Etikettarkiv: Cancervård

Fertilitet och sexualitet efter cancer

Claudia Lampic och Lena Wettergren, docenter vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen
Claudia Lampic och Lena Wettergren, docenter vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen
Forskningsprogrammet Fex-Can fokuserar på frågor kring fertilitet och sexualitet för unga vuxna som har behandlats för cancer. Forskningsledare är Claudia Lampic och Lena Wettergren.

Programmet omfattar fyra projekt: Fex-Can Young Adults (YA), Fex-Can Childhood, Co-Creation och Fex-Talk. Arbetet med Fex-Can YA har kommit en god bit på vägen – baslinjemätningen av över 1 000 unga cancerpatienter har avslutats och en behandlingsstudie har genomförts, vilket innebär att de står i begrepp att analysera data.
– Fex-Can YA undersöker förekomsten av sexuella problem och oro kring att kunna bli förälder efter att ha haft cancer som ung vuxen. Vi har utvecklat ett webbbaserat behandlingsprogram för att lindra sådana problem. Visar det sig framgångsrikt hoppas vi att det ska kunna erbjudas inom den vanliga vården, berättar Claudia.

Stor datainsamling i höst
Nästa steg är Fex-Can Childhood, vilket fokuserar på personer i åldrarna 19 till 40 som har haft barncancer. Omkring 5 000 personer i hela landet kommer att bli ombedda att besvara frågor för att mäta sexuell och reproduktiv hälsa.
– Datainsamlingen sker i höst och vi kommer att modifiera vårt existerande behandlingsprogram för den här målgruppen. Det är oerhört viktigt att vår forskning är relevant för de som är berörda – vilket leder mig till det tredje projektet, Co-Creation. Där har vi ett mångårigt samarbete med en grupp före detta cancerpatienter och närstående, såväl som med vårdprofessioner, kvalitetsregister och olika patientorganisationer, säger Lena.

Utformar utbildningsinsatser
Fex-Talk är en utbildningsinsats för att träna sjuksköterskor inom cancervård att samtala om sexualitet och fertilitet med sina patienter. Många patienter är missnöjda med hur dessa frågor kommuniceras, trots att de är så angelägna.
– Målet är att utveckla motsvarande utbildningsinsatser för andra professioner. Detta är viktiga frågor för de flesta och därför behöver vi skapa verktyg som kan vara till stöd och hjälp, avslutar de.

Karolinska Institutet – Forskningsprogrammet Fex-Can
Forskningsprogrammet Fex-Can undersöker sexuell och reproduktiv hälsa hos unga vuxna som behandlats för cancer, och utvärderar effekten av ett webbaserat självhjälpsprogram avsett att minska sexuella problem och fertilitetsoro.

Claudia Lampic, 08-524 823 70, E-post: claudia.lampic@ki.se
Lena Wettergren, 08-524 836 50, E-post: lena.wettergren@ki.se

Samarbete – ett viktigt vapen mot cancer

Harald Blegen, chef för Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Mia Orling, Medicinsk Bild, Karolinska Universitetssjukhuset
Harald Blegen, chef för Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Mia Orling, Medicinsk Bild, Karolinska Universitets­sjukhuset
– Samarbete är ett viktigt vapen mot cancer. Det säger Harald Blegen, chef för Tema Cancer, där nästan all cancervård på Karolinska Universitetssjukhuset samlats inom ett och samma organisatoriska område. Utgångspunkten är patientens väg genom vården.

Tema Cancer innebär en koncentration av cancervård, forskning och utbildning som ska medföra förbättringar för patienterna i omhändertagande och resultat, men även nya forsknings- och utvecklingsmöjligheter.
– Grundtanken är att genom temavården sätta patientens samlade medicinska behov i centrum där vården ska skapa värde för patienten, i nära samarbete med patienterna själva, förklarar Harald Blegen.
Den nya organisationen startade formellt i oktober förra året.
– Fram till dess handlade det mesta om planering inför vad som komma skulle. Nu går Tema Cancer in i en ny fas med nya arbetssätt och inflyttning på Nya Karolinska sjukhuset.
De största vinsterna med att all kompetens samlas på ett ställe är att underlätta för patienterna.
– Idag finns det till exempel tre mottagningar för bröstcancerpatienter: en på onkologen, en på kirurgkliniken och en på plastikkliniken. I det nya sjukhuset kommer det att bli en mottagning där specialister från samtliga tre områden finns på plats. Så kommer det att bli även för flera andra patientområden. Resurserna samlas runt patienten.
Harald Blegen räknar med att den nya tematiska organisationen ska föra med sig flera positiva kringeffekter.
– Det kommer sannolikt att skrivas färre remisser eftersom patienter kan få ett planerat återbesök direkt till samma mottagning, även om besöket kanske gäller en annan specialist. Eftersom specialisterna finns på samma mottagning kommer patientens väg genom vården att kunna ske snabbare och med färre uppehåll.

Kringeffekter
En annan positiv effekt handlar om forskning och patienters deltagande i olika läkemedelsprövningar.
– Nu får vi multidisciplinära team som arbetar tillsammans dagligen och inte bara ses på möten. De kommer att umgås på ett annat sätt i vardagen vilket vi tror ska gagna patienterna och underlätta den patientnära forskningen.
Även den rent fysiska miljön erbjuder bättre möjligheter till samarbete över professions- och specialistgränser.
– Vi har ett helt nytt sjukhusbygge i Solna där öppenvårdsdelen och nästan allt som har med Tema Cancer att göra ligger vägg i vägg med nya forskningsbyggnaden. I nästa husmodul finns den kliniska prövningsverksamheten och så samarbetar vi självklart med vår vanliga behandlingsavdelning på slutenvården. Sammantaget innebär det att Tema Cancer är väldigt bra positionerat både i förhållande till Bio Clinicum, det kliniska forskningshuset och till studieenheten.

Utmaningar
Att få den nya organisationen, verksamhetsmodellen och sjukhusflytten på plats är en utmaning i sig. En mer generell utmaning för dagens cancervård är att kunna filtrera all vetenskaplig data som presenteras i snabb takt.
– Det är oerhört viktigt att forskningsframstegen kommer patienterna till gagn. En stor utmaning är att kunna avgöra vad av allt det nya vi kan implementera i patientvården redan nu, och vad som behöver studeras närmare för att försäkra oss om att det nya är bättre än det vi redan har.

CCC
Eftersom Tema Cancer ger ett närmare samarbete mellan patienter, forskning och klinik skapar det förutsättningar för att Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset på sikt kan forma en integrerad verksamhet, ett så kallat Comprehensive Cancer Center, med cancervård, utveckling, forskning och utbildning i nära samspel och med gemensamt fokus på patientnyttan.
– Vi har tagit den strävan på allvar och nyligen ansökt om att bli ett ackrediterat cancercenter i enlighet med europeiska riktlinjer.
Harald Blegen menar att samarbete är ett av de viktigaste vapnen mot cancer, både i omhändertagandet i vården men också för att förstå komplexiteten i själva cancersjukdomarna.
– Om varje patient ska få sin egen individuella behandling krävs ganska många specialister och andra kompetenta personer som lägger sina bedömningar i vågskålarna på bästa sätt. Även patienterna är viktiga i denna kedja. Vi har lätt att själva veta vad patienten behöver, men om du frågar patienten är det inte alltid samma sak. Förhoppningsvis ska Tema Cancer bidra till att ändra på det. Förutsättningarna är goda, fastslår Harald Blegen.

Tema Cancer
Tema Cancer bedriver sin verksamhet huvudsakligen i Huddinge och Solna, men har även verksamhet på Danderyds sjukhus. Genom att arbeta i en vårdmiljö där multiprofessionella och multidisciplinära team samarbetar strävar vi efter resultat som gör skillnad för patienten. Vårt nära samarbete med Karolinska Institutet gör att vi även kan bedriva omfattande patientnära klinisk forsknings- och utbildningsverksamhet.

Tema Cancer
Karolinska Universitetssjukhuset
Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00
www.karolinska.se

Samlar all cancervård

Harald Blegen, chef för Tema Cancer vid NKS, Nya Karolinska Sjukhuset.
Harald Blegen, chef för Tema Cancer vid NKS, Nya Karolinska Sjukhuset.
Hallå där Harald Blegen, chef för Tema Cancer vid NKS, Nya Karolinska Sjukhuset.

Vad är Tema Cancer?
– Tema Cancer innebär att vi samlar all cancervård på Karolinska Universitetssjukhuset inom ett organisatoriskt område. Utgångspunkten är patientens väg genom vården.

Vad innebär det i praktiken?
– En koncentration av cancervård, forskning och utbildning som medför förbättringar för patienterna i omhändertagande och resultat men även nya forsknings- och utvecklingsmöjligheter. Med temavården sätts patientens samlade medicinska behov i centrum. Vården ska skapa värde för patienten, i nära samarbete med patienterna själva.

Vad är den stora utmaningen?
– En stor utmaning är att vi ska flytta in i och driftsätta ett helt nytt sjukhus. Idag finns till exempel cancervårdsmottagningar för en del patientgrupper på flera ställen inom Karolinska och i Stockholm. Vi försöker samla all kompetens på ett och samma ställe så att alla resurser som behövs finns där patienten finns. En annan utmaning är att vi istället för specialitetsdrivna kliniker kommer att organisera vården i patientområden och team, även det i syfte att samla all kompetens runt patienterna.

När ska Tema Cancer vara på plats?
– 2019 räknar vi med att alla flyttar ska vara avklarade, att personal finns på plats och att vi lyckats informera så bra att patienterna vet vart de ska vända sig.

Hur ser cancervården ut i Stockholm om fem år, om allt går som du vill?
– Då har cancervården som helhet förbättrats samtidigt som behandlingsresultat och möjligheter till att utföra och delta i kliniska studier ökat. Cancerprevention har fått större fokus. Vi kommer även att ha en tydligare ansvarsfördelning och bättre samarbete mellan sjukhusen eftersom inte bara Karolinska ska bedriva cancervård. Akutmottagandet kommer att vara bättre eftersom vi då har en egen bedömningsenhet för cancerpatienter. Grundtanken är att det är patientflödet som ska styra.

Människan som redskap kan också göra skillnad

Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska Institutet och överläkare vid Stockholms Sjukhem.
Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska Institutet och överläkare vid Stockholms Sjukhem.
– Självklart är det viktigt med läkemedel vid svår cancersmärta, men glöm inte bort att människan som redskap också kan göra skillnad. Det säger Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska Institutet och överläkare vid Stockholms Sjukhem.

Peter Strang har arbetat med svårt cancersjuka patienter sedan början av 1980-talet. Under de gångna åren har det hänt en hel del inom behandlingsområdet.
– I början, och faktiskt så sent som för bara tio år sedan, hade vi ganska få verktyg att ta till mot avancerad cancer. Men terapiutvecklingen har gjort stora framsteg och idag går det att leva länge, även med spridd sjukdom, och ha ett förhållandevis normalt liv under tiden.
Även symtombehandlingen har gått framåt, idag kan vanliga bieffekter som smärta, illamående och andfåddhet till stor del behandlas bort.
– Just när det gäller smärta har vi fått mycket ny kunskap som gör skillnad, framför allt vid de allra svåraste fallen.

Samband
Att vara läkare och vårda människor som lever med en dödlig sjukdom handlar även om att samtala om de svåra, existentiella frågorna som livets mening, ensamhet och död. Även själen behöver vårdas.
– Detta är något min grupp forskat på sedan 1998. Vid starten arbetade vi delvis i motvind. Det fanns en allmän bild om att det vid spridd cancer enbart handlade om kroppen. Förståelse för själens betydelse för hur kroppen mår var mycket liten. Här har det vänt, de som jobbar inom cancervården har idag en god medvetenhet om sambandet mellan kropp och själ, säger Peter Strang.
Numera finns forskningsstöd för att även så kallade mjuka faktorer har stor betydelse för hur kroppen mår. I studier av hjärnans funktion har forskare till exempel sett att ofrivillig ensamhet aktiverar hjärnans smärtcentrum.
– Ett viktigt fynd, eftersom man tidigare sa att ”visst, ensamhet är tråkigt, men det är inte vårdens uppgift att agera sällskap”. Nu när vi vet att ensamhet bidrar till starkare smärta måste vården i allmänhet, och cancervården i synnerhet, ta hänsyn även till denna faktor. Självklart är det viktigt med läkemedel vid svår cancersmärta, men vi måste vara medvetna om att även människan som redskap kan göra skillnad, fastslår Peter Strang.

Först i Norden med ny läkemedels­behandling vid spridd prostatacancer

På bilden ses metastaser (inringat med rött). Efter behandling är de borta. Denna behandling är väldigt effektiv på att förstöra prostatacancerceller, oavsett vart de har spritt sig.
På bilden ses metastaser (inringat med rött). Efter behandling är de borta. Denna behandling är väldigt effektiv på att förstöra prostatacancerceller, oavsett vart de har spritt sig.
Docrates Cancersjukhus har som första sjukhus i Norden tagit i bruk en ny behandlingsform vid spridd prostatacancer. Behandlingen utnyttjar målinriktade radioaktiva läkemedel.

Timo Joensuu, docent i klinisk onkologi på Docrates Cancersjukhus.
Timo Joensuu, docent i klinisk onkologi på Docrates Cancersjukhus.
Lu-177-PSMA söker sig till prostatacancercellerna oavsett var de finns, vilket gör det möjligt att precisionsstrålbehandla cancercellerna även om cancern har spritt sig till flera organ eller områden. Globalt har cirka 800 patienter hittills behandlats.
– Det här ger oss ytterligare en behandlingsform som enligt vår erfarenhet verkar lämpa sig för exempelvis äldre prostatacancerpatienter med spridd sjukdom, då metastaser finns även utanför skelettet, när cytostatikabehandling eller hormonbehandling avslutats på grund av biverkningar eller bristfällig effekt, säger Timo Joensuu, docent i klinisk onkologi.
Prostatacancerpatienter med spridd sjukdom behandlas ofta med hormonella läkemedel och cytostatikabehandling. Läkemedelsbehandlingen kan ha en långvarig effekt, men i regel upphör behandlingarnas effekt förr eller senare. I sådana situationer har behandling med radioaktiva läkemedel som söker sig till skelettet visat sig vara effektiv och säker.
– Vår initiala erfarenhet är att behandling med Lu-177-PSMA har få bieffekter och genererar goda behandlingsresultat. Radioisotopbehandlingar kan generellt även kombineras med andra behandlingsformer. Lu-177-PSMA kan i framtiden visa sig vara ett värdefullt tillägg vid behandling av prostatacancer, säger Timo Joensuu.

Docrates Cancersjukhus
Docrates Cancersjukhus i Helsingfors erbjuder dig cancervård utan väntetider. Som ny patient får du en läkartid inom två dagar. På Docrates arbetar vi med de modernaste behandlingsmetoderna och har den senaste utrustningen för cancervård. Vi diagnostiserar och behandlar alla former av cancer och erbjuder även uppföljning efter avslutad vård.

Docrates Cancersjukhus
Tel: +358 50 500 1800
www.docrates.se

www.docrates.se