Etikettarkiv: Behandling

Kliniknära cancerforskning mot samma mål

Sahar Salehi, kirurg, och Simon Ekman, onkolog och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Båda forskar även vid Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen
Sahar Salehi, kirurg, och Simon Ekman, onkolog och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Båda forskar även vid Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen

Sahar Salehi och Simon Ekman är två specialistläkare inom Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset som delar sin tid mellan forskning och klinik. Inriktningen är olika men målet detsamma, att förlänga överlevnad, öka livskvalitet och optimera behandlingen för cancer­patienter.

Äggstockscancer drabbar ungefär 700 kvinnor per år. Cancern har ofta redan spridit sig vid upptäckt. Den kirurgiska behandlingen innebär för det mesta en stor och omfattande operation.
– Vi har under det senaste decenniet byggt upp ett högkompetent kirurgiskt team för att kunna erbjuda varje kvinna med avancerad äggstockscancer den absolut bästa behandlingen, berättar Sahar Salehi, kirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet.
Trots detta visar uppföljningen av opererade patienter att den förväntade förbättrade överlevnaden uteblivit, ett faktum som rest ett stort frågetecken och nu utgör grund för Sahar Salehis forskning.
– Vi vill undersöka varför och om det kirurgiska traumat har sidoeffekter som vi fram till nu inte har varit medvetna om och om dessa i sådana fall kan stävjas.

Ny kunskap
En sedan länge vedertagen sanning inom onkologin är att cellgiftsbehandling enklare avdödar små jämfört med stora tumörer.
– Detta är bakgrunden till varför vi har utfört dessa omfattande operationer, för att göra den efterföljande cellgiftsbehandlingen mer effektiv.
Effekterna av medicinsk onkologisk behandling och hur den påverkar patienternas överlevnad är noga studerad.
– Men när det gäller kirurgi ser bilden annorlunda ut. Det finns jämförelsevis väldigt lite beskrivet om hur det kirurgiska ingreppet/traumat med efterföljande inflammation och läkning påverkar cancercellens beteende. I detta projekt gläntar vi på en dörr till kunskap som på sikt kan leda till individuell cancerbehandling även inom kirurgi, säger Sahar Salehi.
Hon förklarar att det sannolikt finns en gräns för hur omfattande en operation kan vara för att resultera i förbättrad överlevnad.
– Vi vill ta reda på var denna gräns går och vad som påverkar den, målet är rätt kirurgisk behandling för maximal överlevnadseffekt.

Resistens
Även Simon Ekman, onkolog och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet, arbetar med kliniknära cancerforskning. Han har riktat in sin forskning på lungcancer, en cancerform där behandlingsutvecklingen under senare år tagit stora steg framåt.
– Idag går det att med hjälp av målriktade behandlingar och immunterapi behandla även spridd sjukdom framgångsrikt. Problemet är att merparten patienter med tiden utvecklar en resistens mot dessa läkemedel.
Ett av Simon Ekmans forskningsspår handlar om att försöka kartlägga vad som orsakar resistens och ta reda på varför den utvecklas hos patienterna. Målet är att hitta nya vägar att angripa resistensutvecklingen.
– En resistens kan inträffa på så många olika sätt. Vi försöker att titta brett men studerar särskilt en grupp molekyler, mikro-RNA, som reglerar hela signaler i cellerna.
Vi har preliminära data som tyder på att vi fått fram kandidater som skulle kunna ha betydelse för resistensutveckling mot målriktade behandlingar. Mycket arbete återstår men det första steget är nu taget.

Hjärnmetastaser
Ett annat av Simon Ekmans forskningsspår är inriktat på hjärnmetastaser.
– Läkemedel som fungerar bra mot cancer i övriga kroppen har inte alltid samma effekt på metastaser i hjärnan. Vi tittar även på detta och har nyligen publicerat data som visar vad det är som skiljer en hjärnmetastas från ursprungstumören, skillnader som kanske kan förklara bristande effekt av immunterapi. I nästa steg ska vi studera hur denna nya kunskap kan appliceras på behandlingen av hjärnmetastaser.
För framtiden är målet att kunna förebygga resistens mot olika former av cancerterapier.
– Förhoppningen är att vi hittar faktorer som gör att vi tidigt kan fånga tecken på resistens och gå in med behandling som återaktiverar tumörens känslighet för läkemedlet. Drömmen vore att kunna förebygga resistens helt och hållet, fastslår Simon Ekman.

Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset

Tema Cancer bedriver sin verksamhet huvudsakligen i Huddinge och Solna, men har även verksamhet på Danderyds sjukhus. Vårt nära samarbete med Karolinska Institutet gör att vi även kan bedriva omfattande patientnära klinisk forsknings- och utbildningsverksamhet.

Tema Cancer
Karolinska Universitetssjukhuset
Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00
www.karolinska.se

www.karolinska.se

Så ska vi slå ut de sista cancercellerna

Leif Stenke och läkarna i hans forskargrupp vill öka KML-patienternas livskvalitet och deras chanser till bot. Fr.v: Daniel Salamon, Aljona Maljukova och Leif Stenke.
Leif Stenke och läkarna i hans forskargrupp vill öka KML-patienternas livskvalitet och deras chanser till bot. Fr.v: Daniel Salamon, Aljona Maljukova och Leif Stenke.

Utvecklingen av tyrosinkinashämmare har inneburit en revolution för behandlingen av KML. Men terapin har sina utmaningar.
– Vi vill hjälpa patienterna inte bara till förbättrad överlevnad, utan även till ett bra liv under terapin och ge ökad chans till bot, säger Leif Stenke, professor vid KI.

Behandlingsutvecklingen inom KML, kronisk myeloisk leukemi, har rönt stora framgångar. Vid millenniumskiftet introducerades nämligen en helt ny målstyrd behandlingsprincip för cancer – tyrosinkinashämmare.
– KML-patienter var de första som fick ta del av terapin och är den grupp som hittills svarat allra bäst på behandlingen. Sjukdomen har därmed blivit något av en prototyp för all cancerbehandling, berättar Leif Stenke, överläkare och professor vid Karolinska Institutet.
Tack vare tyrosinkinashämmarna gick KML från att vara en cancersjukdom med mycket dålig prognos till att bli mer av en kronisk sjukdom, där flertalet patienter idag kan räkna med nära normal livslängd.
– Vi har bevittnat ett spektakulärt behandlingsgenombrott. Framgången bygger på fynd från både molekylärbiologisk och klinisk forskning som nu fortsätter till nästa steg, säger Leif Stenke.

”Framgången bygger på fynd från både molekylärbiologisk och klinisk forskning som nu fortsätter till nästa steg.”

Utmaningar
För även om KML numera är en sjukdom som de flesta patienter, tack vare oftast livslång medicinering, kan leva med finns det fortfarande stora utmaningar.
– Vi vet idag att tyrosinkinashämmarna håller sjukdomen i schack, men att de ger biverkningar och att leukemiceller ändå finns kvar i kroppen. Det innebär att läkemedlen som håller patienterna symtomfria från KML med tiden kan ge dem andra sjukdomsbesvär, ibland dödliga sådana. Vår forskning handlar om att hjälpa patienterna att snabbt nå ett förbättrat behandlingssvar, så att terapin kan avslutas tidigare och att botchanserna ökar.
I ett aktuellt forskningsprojekt analyserar Leif Stenkes grupp ny målstyrd behandling att adderas till tyrosinkinashämmare för snabb utslagning av kvarvarande leukemiceller hos patienterna.
– Vi ser mycket lovande resultat av kombinationsbehandling i laboratoriemiljön och vill nu ta nästa steg till kliniken. Siktet är inställt på att öka chanserna till bot.

Cancerforskningen har betytt allt

Till hösten har det gått tre år sedan Ragnhild Franzén började sin behandling. Efter den inledande chocken löper livet på i stort sett som vanligt.
Till hösten har det gått tre år sedan Ragnhild Franzén började sin behandling. Efter den inledande chocken löper livet på i stort sett som vanligt.

För snart tre år sedan fick Ragnhild Franzén diagnosen spridd lungcancer. Det blev början på en resa som gått från oklarheter, chock och förtvivlan till hopp och framtidstro.
– Jag känner inte längre att döden nafsar mig i hasorna, för mig har forskningen betytt allt.

Lungcancer har historiskt sett varit nära sammankopplad med rökning. Det gjorde att tanken på cancer var långt borta när Ragnhild Franzén sökte vård för att få hjälp med en envis hosta.
– Första gången blev beskedet att hostan berodde på den blodtrycksmedicin jag ätit i flera år.
Men hostandet fortsatte trots ny medicin, efter ett par månader sökte hon åter hjälp.
– Till slut kunde jag inte säga en hel mening utan att hosta och mina närstående mer eller mindre tvingade mig till vårdcentralen. Där mötte jag en läkare som tog mig på allvar, inledde en utredning och beställde lungröntgen.
Efter det fick Ragnhild besked om att hon hade fläckar på vänster lunga och att man skulle göra fler undersökningar. Tankarna på cancer var fortfarande långt borta.
– Jag förträngde sjukdomen, tog en massa prover men tog inte in att hostan kunde bero på något allvarligt.

Lungcancer
Den inbokade sommarsemestern genomfördes som planerat och vid hemkomsten fick Ragnhild besked om att hon visserligen hade lungcancer, men att den gick att operera.
– Puh, tänkte jag, den går att göra något åt! Det kändes inte som att jag fått något livshotande, en cytostatikakur skulle krympa tumören inför operationen och sedan skulle allt vara över. Men när jag kom till sjukhuset för min andra cellgiftsomgång sa läkaren att behandlingen skulle avbrytas. Jag förstod ingenting, jag skulle ju opereras och bli bra? Svaret från läkaren blev att sjukdomen hade spridit sig till skelettet, det hade man vetat i tre månader.
Men Ragnhild hade inte vetat, kanske på grund av att det var en sommarvikarie hon mött de första gångerna.
– Nu kom chocken på allvar, jag hade cancer och skulle dö! Allt rasade och jag, och min dotter som var med mig, vacklade ut ur rummet.

”Min nya läkare öppnade en helt ny horisont och gav mig både empati, medmänsklighet och en tro på framtiden.”

Ny läkare
Vid ett telefonsamtal med lungläkaren någon dag senare fick Ragnhild veta att hon hade EGFR-mutationen icke-småcellig adenocarcinom i fjärde stadiet, vilket innebar palliativ vård, vård i livets slutskede. Hon fick också besked om att det fanns ett läkemedel, som dock hade mycket biverkningar och troligen bara skulle hjälpa i ett år. Därefter fanns ytterligare en medicin att ta till, sedan skulle det vara slut.
– Jag var ganska deppig men hade i alla fall energi nog för att be om att få träffa en onkolog.
Mötet med den nya läkaren blev en vändpunkt, det som tidigare varit nattsvart ersattes av hopp.
– Jag blev mottagen med värme och fick veta att det fanns patienter som levt i fem år på den målstyrda behandling jag skulle börja med, att det sedan fanns ytterligare ett bra läkemedel och att uppemot 2 000 andra var på gång att godkännas. Min nya läkare öppnade en helt ny horisont och gav mig både empati, medmänsklighet och en tro på framtiden.

Tre år
Till hösten har det gått tre år sedan Ragnhild började sin behandling. Efter den inledande chocken löper livet på i stort sett som vanligt. Hon står fortfarande på den första medicinen, biverkningarna har varit få och cancern har krympt till ett minimum. De dagliga doppen i Riddarfjärden är åter rutin och hon har även engagerat sig i Lungcancerpodden för att med hjälp av sin historia kunna hjälpa andra i liknande situation.
– Jag känner inte längre att döden nafsar mig i hasorna. Livet rullar på, med den skillnaden att jag tar en tablett om dagen och går på regelbundna kontroller. För mig har forskningen betytt allt.

Pionjärer inom immunonkologi

Per Norlén, vd för Alligator Bioscience. Foto: Jan Nordén
Per Norlén, vd för Alligator Bioscience. Foto: Jan Nordén

– Vårt mål är att ta fram cancerläkemedel som aktiverar immunsystemet och slår brett mot sjukdomen samtidigt som terapin målstyrs till tumörerna. Målet är att ge patienterna en effektiv behandling utan svåra biverkningar, säger Per Norlén, vd för Alligator Bioscience.

Alligator Bioscience var tidigt ute med sin forskningssatsning på immun­onkologi. Bolaget har idag tre läkemedelskandidater som befinner sig i kliniska fas I-studier varav två står på tröskeln till nästa fas.
– Vår längst komna läkemedelskandidat slår mot CD40, en receptor på immunsystemets dendritceller. Dessa celler fungerar som anslagstavlor som dirigerar immunattacken mot rätt mål. De skiljer sig därmed från PD-1-hämmarna som används i dagens redan godkända immunterapier, och som verkar genom att aktivera immunsystemet mer allmänt. Båda behandlingarna aktiverar alltså effektmekanismer i immunsystemet. Skillnaden är att vi med vår produkt mer selektivt riktar effekten till tumörerna så att övriga kroppen skonas från oönskade sidoeffekter, förklarar Per Norlén.
Så här långt visar studierna lovande resultat.
– De biverkningar som noterats är generellt milda och det ser ut som att vi redan nästa vår kan starta en klinisk fas II-studie. Studien kommer i första hand att vara inriktad på bukspottkörtelcancer där vår antikropp ska ges i kombination med standardbehandling.

Framtid
Bolaget har flera spännande projekt på gång, utgångspunkten är att framtidens cancerbehandling kommer att vara individuell, en resa som kan bestå av flera steg.
– Våra tankar kretsar kring att som första steg skapa en molekyl som ska både aktivera immunsystemet och fånga upp information från patientens tumörmaterial, data som immunsystemet sedan kan använda för att angripa den specifika cancern. På så vis kan man göra en generell produkt som samtidigt kan riktas mot varje patients enskilda tumör. Immunsystemet besitter en enorm kapacitet, vår uppgift är att med hjälp av forskning och utveckling försöka utnyttja dess fulla potential. I förlängningen siktar vi mot skräddarsydda läkemedel optimerade för den enskilda patienten, men det ligger ännu långt fram i tiden.

Alligator Bioscience

Alligator Bioscience utvecklar antikroppsbaserade läkemedel för behandling av cancer. Bolaget är specialiserat på utveckling av tumörriktade immunterapier, i synnerhet agonistiska mono- och bispecifika antikroppar, och är verksamt i de tidiga faserna av läkemedelsutvecklingen, från idé till kliniska fas II-studier.

Alligator Bioscience AB
Scheelevägen 2
223 81 Lund
Tel: 046-540 82 00
www.alligatorbioscience.com

www.alligatorbioscience.com

Siktar på nollvision

Jonas Bergh, professor och överläkare vid cancertemat, bröstcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset.
Jonas Bergh, professor och överläkare vid cancertemat, bröstcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset.

– Det bör vara nollvision vad gäller återfall i bröstcancer. Pessimister hävdar att det är omöjligt, men om jag lyssnat på det örat hade jag ägnat mig åt något annat, säger Jonas Bergh, professor och överläkare vid cancertemat, bröstcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset.

Ett av Jonas Berghs många forskningsprojekt är inriktat på att identifiera nya prognostiska och behandlingsprediktiva markörer för att bättre kunna välja rätt behandling i rätt dos till varje patient. Ett annat forskningsspår har fokus på varför vissa patienter får många biverkningar av cytostatikabehandling och andra inte.
– Detta beror givetvis på något. Vi vill med hjälp av modern molekylärbiologi ta reda på vad det är som gör att vissa människor omsätter och bryter ner sina mediciner snabbare än andra. Vi har arbetat med detta ganska länge och gjort ett par kliniska studier där vi gett behandlingsdoser i tätare intervall och/eller anpassat doserna för varje individ på basen av tolerans för att reducera över- och underbehandling. Resultaten så här långt pekar på att täta och individanpassade doser av kemoterapi indikerar en trend till något reducerad risk för återfall och att dö i bröstcancer, möjligen av störst värde för överviktiga patienter. Dos-tät terapi resulterar i kliniskt statistiskt signifikanta fynd i en individbaserad metaanalys som genomfördes i Oxford.

”Vi vet mer och därigenom kan vi forskare vara mer precisa i våra frågeställningar och analyser.”

Kombinationsbehandling
Ytterligare ett forskningsspår handlar om att kombinera olika typer av behandling. I ett aktuellt projekt har Jonas Bergh tillsammans med forskaren och kollegan Theodoros Foukakis visat att en kombination av kemoterapi och immunterapi krympte tumörer betydligt bättre än enbart kemoterapi hos kvinnor med trippelnegativ bröstcancer.
– Trippelnegativ bröstcancer innebär att tumören inte är hormonkänslig, vilket begränsar behandlingsmöjligheterna till operation, cellgifter, antikroppar och strålbehandling, förklarar Jonas Bergh.
I nästa steg vill de båda forskarna, i samarbete med Renske Altena som är ansvarig för denna studie, undersöka om liknande resultat kan nås hos patienter med HER2-positiv bröstcancer.
– Vi vill studera om man genom att kombinera immunterapi och cytostatikabehandling kan krympa tumörerna ännu bättre och, i bästa fall, på så vis få all cancer att försvinna för flertalet av patienterna.
Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att göra omfattande analyser på kort tid, vilket lett till stor kunskapsutveckling inom området.
– Vi vet mer och därigenom kan vi forskare vara mer precisa i våra frågeställningar och analyser. Samtidigt ger varje ny upptäckt upphov till hundra nya frågor. Min förhoppning för framtiden är att kvinnor med bröstcancer inte ska få återfall, och om de ändå får det ska vi ha smarta behandlingar så att de får leva väldigt länge och med så få besvär som möjligt, fastslår Jonas Bergh.

GSK gör en kraftfull satsning på onkologi

Håkan Dalvik, medicinsk rådgivare inom onkologi, Anna Linnér, medicinsk chef på GSK Sverige, Claes Werthén, kommersiellt ansvarig för GSK onkologi i Sverige och Catharina Östberg, ansvarig för Kliniska prövningar i Sverige, Norge och Danmark. Foto: Gonzalo Irigoyen
Håkan Dalvik, medicinsk rådgivare inom onkologi, Anna Linnér, medicinsk chef på GSK Sverige, Claes Werthén, kommersiellt ansvarig för GSK onkologi i Sverige och Catharina Östberg, ansvarig för Kliniska prövningar i Sverige, Norge och Danmark. Foto: Gonzalo Irigoyen

GSK är återigen en viktig aktör inom onkologi, efter några års uppehåll. Området är nu ett av företagets prioriterade, med omfattande forskning, ett stort antal kliniska studier och en portfölj av planerade lanseringar.

Patientnyttan är i ständigt fokus
Efter fem års uppehåll är onkologi återigen ett av de viktigaste områdena för det ledande läkemedelsföretaget GSK. I fjol förvärvade GSK Tesaro, ett företag som är specialiserat på behandling av onkologiska sjukdomar. Det markerade starten på en kraftfull satsning på onkologi, ett område där GSK tidigare varit verksamt.
– Vi är väldigt glada att vara tillbaka inom onkologi, där vi nu gör en fokuserad och tydlig satsning med målet att utveckla nya effektiva och innovativa cancerläkemedel, berättar Claes Werthén, kommersiellt ansvarig för GSK onkologi i Sverige.

Flera cancerformer
GSK har idag ett läkemedel för gynekologisk cancer på marknaden och det finns ett starkt engagemang inom just det cancerområdet, men det bedrivs forskning och utveckling inom flera typer av cancer. Ett viktigt område för GSK är de kliniska prövningarna för nya behandlingar. Det pågår kliniska studier inom ett brett spektrum av olika cancersjukdomar och GSK samarbetar mycket nära med sjukvården.
– Vi har redan idag ett stort antal kliniska studier i Sverige och övriga Norden. Det finns sedan tidigare ett väl upparbetat samarbete med sjukvården och det är glädjande att vi så snabbt har kunnat komma igång igen. Det är oerhört värdefullt, säger Catharina Östberg, ansvarig för Kliniska prövningar i Sverige, Norge och Danmark.

Fyra områden
GSK satsar framför allt på fyra områden inom onkologi. Ett är immunonkologi, där man använder kroppens eget immunförsvar för att angripa cancer. Ett annat område är cellterapi, där patientens immunceller behandlas och återinförs i kroppen som ett vapen mot tumörcellerna. Det tredje området är epigenetik, om hur DNA slås på och av, och slutligen är det fjärde området så kallad synthetic lethality, som handlar om hur man kan påverka reparationsprocessen i DNA för att hämma cancertillväxt.
– Vi ser en stark ökning av kliniska studier inom alla dessa områden, inte minst inom immun­onkologi, där vi idag har ett flertal substanser i utveckling. Men vi har mycket FoU inom samtliga av dessa fyra områden, berättar Håkan Dalvik, medicinsk rådgivare inom onkologi.
– Vi har en bred forskningsportfölj med en rad nya behandlingsalternativ för patienterna. I framtiden kommer vi förhoppningsvis kunna erbjuda en alltmer individualiserad behandling, där man genom exempelvis biomarkörer kan identifiera grupper av patienter som kan ha extra nytta av ett visst läkemedel. Detta är viktigt, även om patientgruppen kan vara mycket liten, säger han.

Komma patient tillgodo
För GSK är ledstjärnan patientfokus och att de olika behandlingarna verkligen kommer till nytta. Företaget är mycket forskningsintensivt och visionen är att med nya, innovativa läkemedel maximera överlevnaden för så många patienter som möjligt.
– Vi brinner verkligen för det här området och är enormt stolta att vi nu är tillbaka med full kraft inom onkologi. Det är ett så oerhört viktigt område, där det finns ett stort behov av nya behandlingar och där vår forskning ser ut att resultera i många nya lovande och banbrytande behandlingsmetoder, säger Anna Linnér, medicinsk chef på GSK Sverige.
– Det är en förmån att få vara med och skapa verklig patientnytta, där vi kan förlänga och förbättra många människors liv.

GlaxoSmithKline, GSK

GSK, ett globalt vetenskapsdrivet hälso- och sjukvårdsföretag med ett speciellt syfte: att hjälpa människor göra mer, må bättre och leva längre.
Vi forskar, utvecklar och tillverkar inno­vativa produkter inom tre områden: läkemedel, vacciner och egenvårdsprodukter.
Vårt mål är att vara ett av världens mest innovativa, framgångsrika och pålitliga hälso- och sjukvårdsföretag.

GlaxoSmithKline AB
Box 516
169 29 Solna
Tel: 08-638 93 00
se.gsk.com

se.gsk.com

Vill få behandlingen att hjälpa fler

Hanna Eriksson, specialistläkare och forskare vid Karolinska Institutet.
Hanna Eriksson, specialistläkare och forskare vid Karolinska Institutet.

– Immunbaserad terapi har revolutionerat terapiområdet inom maligna melanom. Nästa utmaning är att få behandlingen att hjälpa fler och tidigt hitta patienter som har sämre överlevnad i sjukdomen, säger Hanna Eriksson, specialistläkare och forskare vid Karolinska Institutet.

Hanna Eriksson konstaterar att behandlingsalternativen för spridd, allvarlig hudcancer har utvecklats snabbt de senaste åren. Immunreceptorblockerande behandling gör att en del patienter når sjukdomskontroll och överlevnad. Även målsökande behandlingar som minskar tumörens celltillväxt är ett viktigt behandlingsalternativ för patienter som har avancerat melanom med BRAF-mutation.
– Immunbaserad terapi sätts in allt tidigare i sjukdomen och även som postoperativ behandling. Det finns ett stort behov av att hitta markörer som hjälper oss att utskilja patienter som tidigt måste byta behandling för att de inte uppnår behandlingssvar eller utvecklar kraftiga immunorsakade biverkningar, förklarar Hanna Eriksson.

”Vår förhoppning är att med tiden kunna identifiera patienter med hög risk för återfall.”

Rätt behandling
Problemet är att det i kliniken idag inte finns tillräckligt bra metoder som kan förutse långvarig nytta av en viss behandling eller förbättra handläggningen hos patienter som har stor risk för tidiga återfall.
– Min forskning handlar om att analysera biologiska markörer och försöka analysera sambandet mellan dessa. Ett mål är att tidigt hitta patienter som kommer att svara sämre på behandlingen och därför har en förväntad kortare överlevnad.
Projektet syftar även till att utveckla analyser på proteinnivå och kombinera dessa med så kallade spatialteknologier för analyser av markörer i cancern.
– På så vis kan vi analysera tumörvävnadens genuttryck på cellnivå och åskådliggöra det visuellt. Vår förhoppning är att med tiden kunna identifiera patienter med hög risk för återfall, minska biverkningar av ineffektiva behandlingar och framförallt få mer kunskap om melanom för att välja rätt behandling för rätt patient.

Precisionsmedicin individualiserar behandling

Karin Heby Henricson och Ann Atlas, vetenskapliga rådgivare på BMS. Foto: Johan Marklund
Karin Heby Henricson och Ann Atlas, vetenskapliga rådgivare på BMS. Foto: Johan Marklund
Stora framsteg görs idag inom cancerbehandling, även när det gäller cancer som tidigare varit mycket svårbehandlad. Biopharmabolaget Bristol-Myers Squibb (BMS) riktar en stor del av forskningen mot precisionsmedicin för skräddarsydda behandlingar.

Att få en cancerdiagnos är alltid ett tufft besked, men prognosen idag är ofta betydligt mer positiv än för bara något årtionde sedan. Behandlingarna blir allt mer individualiserade, med preparat som angriper tumörerna mer precist, har färre biverkningar och ger bättre resultat.
– Det handlar om att hitta bästa möjliga behandling för varje enskild patient. Varje cancer är unik och varje patient är unik, säger cancerbiologen Karin Heby Henricson, som är vetenskaplig rådgivare med fokus på lungcancer på BMS.

Bred forskning
Lungcancer är en av flera cancerformer där det har skett stora framsteg. BMS arbetar över ett brett forskningsfält inom tumörsjukdomar. Mycket forskning är inriktad på att identifiera biomarkörer, som kan visa tumörens specifika egenskaper och indikera vilken behandling som kan komma att ha effekt, förväntade biverkningar och hur stor risken är för återfall.
– Biomarkörerna visar vilka patienter som har nytta av en viss behandling, men även vilka som inte förväntas svara på den, och där vi istället kanske bör använda andra alternativ, säger vetenskaplige rådgivaren Ann Atlas, som är disputerad infektionsläkare med 20 års klinisk erfarenhet.

Samverkan
Ann och Karin framhåller att läkemedelsindustrin arbetar i nära samverkan med andra aktörer såsom akademi, industri, sjukvård och patientorganisationer. Samarbete och dialog med hälso- och sjukvården, bland annat genom kliniska studier och utbildning, är avgörande för att BMS ska kunna ta fram nya, effektiva läkemedel. De är hoppfulla inför möjligheterna att man i framtiden ska kunna bota eller kontrollera allt fler cancerformer.
– Det är en fantastisk resa vi gör nu, med behandlingar som revolutionerar cancervården. För att kunna implementera precisionsmedicin fullt ut kommer artificiell intelligens sannolikt att få en betydande roll vid valet av behandling. Förhoppningsvis kan då ännu fler patienter övervinna svåra cancerformer eller leva längre med god livskvalitet.

Bristol-Myers Squibb
Bristol-Myers Squibb är ett ledande, globalt biopharmaföretag, som utvecklar innovativa behandlingar inom bland annat onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, immunoterapi och fibros. Bristol-Myers Squibb har det största immunonkologiska programmet i världen och starkt fokus på att identifiera biomarkörer för individualiserad cancerbehandling.

Bristol-Myers Squibb
Hemvärnsgatan 9
171 54 Solna
Tel: 08-704 71 00
E-post: infosverige@bms.com
www.bms.se

ONCSE1902996-01

MSD arbetar med helhetssyn

Karin Söderbärg, medicinsk chef Onkologi och Signe Bomholt, affärsområdeschef Onkologi på MSD Sverige.
Karin Söderbärg, medicinsk chef Onkologi och Signe Bomholt, affärsområdeschef Onkologi på MSD Sverige.
Onkologi är ett av MSD:s främsta fokusområden, i Norden och globalt. Engagemanget sträcker sig från att skapa innovativa läkemedel till att utveckla cancersjukvården för alla patienter.

MSD, (Merck Sharp & Dohme Sverige AB), arbetar inom ett brett fält av onkologi, med forskning och utveckling inom flera tumörtyper. Företaget är ledande inom immun­onkologi, där patientens immunförsvar aktiveras för att bekämpa tumörceller och har idag mer än 1 000 pågående kliniska studier, varav ett 30-tal bedrivs i Sverige, på universitetssjukhus såväl som länssjukhus runt om i landet.
– De kliniska studierna är oerhört viktiga, men vi är också mycket angelägna om att få ta del av data från den kliniska praxisen, så att vi kan följa upp behandlingar långsiktigt. En nära dialog med sjukvården och uppgifter från register och registerrapporter är väsentliga i det sammanhanget, säger Karin Söderbärg, medicinsk chef Onkologi på MSD Sverige.

Stora framsteg
Prognosen för många cancerformer är idag betydligt bättre än för bara fem, tio år sedan, mycket tack vare stora framsteg inom bland annat immunonkologi, som har revolutionerat behandlingen av flera svåra cancerformer.
För MSD betyder engagemanget mycket mer än att enbart utveckla banbrytande, nya behandlingsmetoder. Företaget arbetar med en helhetssyn och är en aktör genom hela kedjan, från att ta fram banbrytande, nya läkemedel till att medverka till att tillgängliggöra ny, effektiv behandling för patienter i hela landet och hjälpa till att skapa en likvärdig vård. MSD skapar också forum för utbildning och kunskap, både för patienter och anhöriga och för professionen.
– Som ett ledande läkemedelsföretag känner vi ett starkt ansvar för att utveckla cancervården generellt i hela Sverige, berättar Signe Bomholt, affärsområdeschef Onkologi.
– I slutändan handlar allt om patienten. Vi anser att alla har rätt till den allra bästa vården, i synnerhet som det idag finns så gott hopp om att botas eller att kunna överleva en cancerdiagnos i många år.

MSD
På MSD sätter vi patienten i fokus och samarbetar med den mest kvalificerade forskningen och sjukvården. Vår uppfattning är att vi har ett gemensamt uppdrag – patientens hälsa. I Sverige marknadsför vi läke­medel och vacciner och genomför kliniska prövningar. Vi är cirka 140 medarbetare och vårt kontor ligger i Hagastaden i Stockholm.
www.msd.se

Stora genombrott inom cellterapi

Åsa Mellbring, medicinsk chef för cellterapi och onkologi på Kite/Gilead i Norden och Anette Hommelgaard, chef för Medical Affairs på Gilead i Norden. Foto: Johan Marklund
Åsa Mellbring, medicinsk chef för cellterapi och onkologi på Kite/Gilead i Norden och Anette Hommelgaard, chef för Medical Affairs på Gilead i Norden. Foto: Johan Marklund
I över 30 år har Gilead Sciences legat i frontlinjen för forskningsbaserad, innovativ behandling av svåra sjukdomar. Idag är företaget en ledare inom cellterapi med teknologier som kan komma att revolutionera cancerbehandling.

Gilead har allt sedan starten 1987 haft fokus på innovativ terapi för allvarliga och livshotande sjukdomar och har idag fyra fokusområden för forskning och utveckling: HIV/AIDS, leversjukdomar, inflammation, samt cellterapi/onkologi. För ett och ett halvt år sedan förvärvade Gilead det världsledande cellterapiföretaget Kite och tog därmed en position i fronten för att utveckla banbrytande, cellbaserade cancerbehandlingar.
Företaget forskar och utvecklar cellterapier med fokus på två teknologier, CAR T (chimeric antigen receptor T-cells) och TCR (T-cell receptor), för behandling av cancer. Gemensamt för de båda teknologierna är att de bygger på att använda T-celler, en del av kroppens eget immunförsvar, vilka man omprogrammerar i ett laboratorium så att de bättre ska kunna angripa tumörcellerna. Då tumörceller utnyttjar olika proteiner och vägar för att dela sig och överleva, är det viktigt att utveckla teknologier som kan identifiera och angripa tumörceller på olika sätt.
CAR T känner igen proteiner på utsidan av tumörceller, medan TCR även kan känna igen tumörceller baserat på dess insida.
– T-celler har till uppgift att hitta, attackera och förstöra sådant som är onormalt eller avvikande för kroppen. Genom att genetiskt förändra och därigenom förbättra T-cellernas förmåga att utföra detta ges nya möjligheter att behandla patienter med cancer, berättar Åsa Mellbring, medicinsk chef för cellterapi och onkologi på Kite/Gilead i Norden.
Kite/Gileads första CAR T-behandling är godkänd av såväl den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA som av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Forskning pågår för att vidareutveckla CAR T-behandling, som på sikt kommer kunna användas vid flera olika cancersjukdomar och även introduceras tidigare i sjukdomsbilden, säger Åsa.
– Idén om att på olika sätt utnyttja kroppens eget immunförsvar mot cancer har en lång historia bakom sig, och det som nu händer innebär ett mycket stort genombrott.
Gilead är ett starkt forskningsdrivet företag, med 11 000 anställda runt om i världen med målet att utveckla avancerad behandling som är innovativ och som gagnar så många människor som möjligt där behovet är som störst.
– En grundpelare hos Gilead är att våra olika terapier ska komma till nytta för så många patienter som möjligt. Därför sker stora satsningar på att tillgängliggöra dem även i låg- och medelinkomstländer. Det finns en social dimension i vårt arbete och en filosofi om att alla har rätt till hälsa och tillgång till behandling vid svåra sjukdomstillstånd, berättar Anette Hommelgaard, chef för Medical Affairs på Gilead i Norden.

Breda samarbeten
Gilead har ett nära samarbete med många aktörer, inte minst med hälso- och sjukvården. Företaget har flera pågående kliniska studier inom sina fokusområden, såväl i Sverige som i övriga Norden. Som ett led i strävan att skapa samarbeten och driva utvecklingen av nya läkemedel medfinansierar Gilead också forskning som bedrivs av externa aktörer.
– Vi har patienten i fokus och vill försöka säkerställa att patienter i de nordiska länderna ska kunna dra nytta av utvecklingen av nya behandlingar, säger Anette.
Utvecklingen inom cellterapi går snabbt och Åsa och Anette framhåller att vi står inför ett paradigmskifte inom cancerbehandling.
– Det är mycket viktigt för oss att samverka med forskare, myndigheter och hälso- och sjukvården, globalt och i Norden. Det finns fortfarande många utmaningar, men vi tar ett stort kliv fram och vi är mycket hoppfulla om att kunna hjälpa fler patienter med svåra cancersjukdomar.

Gilead Sciences
Gilead Sciences är ett forskningsdrivet läkemedelsföretag som utvecklar innovativa, evidensbaserade behandlingar för svåra sjukdomar. Företaget är verksamt i 35 länder globalt och har idag fler än 20 produkter inom sina fokusområden HIV/AIDS, leversjukdomar, inflammation, samt cellterapi/onkologi. I oktober 2017 förvärvades Kite, ett världsledande cellterapiföretag vars medarbetare har flera decennier av forskning inom immunterapi mot cancer bakom sig.
www.gilead.com
www.kitepharma.com