Etikettarkiv: Bröstcancer

Artificiell intelligens förbättrar bröstcancerdiagnostiken

Johan Hartman, professor vid Karolinska Institutet och patolog vid Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Gustav Anestam

Johan Hartman och hans forskargrupp vid Karolinska Institutet insåg tidigt att patologins framtid är digital. Tillsammans har de utvecklat ett AI-baserat beslutsstöd som förbättrar diagnostiken av bröstcancertumörer och möjligheten att förutse risken för återfall.

Johan Hartman, professor vid Karolinska Institutet och patolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, och hans forskargrupp har ägnat mycket tid åt AI-forskning. I våras resulterade deras arbete i en godkänd AI-programvara för prognostisk riskbedömning av bröstcancer. Programvaran bidrar till att sjukvården får bättre beslutsunderlag och att fler cancerpatienter kan ges tillgång till precisionsdiagnostik.
– AI kan hitta information i bilderna som vi patologer inte alltid kan upptäcka. Tekniken förfinar vårt arbete vilket innebär att fler patienter kan få en tydligare diagnos och därmed en träffsäkrare behandling, säger Johan Hartman.
Forskargruppens AI-baserade beslutsstöd är helt inriktat på bröstcancer.
– Det kändes som ett naturligt första steg. Jag har arbetat länge som bröstpatolog och ansvarar sedan ett par år tillbaka även för bröstpatologin inom Karolinska Universitetssjukhuset. Det innebär att jag vid sidan av min forskning har ett ganska omfattande kliniskt uppdrag.

”Tekniken förfinar vårt arbete vilket innebär att fler patienter kan få en tydligare diagnos.”

Mer patientnära
Det kliniska intresset har utvecklats successivt under hans yrkesliv.
– Jag kommer från en rent molekylärbiologisk bakgrund och har alltid funnit en stark drivkraft i att patienterna ska ha nytta av det jag gör. Jag var med och gjorde en del viktiga upptäckter, men med tiden kände jag att det var klinisk, mer patientnära forskning som jag ville ägna mig åt. Det ledde fram till en patologutbildning och till att min forskning numera är helt kliniskt orienterad, men ofta i nära samarbete med grundforskare.
Idag kretsar Johan Hartmans forskning främst kring bröstcancerpatienter och precisionsmedicin.
– Mycket handlar om genomik och sekvensering, men jag arbetar brett och har även forskningsspår som handlar om mekanismerna bakom hormonresistens och läkemedelstestning på patientmaterial. Men det jag lägger mest fokus på just nu är AI och bildanalys, där ambitionen är att bredda perspektivet och ta fram beslutsstöd för fler cancerdiagnoser än bröstcancer.
Att ta fram en ny AI-baserad programvara för beslutsstöd är ett arbete som kräver mycket tid och pengar. Forskargruppen måste först göra grundjobbet som består i att digitalisera analoga bilder från gamla arkiv. Forskningen utförs tillsammans med Mattias Rantalainens forskargrupp på Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
– Basen i ett AI-program för beslutsstöd består av ett digitalt bibliotek med tusentals tumörbilder. Vägen dit är tidskrävande men samtidigt väldigt rolig. Att vi redan lyckats ta fram en produkt som nu kan komma bröstcancerpatienter till nytta är förstås väldigt motiverande.

Prestigefull professur
Ett viktigt stöd kommer från Radiumhemmets Forskningsfonder. Johan Hartman är en av fem forskare som tilldelats stöd för sin professur.
– Stödet ger mig och forskargruppen möjlighet att vidareutveckla våra spännande forskningsprojekt inom AI-området, vilket i förlängningen bidrar till att fler cancerpatienter kan få en individanpassad behandling för sin sjukdom. Dessutom ger anslaget en kvalitetsstämpel till vår forskning, ett kvitto på att det vi gör är viktigt.

Stöd till nya professurer på Karolinska Institutet

Johan Hartmans professorstjänst tillsattes 2021 efter Radiumhemmets Forskningsfonders initiativ att gemensamt med Karolinska Institutet inrätta och delfinansiera fem nya professurer: en i onkologi, en inom onkologisk kirurgi, en i immunterapi och två i tumörpatologi.

Cancerforskningen har räddat mitt liv

– Jag har haft turen att vara född i en tid då cancer går att bekämpa på ett helt annat sätt än när min mamma växte upp, säger Annika Carlzon. Foto: Håkan Flank

– Jag har haft turen att vara född i en tid då cancer går att bekämpa på ett helt annat sätt än när min mamma växte upp. Forskningen har räddat mitt liv, säger Annika Carlzon, som bär på en ärftlig genförändring som ökar risken för att få bröst- och äggstockscancer.

Annika Carlzon var småbarnsmamma och mitt i livet, när hon en morgon kände en knöl i bröstet. En ovälkommen upptäckt som begravdes djupt ner i hennes medvetande.
– Ändå kände jag till faran; min mamma hade ju precis fått sitt andra cancerbesked. Men jag var i dåligt skick, sjukskriven för utmattningssyndrom och orkade inte med ännu en diagnos. Jag som brukar vara så klok. Men här tog det stopp, doktorn fick vänta.
Det dröjde några månader innan allt ställdes på sin spets. Annikas mamma hade smärtor i ryggen och skulle till Radiumhemmet för att undersöka om skelettmetastaser var det som orsakade problemen.
– Ju närmare mammas läkarbesök vi kom, desto mer stressad och orolig blev jag. En morgon bröt jag ihop och bad min man köra mig till sjukhuset. Knölen i bröstet, mammas återfall och allt runtomkring hade gjort mig desperat.
När Annika kom till akuten sa hon att det var magen som värkte.
– Det var min man som fick berättat att jag hade känt en knöl i bröstet. En lycklig slump mitt i allt elände var att doktorn som tog hand om mig på akuten var cancerläkare! Efter alla månader av ångest hade jag hamnat rätt och fick direkt en remiss till mammografin.

”Det pratas ofta om att forskningen är livsviktig. För mig och min familj är det inte bara fina ord, för oss är det på riktigt.”

Ärftlig gen
Undersökningen visade på en tumör i bröstet. Annika opererades, fick hormonbehandling och strålning. Samma höst drabbades Annikas mamma av en ny cancer, den här gången satt tumören i bukspottkörteln.
–Min mamma gick bort i februari året därpå.
För Annikas del var cancerbehandlingen lyckosam.
– Jag kände mig bra, gick på uppföljning varje halvår och lade sjukdomen mer eller mindre på hyllan. Efter fem år när det var dags för det sista uppföljningssamtalet berättade jag lite mer om min familj och om cancern som tagit både min mamma och två av hennes mostrar ifrån oss.
Samtalet ledde till en ärftlighetsutredning som visade att Annika bar på genförändringen BRCA2 som innebär en förhöjd risk att utveckla bröst- och äggstockscancer.
– Jag fick ett år på mig att fundera om jag ville gör ett förebyggande ingrepp och operera bort mina bröst och äggstockar. Men jag hade redan bestämt mig, jag var 47 år, hade två barn och tänkte att jag ändå snart skulle hamna i klimakteriet. Lika bra att ta bort skiten, det var verkligen så jag kände.
Och där kanske historien kunde ha slutat. Men fem år senare var cancern tillbaka, nu i form av metastaser i armhålan.
– Brösten är borta, äggstockarna är borta, ändå får jag cancer. Hur är det möjligt, frågade jag min doktor, jag har ju gjort allt för att inte få cancer igen? Hon sa ”Ja, du har gjort precis allt men troligen blev det en cancercell kvar efter första omgången och det är den som nu har spridit sig”. För mig innebar återfallet en ny operation, mer strålning, cellgifter och efterföljande hormonbehandling.

Tredje generationen
Till historien hör också Annikas dotter som för några år sedan valde att låta testa sig för ärftlig cancer. Beskedet blev att även hon bär på riskgenen och har därför gått på regelbundna kontroller sedan 25 års ålder. För fyra år sedan drabbades även hon av cancer i bröstet.
– Tack vare att min dotter ingick i ett kontrollprogram fångades hennes cancer i ett mycket tidigt stadium, innan den hunnit sprida sig.
Annika berättar att dottern självklart var ledsen när hon fick sitt cancerbesked men samtidigt väldigt lugn.
– Min dotter hade ju sett cancer på nära håll och följt både sin mormors och min resa med sjukdomen.

Forskningsframsteg
Annikas mamma levde bara sex år efter att ha blivit diagnostiserad med cancer. Hon dog 2002, men sedan dess har det hänt en hel del på forsknings- och behandlingsfronten.
– I mitt fall har det gått 20 år sedan jag fick mitt första cancerbesked. För min dotter finns ännu större möjligheter att få en lindrig resa med sin sjukdom. Det pratas ofta om att forskningen är livsviktig. För mig och min familj är det inte bara fina ord. För oss är det på riktigt.

Siktar på nollvision

Jonas Bergh, professor och överläkare vid cancertemat, bröstcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset.
Jonas Bergh, professor och överläkare vid cancertemat, bröstcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset.

– Det bör vara nollvision vad gäller återfall i bröstcancer. Pessimister hävdar att det är omöjligt, men om jag lyssnat på det örat hade jag ägnat mig åt något annat, säger Jonas Bergh, professor och överläkare vid cancertemat, bröstcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset.

Ett av Jonas Berghs många forskningsprojekt är inriktat på att identifiera nya prognostiska och behandlingsprediktiva markörer för att bättre kunna välja rätt behandling i rätt dos till varje patient. Ett annat forskningsspår har fokus på varför vissa patienter får många biverkningar av cytostatikabehandling och andra inte.
– Detta beror givetvis på något. Vi vill med hjälp av modern molekylärbiologi ta reda på vad det är som gör att vissa människor omsätter och bryter ner sina mediciner snabbare än andra. Vi har arbetat med detta ganska länge och gjort ett par kliniska studier där vi gett behandlingsdoser i tätare intervall och/eller anpassat doserna för varje individ på basen av tolerans för att reducera över- och underbehandling. Resultaten så här långt pekar på att täta och individanpassade doser av kemoterapi indikerar en trend till något reducerad risk för återfall och att dö i bröstcancer, möjligen av störst värde för överviktiga patienter. Dos-tät terapi resulterar i kliniskt statistiskt signifikanta fynd i en individbaserad metaanalys som genomfördes i Oxford.

”Vi vet mer och därigenom kan vi forskare vara mer precisa i våra frågeställningar och analyser.”

Kombinationsbehandling
Ytterligare ett forskningsspår handlar om att kombinera olika typer av behandling. I ett aktuellt projekt har Jonas Bergh tillsammans med forskaren och kollegan Theodoros Foukakis visat att en kombination av kemoterapi och immunterapi krympte tumörer betydligt bättre än enbart kemoterapi hos kvinnor med trippelnegativ bröstcancer.
– Trippelnegativ bröstcancer innebär att tumören inte är hormonkänslig, vilket begränsar behandlingsmöjligheterna till operation, cellgifter, antikroppar och strålbehandling, förklarar Jonas Bergh.
I nästa steg vill de båda forskarna, i samarbete med Renske Altena som är ansvarig för denna studie, undersöka om liknande resultat kan nås hos patienter med HER2-positiv bröstcancer.
– Vi vill studera om man genom att kombinera immunterapi och cytostatikabehandling kan krympa tumörerna ännu bättre och, i bästa fall, på så vis få all cancer att försvinna för flertalet av patienterna.
Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att göra omfattande analyser på kort tid, vilket lett till stor kunskapsutveckling inom området.
– Vi vet mer och därigenom kan vi forskare vara mer precisa i våra frågeställningar och analyser. Samtidigt ger varje ny upptäckt upphov till hundra nya frågor. Min förhoppning för framtiden är att kvinnor med bröstcancer inte ska få återfall, och om de ändå får det ska vi ha smarta behandlingar så att de får leva väldigt länge och med så få besvär som möjligt, fastslår Jonas Bergh.

Välkommen till Aleris Christinakliniken vid Sophiahemmet

Aleris Christinakliniken är en onkologisk specialistmottagning med inriktning på bröstdiagnostik, behandling och uppföljning av bröstcancer.

För dig som söker vård med personlig omvårdnad i en lugn atmosfär.

• Bröstmottagning – Uppföljning och behandling av bröstcancer.
• Medicinsk behandlingsavdelning – Konsultation och behandling med inriktning mot cancersjukdomar samt cytostatikabehandling.

Aleris Christinakliniken vid Sophiahemmet
Tel: 08-406 28 30
Valhallavägen 91, Stockholm
www.aleris.se/christinakliniken

Aleris

Aleris är ett vårdföretag som erbjuder tjänster inom sjukvård och diagnostik i Sverige, Norge och Danmark. Aleris har cirka 4 500 medarbetare, omsätter 5,8 miljarder kronor och ägs av Patricia Industries – en del av Investor.

Läs mer om oss på www.aleris.se

Izabela kunde fullfölja graviditeten

Izabela Grape har drabbats av bröstcancer två gånger. Tack vare behandlingen kunde hon fullfölja sin  graviditet och få sitt barn.
Izabela Grape har drabbats av bröstcancer två gånger. Tack vare behandlingen kunde hon fullfölja sin
graviditet och få sitt barn.
För cancerpatienter gör forskningen skillnad varje dag. Viktiga forskningsgenombrott gör att allt fler cancerpatienter kan leva längre med sin diagnos. För Izabela Grape, som drabbats av bröstcancer två gånger, gjorde behandlingen den andra gången att hon kunde fullfölja sin graviditet och få sitt barn.

– Jag fick min första bröstcancerdiagnos 2006 och behandlades då framgångsrikt med strålning, cellgifter och läkemedel. När jag väntade mitt tredje barn insjuknade jag på nytt. Onkologen upptäckte en knöl i mitt bröst i samband med en rutinkontroll i vecka tjugofyra, säger Izabela Grape som är ordförande i Bröstcancerföreningen Amazona.

Kunde fullfölja graviditeten
Tack vare cancerforskningens framsteg kunde hon fullfölja graviditeten och så småningom föda ett friskt barn. Under graviditeten behandlades Izabela Grape med cellgifter som inte påverkade fostret. Först efter förlossningen fick hon Herceptin eftersom denna medicin påverkar foster.
– Att jag kunde fullfölja graviditeten var ett direkt resultat av den viktiga cancerforskning som bedrivs. Det var cellgifter som gjorde att tumören krympte för att jag skulle kunna bekämpa cancern i samband med att jag insjuknade för andra gången. Det är jag väldigt tacksam för, säger Izabela Grape.

Antihormonell behandling
Idag är hon frisk, men tar fortfarande antihormonella läkemedel och går på läkarkontroller en gång per år. Izabela Grape är också noga med att ta hand om sig själv med kost, motion och tillräckligt med sömn.
– Tack vare Amazona är jag medveten om biverkningarna av antihormonell behandling och jag har lärt mig att kunna hantera detta.
I framtiden hoppas hon att man via cancerforskningen lyckas identifiera de kvinnor som löper högst risk att drabbas av bröstcancer på ett så tidigt stadium som möjligt.

Följer cancerforskningen
– Via Amazona har jag kontakt med många kvinnor som har en relativt god livskvalitet trots sin bröstcancerdiagnos, ofta tack vare den nya generationens immunterapibehandlingar som gjort stor skillnad för många bröstcancerpatienter. I Amazona följer vi noga forskningens framsteg, förmedlar deltagare till kliniska studier och bjuder in forskare som föreläser om sina studier. För mig och många andra som haft bröstcancer känns det viktigt att följa och stötta den viktiga forskning som bedrivs, avslutar Izabela Grape.

Merparten kan behandlas framgångsrikt

Elisabet Lidbrink, medicine doktor och överläkare vid Patientområde Bröst-, endokrina tumörer och sarkom vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Elisabet Lidbrink, medicine doktor och överläkare vid Patientområde Bröst-, endokrina tumörer och sarkom vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Varje år nyinsjuknar omkring 1 500 patienter i Sverige i spridd bröst­cancer. Förr fanns det inte mycket att göra åt sjukdomen men de senaste årens forskningsframsteg har inneburit något av en revolution inom behandlingsområdet.

Elisabet Lidbrink, medicine doktor och överläkare vid Patientområde Bröst-, endokrina tumörer och sarkom vid Karolinska Universitetssjukhuset, har lång erfarenhet av att arbeta med bröstcancerpatienter.
– Jag började på Radiumhemmet för 40 år sedan, och det har hänt en hel del sedan dess. Behandlingsutvecklingen har gått kraftigt framåt samtidigt som det finns ett större medvetande i samhället om att knölar i bröstet är symtom som ska utredas.
En viktig milstolpe i kampen mot bröstcancer var mammografiscreeningen, som inte var någon självklarhet när den skulle införas på 1970-talet. Elisabet Lidbrink var en av de läkare som stod på barrikaderna och slogs för saken.
– Motståndet var stort men förslaget gick igenom och numera erbjuds alla kvinnor mellan 40 och 74 år mammografi. Tack var detta hittas 60 procent av alla bröstcancertumörer och då i ett ofta ganska tidigt skede.

Allt bättre behandling
Merparten av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer kan numera behandlas framgångsrikt.
– Ta till exempel HER2-positiv bröstcancer, en aggressiv tumörform som tidigare hade enormt dålig prognos. Sedan 2005 finns en antikropp som förbättrat prognosen kolossalt för den här gruppen.
Även immunterapi samt olika kombinationer av läkemedel och behandlingsformer har betytt mycket för att öka överlevnaden hos patientgruppen.
– Många kan leva mycket länge och med god livskvalitet, även med spridd sjukdom, på ett sätt som gör att man kan tala om kronisk cancer. Sedan finns det andra som dör snabbt i sin våldsamma sjukdom och ingenting hjälper. Cancer är ingen rättvis sjukdom.

Selektera patienter
För framtiden hoppas Elisabet Lidbrink på mer finslipade analysmetoder som ger möjlighet att bättre selektera patienter till olika behandlingar och att kunna ge mer exakta besked om fortsatt prognos till varje enskild patient.
– Cancerbehandling är ett stort ingrepp i livet samtidigt som patienterna lever med en ständig skräck för återfall. Min förhoppning är att morgondagens behandling blir ännu mer individuell än vad den är i dag, avslutar Elisabet Lidbrink.

Novartis utvecklar nästa generations cancerläkemedel

Barbro Holm, medicinskt ansvarig för Novartis Nordens bröstcancerportfölj. Foto: Gonzalo Irigoyen
Barbro Holm, medicinskt ansvarig för Novartis Nordens bröstcancerportfölj. Foto: Gonzalo Irigoyen
Novartis har en lång historia inom onkologi och är idag världens näst största läkemedelsbolag inom området. Novartis ambition är att nå avgörande genombrott som verkligen åstadkommer förändring för cancerpatienter. Ett nära partnerskap med kliniska samverkanspartners är en självklarhet, liksom att arbeta långsiktigt och utforska nya behandlingsmetoder.

Erik Heegaard, ansvarig för onkologisk läkemedelsutveckling på Novartis Norden.
Erik Heegaard, ansvarig för onkologisk läkemedels­utveckling på Novartis Norden.
– När vi utvecklar och forskar kring nya onkologiska läkemedel så gör vi det utifrån ett betydelsefullt uppdrag, nämligen att förbättra och förlänga människors liv. Jag är övertygad om att vi befinner oss i början av en ny renässans som präglas av avgörande vetenskapliga genombrott, såväl på läkemedelsbolag som inom akademin. Dessa genombrott kommer förstås att så småningom resultera i nästa generations cancerläkemedel, säger Erik Heegaard, ansvarig för onkologisk läkemedelsutveckling på Novartis Norden.
– Vi är det läkemedelsbolag som de senaste åren genomfört flest kliniska studier i Norden. I dagsläget har vi ett tjugotal cancerläkemedel registrerade. Vi värdesätter detta partnerskap mycket högt, då det hjälper oss att driva innovativ utveckling till gagn för framtida cancerpatienter, säger Erik Heegaard.

Richard Flaaten, medicinskt ansvarig för CAR-T på Novartis Norden.
Richard Flaaten, medicinskt ansvarig för CAR-T på Novartis Norden.
CAR-T, spännande utveckling inom cancervården
Novartis fokuserar även på att forska kring och utveckla onkologibehandlingar som baseras på CAR-T, chimeric antigen receptors på T-celler, vita blodkroppar som har en central roll i immunsystemet. CAR kan beskrivas som målsökande proteiner som i laboratoriet fästs på ytan av T-celler med genteknik. När sådana modifierade T-celler återförts till en patient söker CAR-T-cellerna upp tumörceller och dödar dem.
– Med CAR-T bekämpas en tumörsjukdom med hjälp av målstyrda och omprogrammerade celler från patientens eget immunsystem. Vår ambition är att vara världsledande på att utveckla CAR-T-behandlingar, säger Richard Flaaten, medicinskt ansvarig för CAR-T på Novartis Norden.
Den tekniska utvecklingen inom CAR-T går snabbt. I dagsläget behandlas patienten med sina egna omprogrammerade celler, men i framtiden är det möjligt att man i­stället väljer att behandla med celler som kommer från externa källor.
– CAR-T är spännande eftersom det är en terapi som befinner sig i skärningspunkten mellan cellterapi, immunterapi och genterapi. Novartis arbetar för att patienter runt om i världen ska kunna ta del av denna innovation, säger Richard Flaaten.

Kombinationer av olika endokrina och riktade läkemedel
Novartis har ett långt arv inom bröstcancer, ett område där de haft läkemedel i över tjugo års tid. Novartis har en fortsatt stark pipeline inom bröstcancer, som är den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor.
– I framtiden kommer olika kombinationer av endokrina läkemedel, riktade läkemedel och immunonkologiska läkemedelskandidater att skräddarsys för olika grupper av bröstcancerpatienter, säger Barbro Holm, medicinskt ansvarig för Novartis Nordens bröstcancerportfölj.
– Vi genomför många studier, värdesätter akademiska och kliniska forskningssamarbeten inom bröstcancer mycket högt och hoppas på ännu fler inom Sverige. Vår vision vad gäller spridd bröstcancer är att patienterna i framtiden kan betrakta det som en livslång sjukdom, att det finns läkemedel som möjliggör en normal livslängd. Registreringsstudierna för samtliga våra bröstcancerläkemedel har gått i Norden, säger Barbro Holm.

Novartis Sverige
Vetenskaplig forskning driver Novartis innovation. Våra forskare arbetar för att flytta gränserna inom vetenskapen, bredda vår förståelse för sjukdomsmekanismer och utveckla nya produkter för patienternas bästa. Vi fokuserar på terapiområden där vi ser störst medicinskt behov och där vi tror att vetenskapliga verktyg för att ta itu med dessa behov är inom räckhåll.

Novartis Sverige AB
Box 1150
183 11 Täby
Tel. 08-732 32 00
www.novartis.se



SE1805829308

Globala samarbeten som driver forskningen framåt

Qiang Pan Hammarström, professor vid Karolinska institutet. Foto: Johan Marklund
Qiang Pan Hammarström, professor vid Karolinska institutet. Foto: Johan Marklund
– Vi kommer inte att kunna bota all cancer men inom tio år kan vi troligen behandla merparten av våra patienter med effektiva läkemedel som ger god livskvalitet och lång överlevnad, säger Qiang Pan Hammarström, professor vid Karolinska Institutet.

StratCan är en satsning som finansieras av regeringen för att stärka och expandera den redan idag starka cancerforskningen vid Karolinska Institutet. Under StratCans paraply finns ett brett spektra av spännande forskningsprojekt i olika faser.
Qiang Pan Hammarströms forskning är inriktad på mantelcellslymfom, en malign tumörsjukdom som utgår från en grupp B-lymfocyter som normalt finns i lymfkörteln.
– Det är en ganska ovanlig cancerform, i Sverige drabbas cirka 130 personer årligen av sjukdomen. Problemet är att den är svår att bota. De flesta patienter blir bättre efter första behandlingen men sjukdomen kommer tillbaka. Återfallen upprepas gång på gång med tilltagande läkemedelsresistens och allt svårare sjukdom.
Tillsammans med forskargrupper från MD Anderson Cancer Center i Houston, Tianjin Medical University Cancer Institute i Tianjin och Karolinska Institutet arbetar Qiang Pan Hammarström och hennes forskargrupp för att öka kunskapen om mekanismerna bakom mantelcellslymfom.
– Tillsammans hoppas vi kunna kartlägga vad som ligger till grund för återfall och terapeutiskt motstånd. Vi hoppas också kunna identifiera potentiella biomarkörer som kan förutsäga behandlingsresultat, vilket på sikt kan leda till utveckling av individualiserad behandling av patienter med mantelcellslymfom.

Två huvudspår
Forskningen följer två huvudspår där det ena är att förstå mekanismerna bakom den nu vanligaste terapin mot mantelcellslymfom. Ett andra spår är att förstå resistensmekanismerna bakom den nya immunterapin.
– Den nya terapin har rönt stor framgång, men 20 procent av patienterna svarar ändå inte på behandlingen. Genom detta samarbete mellan forskargrupper på tre olika kontinenter hoppas vi få fram data som visar varför behandlingen bara fungerar på vissa, så att vi i förväg vet vilka patienter som kommer att ha nytta av behandlingen och inte, förklarar Qiang Pan Hammarström.
På sikt hoppas hon att forskarsamarbetet ska bidra till att mantelcellslymfom blir en kronisk sjukdom som går att kontrollera.
– Vi kommer inte att kunna bota alla patienter, men vi kommer troligen att kunna behandla de flesta med effektiva läkemedel så att de trots sin sjukdom kan leva ett långt och bra liv.

Theodoros Foukakis, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och docent vid Karolinska Institutet. Foto: Håkan Flank
Theodoros Foukakis, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och docent vid Karolinska Institutet. Foto: Håkan Flank
Fruktbart samarbete
Även Theodoros Foukakis, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och docent vid Karolinska Institutet, arbetar med ett internationellt forskningsprojekt under StratCans paraply.
– Tillsammans med en grupp vid MD Andersson Cancer Center i Houston gör vi en studie kring terapiresistens vid trippelnegativ bröstcancer. Detta är en mycket aggressiv form av bröstcancer där cytostatika är det enda möjliga behandlingsalternativet.
Genom att studera genuttryck och göra analyser av enskilda celler ville forskarna ta reda på vad det är som gör att patienten inte svarar på behandling. Via analys av biopsier före och under behandlingens gång följde forskarna de olika populationerna av tumörceller under behandlingen.
– Det unika var att vi på singelcellsnivå i tumören kunde se vad som hände när patienten fick cytostatika.
Det forskarna kom fram till var att det finns celler som är resistenta redan från början och att dessa celler efter en tids behandling är överrepresenterade i tumören.
– Vi såg även att cellerna som överlevde hade anpassat sitt genuttryck för att motstå behandlingen. Denna kunskap kan i nästa steg användas till att utveckla kliniskt användbara metoder för att identifiera tumörer som har dessa celler. Om vi vet att en tumör innehåller resistenta kloner innan behandling ges kan vi använda andra terapier och läkemedel, och på så vis förbättra behandlingen av patienter som idag är resistenta mot kemoterapi och har dålig prognos.
Theodoros Foukakis påpekar att studien är ett bra exempel på hur ett samarbete mellan grundforskare som gör avancerade molekylära analyser, och kliniska forskare som gör kliniska studier på patienter, kan leda fram till viktiga slutsatser.
– Vi behöver varandra; tillsammans kan vi driva forskningen framåt.

StratCan, Karolinska Institutet
StratCan är en satsning som finansieras av regeringen för att ytterligare stärka cancerforskningen i Sverige och kombinerar cancerbiologi med klinisk onkologi genom att samla forskare från olika discipliner. Det övergripande målet är att generera nya vetenskapliga upptäckter som snabbt kan övergå i klinisk användning. Stöd för programmet kommer från regeringen genom de så kallade strategiska initiativen.
Ovanstående forskningsprojekt har även anslag från “KI-MDACC Collaborative Grants” som stöder forskningssamarbeten mellan KI och MD Anderson Cancer Center vid University of Texas, Houston.

StratCan
Karolinska Institutet
171 77 Stockholm
Tel (KI växel): 08-524 800 00
E-post: stratcan@ki.se
www.ki.se/en/stratcan

Behövs mer individanpassade cancerbehandlingar

Svetlana Bajalica Lagercrantz, överläkare och docent vid Karolinska Institutet och Andreas Pettersson, ST-läkare och forskare vid Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen
Svetlana Bajalica Lagercrantz, överläkare och docent vid Karolinska Institutet och Andreas Pettersson, ST-läkare och forskare vid Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen
– Förhoppningen är att vår forskning ska bidra till bättre individanpassning av framtidens cancerbehandlingar. Det säger Svetlana Bajalica Lagercrantz och Andreas Pettersson, båda verksamma vid onkologiska kliniken på Radiumhemmet och forskare vid Karolinska Institutet.

Cancer är en komplex sjukdom och behandlingsresultatet kan se olika ut hos olika individer. Ett ännu ganska outforskat forskningsfält är de patienter som svarar exceptionell bra på sin cancerterapi.
– Som kliniker stöter jag ibland på cancerpatienter med spridd sjukdom som efter bara ett par behandlingar inte uppvisar några spår av sjukdom. Vi vet idag inte varför vissa svarar extremt bra på terapi, dels för att det har varit svårt att studera dessa patienter eftersom de är ovanliga, dels för att det inte funnits teknik för att studera dem molekylärt. Vårt forskningsprojekt går ut på att identifiera faktorer som kan hjälpa oss att förutspå vilka cancerpatienter som svarar bra på vilken behandling, förklarar Andreas Pettersson.
En del av studien går ut på att skapa en databas över patienter som idag och i framtiden behandlas vid Radiumhemmet och som det går extremt bra för. Rent praktiskt handlar det om att samla in detaljerad information om sjukdomen, vilken behandling som getts och hur patienterna svarat på behandlingen. Som steg två vill vi sedan samla in arkiverat tumörmaterial från patienterna för molekylära analyser.
–Tanken är att databasen ska fungera som en framtida, gemensam forskningsresurs för läkare och forskare vid Radiumhemmet.
Ett annat forskningsspår handlar om att genom historiska data från befintliga cancerregister studera patienter där terapin fungerat ovanligt bra.
– I första skedet kommer vi att arbeta med data från nationella bröst- och prostatacancerregistret. På sikt hoppas vi kunna inkludera fler cancertyper i studien.
Det ultimata, menar Andreas Pettersson, vore att hitta specifika kliniska faktorer eller mutationer hos tumörerna som ökar kunskapen om vilken patient som kommer att svara på vilken behandling.
– Förhoppningen är att vår forskning på sikt ska bidra till mer individualiserad terapi och därmed bättre bot för alla som drabbas av cancer.

Bättre verktyg
Svetlana Bajalica Lagercrantz, överläkare och docent vid Karolinska Institutet, har inriktat sin forskning på bröstcancer, en sjukdom med huvudsakligen god prognos där den stora majoriteten botas. Dock överbehandlas många patienter för att man ska vara på den säkra sidan. Cancerterapier är ofta mycket krävande och kan ge oönskade biverkningar som allvarliga infektioner, hjärtpåverkan, trötthet och minnessvårigheter samt kan i enstaka fall öka risken för sekundär cancer.
– Min forskning syftar till att vi ska bli bättre på att ge rätt mängd behandling till varje patient.
Ett led i det arbetet är att karakterisera primärtumören för att sedan kunna förutsäga tumörens potentiella aggressivitet och hur sannolikt det är att den kommer att sprida sig. För att klara detta krävs en teknikplattform där man kan detaljanalysera stora mängder gener på en och samma gång.
– Det övergripande målet är att med hjälp av genanalys kunna styra behandlingen. Om allt går som jag hoppas och tror på kan detta vara verklighet i klinik inom tio år, säger Svetlana Bajalica Lagercrantz.
En stark drivkraft i forskningen är att hon för några år sedan själv drabbades av bröstcancer.
– Jag vet vad man som cancerpatient kan behöva gå igenom i form av tuffa behandlingar och vad de för med sig. Att kunna individanpassa terapin och undvika överbehandling är något jag verkligen brinner för. Viktigt är också att vi blir bättre på att identifiera cancrar med ärftliga orsaker. Här har det under senare tiden kommit en rad nya effektiva behandlingar och vi behöver bättre verktyg för att i förväg kunna avgöra vilken behandling som är rätt för varje enskild individ.

Onkologiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset
Den onkologiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset är en av Sveriges största cancerkliniker. Vi har 190 000 patientbesök per år i öppenvård och 3 100 vårdtillfällen inom slutenvård (inneliggande vård). Vi har cirka 450 medarbetare. Organisatoriskt finns verksamheten vid Radiumhemmet i Solna och Danderyds sjukhus.

Karolinska Universitetssjukhuset Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00
www.karolinska.se
www.ki.se


radhem_KI_karolinska_logo

Utvecklar nya cancerterapier med patienten i fokus

Else Krüger Hagen, medicinsk chef för Novartis Oncology i Norden. Foto: Patrik Lindqvist
Else Krüger Hagen, medicinsk chef för Novartis Oncology i Norden. Foto: Patrik Lindqvist
– Vår vision är att förbättra och förlänga livet för cancerpatienter. Att som läkare få arbeta i vetenskapens framkant och bidra till nytt hopp för patienterna är en ynnest, säger Else Krüger Hagen, medicinsk chef för Novartis Oncology i Norden.

Novartis har en lång historia inom onkologi och är idag världens näst största läkemedelsbolag inom området. Verksamheten har fram till dags dato genererat 20 godkända mediciner inom olika typer av cancer. Och mer är på gång, just nu befinner sig inte mindre än 30 molekyler i klinisk utveckling.
För att de lovande läkemedelskandidaterna ska kunna granskas och förhoppningsvis godkännas av läkemedelsverket, och då komma patienterna till nytta, krävs kliniska prövningar.
– Vi har ett bra samarbete med forskargrupper och sjukhus runt om i landet, vi kan inte ensamma driva dessa projekt. Det krävs gemensamma krafter för att ta lovande substanser hela vägen fram till färdiga läkemedel, säger Else Krüger Hagen.

Framtid
För 16 år sedan kom Novartis med en av världens första målinriktade cancerbehandlingar, ett helt nytt läkemedel mot KML, Kronisk Myeloisk Leukemi.
– Tack vare det har den tidigare fatala sjukdomen förvandlats till ett kroniskt tillstånd där de flesta överlever och lever långa, i stort sett normala, liv med sin sjukdom.
Med denna goda erfarenhet som bas arbetar Novartis vidare med att utveckla fler målinriktade läkemedel mot andra cancerformer, som bland annat bröst-, lung- och hudcancer.
Även immunterapi är en viktig del av Novartis portfölj.
– Molekyler inom flera olika cancerformer befinner sig i klinisk prövning. Ett projekt är inriktat på utveckling av ett helt nytt koncept inom området cell- och genterapi. Detta är en immunterapi som går ut på att ta ut T-celler från människan, modifiera dem, för att i nästa steg sätta tillbaka dem i kroppen där de startar sin jakt på cancerceller.
Else Krüger Hagen konstaterar att det idag finns behandlingsalternativ och mediciner som gör att många cancerpatienter kan leva länge med sin sjukdom.
– Det gäller att ha många olika verktyg för att bekämpa cancer. Vi vet att det går, det har framgångarna med vår cancerterapi mot KML visat. Förhoppningen är att Novartis kommande behandlingskoncept och läkemedel ska göra samma stora skillnad för cancerpatienter världen över.

Novartis Sverige
Vetenskaplig forskning driver Novartis innovation. Våra forskare arbetar för att flytta gränserna inom vetenskapen, bredda vår förståelse för sjukdomsmekanismer och utveckla nya produkter för patienternas bästa. Vi fokuserar på terapiområden där vi ser störst medicinskt behov och där vi tror att vetenskapliga verktyg för att ta itu med dessa behov är inom räckhåll.

Novartis Sverige AB
Box 1150
183 11 Täby
Tel. 08-732 32 00
www.novartis.se

www.novartis.se