Etikettarkiv: Fertilitet

Alla möjligheter även efter cancern

Kenny Rodriguez-Wallberg, specialist i reproduktionsmedicin och docent vid KI.
Kenny Rodriguez-Wallberg, specialist i reproduktionsmedicin och docent vid KI.

– Att få cancer handlar inte bara om att överleva, viktigt är också att få leva ett liv med alla möjligheter. Min forskning handlar om fertilitet efter cancer, säger Kenny Rodriguez-Wallberg, specialist i reproduktionsmedicin och docent vid KI.

Dagens cancerbehandlingar är effektiva och chansen att bli botad har ökat markant under senare tid. Men ibland kan en cancerbehandling påverka fertiliteten.
– Unga personer som drabbas av cancer har stora chanser att bli botade och överleva länge. Och de som gör det vill förstås ha ett så normalt liv som möjligt, precis som alla andra, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.
Att plocka ut ägg och frysa in dem för framtida behov kan låta som en enkel lösning men det är en åtgärd som innebär att kvinnan måste genomgå en hormonell stimulation. Problemet är att många kvinnor har bröstcancer som är hormonkänslig.
– Det har tidigare funnits en rädsla för att frysa ägg hos cancerdrabbade kvinnor eftersom hormonstimulering kan påverka bröstcancer negativt. Men vi har i en nyligen avslutad studie visat att kvinnor som fått hormonstimulering som fertilitetsbevarande behandling inte drabbats av återfall i bröstcancer oftare än kvinnor som inte fått denna behandling.

”Unga personer som drabbas av cancer har stora chanser att bli botade och överleva länge.”

Livskvalitet
Kenny och hennes forskargrupp fortsätter nu på den inslagna vägen och ska i nästa steg utveckla en modell som kan användas för att förutse ovarialsvikt och infertilitet efter cancerbehandling.
– Om vi kan utveckla en modell som kan hjälpa oss att i förväg kunna se vilka kvinnor som riskerar att drabbas av ovarialsvikt kommer det i många fall inte behövas akuta, omfattande och kostsamma fertilitetsbevarande ingrepp.
Ett annat forskningsspår handlar om att undersöka specifika risker för graviditet hos kvinnor som tidigare behandlats för cancer samt effektivitet och säkerhet av fertilitetsbehandlingar.
– Att kunna bilda familj anses idag vara en mycket viktig faktor för livskvaliteten hos unga människor som överlevt cancer. Förhoppningsvis kan vår forskning bidra till att fler canceröverlevare får behålla sin fertilitet efter genomgången sjukdom.

Matematik i cancerforskningens tjänst

Anna Johansson, biostatistiker och cancer­epidemiolog vid KI.
Anna Johansson, bio­statistiker och cancer­epidemiolog vid KI.

– Cancerforskning kräver samverkan. Här behövs både duktiga kliniker som förstår patientdatan och driftiga statistiker som vet hur insamlad information kan utnyttjas på bästa sätt, säger Anna Johansson, biostatistiker och cancerepidemiolog vid KI.

Till skillnad från många andra cancerforskare som tar sig an sjukdomen med utgångspunkt från onkologi och biologi bottnar Anna Johanssons forskning i matematiken.
– Jag har kommit in på det medicinska forskningsfältet för att jag kan använda data på ett genomtänkt sätt, som gör att man med hjälp av registerdata kan svara på kliniskt relevanta frågeställningar.
Som statistiker utnyttjar Anna Johansson och hennes forskargrupp styrkan i de svenska registren.
– Mycket av det vi gör används som bakgrundsinformation till andra studier vilket ger träffsäkrare och mer specifika, målinriktade studier. Men vi kan även gå in på mer kliniska frågeställningar och undersöka hur en viss tumörbiologi predikterar prognos eller återfallsrisk. Det är enormt spännande att vi bara med hjälp av rutinmässigt insamlade data kan svara på frågor om prognos, utfall och behandling.

”Vi vill hitta orsakerna bakom den ökande förekomsten av graviditetsnära cancer.”

Träffsäkrare terapi
Hennes eget forskningsområde är inriktat på cancer och reproduktionsfaktorer med särskilt fokus på graviditetsnära cancer.
– Med utgångspunkt från det stora svenska cancerregistret och kombinerat med olika datakällor kan jag hitta de cancerfall som är diagnostiserade under och strax efter graviditet.
Till saken hör att cancer under graviditet eller amning är ovanligt. Cirka 250 kvinnor i landet drabbas årligen, men sjukdomen är allvarlig och antalet fall ökar.
– Vi vill hitta orsakerna bakom den ökande förekomsten av graviditetsnära cancer. Vi vill också försöka förstå vilka tumörformer som bidrar till förekomsten och hur graviditetsnära cancer rent biologiskt skiljer sig från andra tumörer. Ett annat forskningsspår är inriktat på att se om det finns skillnader i diagnostik och behandling och hur det i så fall påverkar risken för återfall och död.
Forskningsprojektets övergripande syfte är att förbättra och utöka dagens vårdriktlinjer för patienter med graviditetsnära cancer.
– Mitt mål är dessa kvinnor ska få en så träffsäker och bra behandling som möjligt, fastslår Anna Johansson.

Fertilitet och sexualitet efter cancer

Claudia Lampic och Lena Wettergren, docenter vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen
Claudia Lampic och Lena Wettergren, docenter vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen
Forskningsprogrammet Fex-Can fokuserar på frågor kring fertilitet och sexualitet för unga vuxna som har behandlats för cancer. Forskningsledare är Claudia Lampic och Lena Wettergren.

Programmet omfattar fyra projekt: Fex-Can Young Adults (YA), Fex-Can Childhood, Co-Creation och Fex-Talk. Arbetet med Fex-Can YA har kommit en god bit på vägen – baslinjemätningen av över 1 000 unga cancerpatienter har avslutats och en behandlingsstudie har genomförts, vilket innebär att de står i begrepp att analysera data.
– Fex-Can YA undersöker förekomsten av sexuella problem och oro kring att kunna bli förälder efter att ha haft cancer som ung vuxen. Vi har utvecklat ett webbbaserat behandlingsprogram för att lindra sådana problem. Visar det sig framgångsrikt hoppas vi att det ska kunna erbjudas inom den vanliga vården, berättar Claudia.

Stor datainsamling i höst
Nästa steg är Fex-Can Childhood, vilket fokuserar på personer i åldrarna 19 till 40 som har haft barncancer. Omkring 5 000 personer i hela landet kommer att bli ombedda att besvara frågor för att mäta sexuell och reproduktiv hälsa.
– Datainsamlingen sker i höst och vi kommer att modifiera vårt existerande behandlingsprogram för den här målgruppen. Det är oerhört viktigt att vår forskning är relevant för de som är berörda – vilket leder mig till det tredje projektet, Co-Creation. Där har vi ett mångårigt samarbete med en grupp före detta cancerpatienter och närstående, såväl som med vårdprofessioner, kvalitetsregister och olika patientorganisationer, säger Lena.

Utformar utbildningsinsatser
Fex-Talk är en utbildningsinsats för att träna sjuksköterskor inom cancervård att samtala om sexualitet och fertilitet med sina patienter. Många patienter är missnöjda med hur dessa frågor kommuniceras, trots att de är så angelägna.
– Målet är att utveckla motsvarande utbildningsinsatser för andra professioner. Detta är viktiga frågor för de flesta och därför behöver vi skapa verktyg som kan vara till stöd och hjälp, avslutar de.

Karolinska Institutet – Forskningsprogrammet Fex-Can
Forskningsprogrammet Fex-Can undersöker sexuell och reproduktiv hälsa hos unga vuxna som behandlats för cancer, och utvärderar effekten av ett webbaserat självhjälpsprogram avsett att minska sexuella problem och fertilitetsoro.

Claudia Lampic, 08-524 823 70, E-post: claudia.lampic@ki.se
Lena Wettergren, 08-524 836 50, E-post: lena.wettergren@ki.se

Nästan alla testikelcancerpatienter blir friska

Gabriella Cohn Cedermark, överläkare och docent vid Karolinska Institutet.
Gabriella Cohn Cedermark, överläkare och docent vid Karolinska Institutet.
Testikelcancer är den vanligaste cancerdiagnosen bland unga män. På fyrtio år har den gått från att vara en sjukdom där nästan alla med spridd sjukdom dog, till att nästan alla botas.

Prognosen är god och den största delen av patienterna hittar vi i ett läge där sjukdomen inte har spritt sig. Men även i de fall sjukdomen är spridd har vi oerhört goda behandlingsresultat. Större andelen av alla testikelcancerpatienter blir friska, säger Gabriella Cohn Cedermark, överläkare och docent vid Karolinska Institutet.
Idag består behandlingen alltid av att den sjuka testikeln opereras bort. Om det finns riskfaktorer för spridning ges oftast tilläggsbehandling.
– Om sjukdomen är spridd ger vi i allmänhet cellgiftsbehandling vilket är en tuff terapi där patienten också riskerar biverkningar på lång sikt. Mycket av den forskning som sker idag handlar om att minska behandlingen så mycket som möjligt utan att kompromissa med resultatet.

Minskad fertilitet
Eftersom behandlingen kan påverka fertiliteten erbjuds alla män som opereras för testikelcancer att frysa ner sina spermier.
– Pågående forskning visar att en enda tilläggsbehandling inte påverkar fertiliteten i någon avsevärd grad. Men testikelcancerpatienter som grupp har en nedsatt fertilitet, vilket hänger ihop med sjukdomen. Därför är det viktigt att de får frysa in spermier för framtida bruk, säger Gabriella Cohn Cedermark.

Framtid
För framtiden hoppas hon att forskningen leder fram till bättre och nya former av sjukdomsmarkörer som kan visa vilka patienter som riskerar återfall och vilka patienter som även vid små förstoringar av lymfkörtlarna faktiskt har, eller inte har, spridning av sin testikelcancer.
– Bättre markörer skulle ge säkrare beslutsunderlag och kortare tider av ovisshet för patienterna. Inom tio år hoppas jag också på att vi skiftat till mildare behandlingar med mindre risk för biverkningar och att vi har nya mediciner som minskar återfallen och ökar överlevnaden för de allvarligast sjuka patienterna.

Vill öka möjligheten att få barn efter tuff cancerterapi

Kenny Rodriguez-Wallberg, specialist i reproduktionsmedicin och docent vid Karolinska Institutet.
Kenny Rodriguez-Wallberg, specialist i reproduktionsmedicin och docent vid Karolinska Institutet.
– Jag vill bidra till att de som drabbas av cancer i unga år ges alla möjligheter som ett liv vanligtvis erbjuder, även efter en tuff cancerbehandling, säger Kenny Rodriguez-Wallberg, specialist i reproduktionsmedicin och docent vid Karolinska Institutet.

Fertilitetsbevarande åtgärder är ett relativt nytt forskningsområde. Här kombineras reproduktionsmedicinsk kunskap, assisterad reproduktionsteknik, onkologi, genetik, endokrinologi, psykologi och vårdvetenskap för att erbjuda personer med risk för sterilitet möjlighet att få biologiska barn senare i livet.
Kenny Rodriguez-Wallberg, som började sin medicinska bana som gynekolog, har under årens lopp träffat många unga kvinnor som förlorat sin fertilitet på grund av olika medicinska behandlingar. Hennes forskning är idag inriktad på fertilitetsbevarande åtgärder med särskilt fokus på patienter med cancer.
– Än idag är det svårt för kvinnor att få information om hur olika cancerterapier kommer att påverka deras fertilitet. Den information vi kan erbjuda baseras på statistik, det saknas biologiska markörer för en riskbedömning på ett mer individuellt plan.

Mer kunskap
Ett viktigt mål med forskningen är att utveckla en modell för att kunna förutse ovarialsvikt och infertilitet efter cancerbehandling.
– När vi hittar den individuella variationen kan vi även förutsäga risken för att äggen kommer att ta skada. Kanske kan vi även predicera toxisk påverkan på andra organ, där effekterna kommer på längre sikt. Eftersom de flesta unga patienter förväntas bli långtidsöverlevare är livskvalitetsaspekterna oerhört viktiga.
Med hjälp av bättre kunskap om individuella risker får läkare bättre beslutsunderlag för om en cancerpatient ska genomgå ingrepp där reproduktiva celler och vävnad tas ut för att frysas ned för framtida behov.
– Vi vill ta reda på mer om den individuella variationen och om vi kan predicera vilken patient som absolut behöver göra detta ingrepp, och vilka som inte behöver, eftersom de har god chans att förbli fertila även efter en tuff cancerbehandling, fastslår Kenny Rodriguez-Wallberg.

Självhjälpsprogram för unga canceröverlevares frågor om sex och fertilitet

Lena Wettergren, docent vid Karolinska institutet.
Lena Wettergren, docent vid Karolinska institutet.
– Att få cancer i unga år kan påverka viktiga mål i livet, som att hitta en partner eller bilda familj. Därför är det extra viktigt att få hjälp med de sexuella problem och oro över fertiliteten som sjukdomen kan medföra, säger Lena Wettergren, docent vid Karolinska Institutet.

En cancersjukdom och cancerbehandlingen kan påverka sexliv och fertilitet, organ kan till exempel tas bort eller förändras. En del behandlingar, såsom cytostatika, leder till förändringar av könshormonerna som också påverkar sexliv och fertilitet. Alla får inte problem och vilka som får det är beroende både på typ av cancer och vilken behandling som ges.
Lena Wettergren är utbildad sjuksköterska och har sedan hon inledde sin forskarkarriär fokuserat på frågor som rör unga personers hälsa efter genomgången cancersjukdom.
– Att många unga undviker ämnet för att de känner sig obekväma att tala om saken gör det extremt utmanande för vården att hantera dessa frågor. Vår forskning kommer inte att förändra fertiliteten, men om en person som haft cancer inte får information om att den fertila förmågan är nedsatt förrän då det är dags att skaffa barn, kan möjligheterna ha försämrats.

Webbaserat
För att ändra på saken har Lena Wettergren tillsammans med kollegan Claudia Lampic och deras forskarteam utvecklat ett webbaserat självhjälpsprogram för tonåringar och unga vuxna som har behandlats för cancer. Programmet, som utformats tillsammans med personer som själva har haft cancer i ung ålder, innehåller information om hur sjukdomen och behandlingen kan påverka sexualitet och fertilitet, filmer där patienter berättar om sina egna problem, övningar för att minska oro/problem samt ett diskussionsforum.
I den första delen av projektet ska 1 000 personer mellan 16 och 40 år, som ett år tidigare diagnostiserats med cancer, besvara frågor kring sexuell funktion och fertilitetsoro. I projektets andra del prövas om det internetbaserade verktyget kan användas för att minska sexuella problem och rädsla för att inte kunna få biologiska barn.
– Ett övergripande mål är att alla patienter som insjuknar ska få god vård och bli omhändertagna på ett bra sätt, även efter genomgången sjukdom.