi vid Karolinska universitetssjukhuset och doktorand vid Karolinska Institutet, och Andreas Lundqvist, forskargruppchef och docent vid Karolinska Institutet. Foto: Johan Marklund

Caroline Kamali och Andreas Lundqvist arbetar i parallella forskningsspår med sikte på att finna biomarkörer som kan förutsäga diagnos och behandling av lungcancer. Drivkraften är densamma: att bidra till vetenskap som på allvar kan göra skillnad för patienterna.

Caroline Kamali, ST-läkare i onkologi vid Karolinska universitetssjukhuset och doktorand vid Karolinska Institutet, har riktat in sin forskning på patienter med avancerad ALK-positiv lungcancer, en aggressiv och svårbehandlad cancerform som drabbar främst yngre personer som i de flesta fall aldrig har rökt.
– Mitt avhandlingsarbete handlar om att identifiera behandlingsprediktiva och prognostiska markörer, både på klinisk och molekylär nivå, i syfte att optimera och individanpassa behandlingen för ALK-positiv lungcancer.
Hon berättar att denna form av lungcancer tenderar att metastasera tidigt i sjukdomsförloppet.
– Dessvärre finns det en stor risk för utveckling av hjärnmetastaser, och orsaken till detta är inte helt klarlagt. Även om målriktade cancerläkemedel, så kallade tyrosinkinashämmare, har förbättrat överlevnaden avsevärt de senaste åren så är de kliniska fördelarna begränsade av den terapiresistens som patienterna förr eller senare utvecklar.
Om allt går som Caroline vill och hoppas på kommer hennes forskning att bidra till ökad kunskap om optimal sekvensbehandling, bakomliggande resistensmekanismer och kontroll av hjärnmetastaser.
– Det övergripande målet är att identifiera biomarkörer för att på sikt kunna förbättra överlevnaden samt skräddarsy behandlingen för dessa patienter. Förhoppningen är att ALK-positiv lungcancer med forskningens hjälp ska förvandlas till en kronisk sjukdom i framtiden.

Studerar immunförsvaret
Andreas Lundqvist, forskargruppchef och docent vid Karolinska Institutet, leder en grupp som studerar immunförsvaret hos patienter med cancer. Ett forskningsspår är inriktat på hur immunförsvaret påverkas under cancersjukdom; ett annat handlar om hur immunförsvaret i terapeutiskt syfte kan stimuleras att känna igen och angripa cancerceller.
– Ett aktuellt projekt handlar om patienter med lung- respektive njurcancer. Här undersöker vi hur immunförsvaret hos patienter som genomgår immunterapibehandling (en behandling som syftar till att förstärka immunförsvaret) påverkas under behandlingen. Genom blodprover tittar vi på immunförsvarets sammansättning före och under behandling. I nästa steg jämförs utfallet med kliniska parametrar som hur gick det för patienten, om patienten svarade på behandlingen och om patienten utvecklade någon bieffekt. Resultaten försöker vi sedan härleda till sammansättningen i immunförsvaret, förklarar Andreas.
Målet är att identifiera en prediktiv biomarkör.
– Vi söker efter en markör som gör att vi kan förutspå vilka patienter som kommer att ha nytta av behandlingen, vilka som eventuellt kan utveckla bieffekter och vilka patienter som inte nödvändigtvis ska behandlas.
Om forskargruppen lyckas med sin ansats är steget till klinisk praxis inte alltför långt borta.
– Det krävs ett antal valideringsstudier innan vi når så långt samt att analysmetoden optimeras så att den är robust och på ett lätt och smidigt sätt kan användas i klinik.

Gränslöst samarbete
Andreas har arbetat inom immunterapifältet i över 20 år. Det är ett komplicerat område där varje ny pusselbit ger upphov till mängder av nya frågor – forskningens klassiska tjusning och förbannelse.
– Jag finner min drivkraft i att få arbeta med meningsfulla saker och hoppas såklart att våra forskningsfynd ska leda till förbättrad hälsa för patienter.
Han nämner även det vardagliga arbetet med studenterna och samarbetet med andra professioner som en stark drivkraft.
– Det talas alltid om vikten av samarbete över gränserna. Jag anser att det inte ska vara några gränser mellan kliniska forskare och prekliniska forskare. Viktigt är också samarbetet inte enbart är lokalt utan även nationellt och internationellt. Tillsammans kan vi accelerera processen så att nya landvinningar inom forskningen snabbare kan nå patienterna.

Klicka här för att läsa mer om Medicinsk enhet Huvud- hals- lung- och hudcancer

Huvud- hals- lung- och hudcancer – Karolinska universitetssjukhuset

Vi utreder och behandlar patienter med öron-näsa-halscancer, lungcancer, hudtumörer inklusive malignt melanom och patienter med okänd primärtumör.
Medicinsk enhet Huvud- hals- lung- och hudcancer tillhör Tema Cancer som främst har sin verksamhet i Solna och Huddinge. I nära samarbete med Karolinska Institutet bedriver vi omfattande patientnära klinisk forskning.

Tema Cancer
Karolinska Universitetssjukhuset
171 76 Stockholm
Tel: 08-123 700 00
www.karolinska.se



Tillsammans skapar vi den bästa cancervården!

Karolinska Comprehensive Cancer Center ger förutsättningar för cancervård i världsklass. Vår vision är att utmaningar förvandlas till unika möjligheter.

Patientens delaktighet och inflytande i processen är extremt viktigt. Vi integrerar de aktiviteter som krävs för patientens medverkan i hela kedjan av sjukdomsdiagnostik, beslut, behandling, omvårdnad och forskning. Precisionsmedicin möjliggör än mer skräddarsydd diagnostik, behandling och omhändertagande.

”Som patient med lungcancer har jag själv fått vara involverad i min behandling. Under hela behandlingen har jag upplevt att de lyssnar på mig som patient. Det har varit, och är fortfarande väldigt, väldigt värdefullt.”
Patienten Karin

Lyssna på Karin och andra patienter i podden Karolinska Universitetssjukhuset Dokumentär: www.karolinska.se/poddar

Klicka här för att läsa mer om oss

Karolinska Comprehensive Cancer Center

Karolinska Comprehensive Cancer Center samlar spetskompetens inom högspecialiserad cancervård och canceiforskning. Centret är en gemensam satsning av Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. Det är också det första ackrediterade Comprehensive Cancer Center i Sverige.

www.karolinska.se/KarolinskaComprehensiveCancerCenter

Hand i hand mot individualiserad behandling av cancer

Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet, generalsekreterare i European Academy of Cancer Sciences samt verkställande ledamot i CCK-stiftelsens styrelse. Foto: Johan Marklund
Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet, generalsekreterare i European Academy of Cancer Sciences samt verkställande ledamot i CCK-stiftelsens styrelse. Foto: Johan Marklund

– EU:s strategier för cancersjukvård, prevention och forskning går numera hand i hand. Det är glädjande och CCK-stiftelsens styrelse har siktet inställt på att fortsätta bidra med infrastrukturstöd till forskning för utveckling av individualiserad behandling enligt dessa strategier, säger Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet.

Förra året sjösattes Europe’s Beating Cancer Plan, en ny EU-strategi som omfattar insatser inom områden som prevention och folkhälsa, tidig upptäckt, vård och levnadsvillkor för de som överlevt cancer. Med ny teknik, forskning och innovation som utgångspunkt anger cancerplanen riktningen för EU-ländernas gemensamma kamp mot sjukdomen.
– Det är förstås glädjande att EU-kommissionärerna för forskning respektive sjukvård gjort gemensam sak. I praktiken innebär det att EU:s strategier för cancersjukvård och forskning synkroniseras med mål att skapa en europeisk cancerplan som kontinuerligt utvecklas, säger Ulrik Ringborg.

Cancer Mission
Just nu på pågår implementeringen av EU:s Cancer Mission som syftar till gemensamma prioriteringar och en samordnad europeisk cancerforskning.
– Signalerna är tydliga, EU vill stödja forskningen för utveckling av Personalised/Precision Cancer Medicine (PCM), hela vägen från basforskning till långtidsuppföljning av behandling och prevention.
En annan aktuell fråga är ojämlikheter i prevention, cancersjukvård och forskning.
– Skillnaderna är stora över världen och även inom Europa, säger Ulrik Ringborg som berättar att frågan diskuterades ingående vid en konferens som arrangerades av European Academy of Cancer Sciences tillsammans med The Pontifical Academy of Sciences i Vatikanen 2018.
– En ny Vatikankonferens ska i början av 2023 arrangeras av dessa båda akademier mot bakgrunden av att ojämlikheter i vad gäller cancersjukvård och prevention kan härledas till ojämlikheter i forskning. I slutänden kokar det ner till de stora infrastrukturstöd som krävs för att man ska kunna utveckla och använda forskningsresultat för att individualisera behandling.

CCK
Även på hemmaplan har det hänt en hel del under det gångna året.
– Forskargrupper har flyttat till laboratorier i BioClinicum på Nya Karolinska sjukhuset. Detta möjliggör nya satsningar i CCK och den experimentella cancerforskningen i sjukhuset har ökade möjligheter, vilket är mycket positivt.
Ingemar Ernberg, som leder PCM-programmet på Karolinska Institutet, har flyttat in sin administration i CCK-byggnaden.
– CCK stödjer förutom forskning om cancerläkemedel, som PCM-programmet arbetar med, immunonkologi med ett laboratorium för framställning av celler för cellterapi mot cancer. Även radioterapin utvecklas mot individuell behandling. Den akademiska radiofysiken, som organisatoriskt sorterar under Stockholms universitet, har nu sin placering i CCK-byggnaden och utgör en betydelsefull verksamhet för utveckling av individualiserad, och därmed mer effektiv, strålterapi.
Avgörande för en framgångsrik PCM-forskning är ett starkt infrastrukturstöd. CCK arbetar för att utveckla detta komplementärt till det stöd som finns inom Karolinska Comprehensive Cancer Center. Exempel är den biologiska information som behövs från patientens tumör före, under och efter behandling. En infrastruktur etableras för närvarande med finnålsaspiration av tumörceller för avancerade analyser i samband med behandling i kliniska prövningar. Det gör det möjligt att tidigt justera behandlingen om den inte är tillräckligt effektiv, så kallad adaptiv behandling. Man kan också bättre identifiera hur resistens mot behandling utvecklas och hur den skall undvikas.
Forskningen för utveckling av PCM alstrar stora mängder både biologiska och kliniska data.
– CCK-stiftelsen investerar för närvarande i en stark IT-struktur, så att PCM-programmet kan medverka i utvecklingen av så kallad data science. Denna strategi har idag ett stort internationellt intresse och fordrar nya former av samverkan mellan cancercentra.

CancerCentrum Karolinska, CCK

CancerCentrum Karolinska, CCK, är en stiftelse som uppfört en byggnad för experimentell/translationell cancerforskning vid Karolinska Universitetssjukhuset. PCM-forskningen ställer stora krav på infrastruktur. Nätverk med basala och kliniska forskare både nationellt och internationellt fordras för utveckling av translationell forskning, som innebär att nya forskningsrön för bättre diagnostik och behandlingsmetoder snabbare kan nå patienter.

CancerCentrum Karolinska
Nya Karolinska Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00