Cancerforskning – samhälls­angelägenhet som kräver samsyn

CCK har en fortsatt viktig roll i utvecklingen av translationella forskningsmiljöer.
– En stark infrastruktur som möjliggör multidisciplinära forskningssamarbeten är avgörande för att utveckla innovativ och högkvalitativ cancervård, säger Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet.

Dagens translationella cancerforskning har fokus på individualiserad behandling, Personalised Cancer Medicine (PCM). För att nå dit krävs samverkan både över disciplins- och nationsgränser.
– Det råder stor samstämmighet om att internationell forskningssamverkan är en nödvändighet för att individuell cancerbehandling ska bli en klinisk realitet, säger Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet och verkställande i CCK-stiftelsens styrelse, som konstaterar att behandlingsutvecklingen inom cancerområdet visserligen tagit stora steg framåt, men att utmaningarna är större än någonsin.
Han berättar att Karolinska Institutet har medverkat i EU-projekt som under de gångna åren analyserat den europeiska cancerforskningen. Dessa har visat att samverkan mellan cancerforskningscentra är en nödvändighet om långsiktigt internationellt forskningssamarbete ska bli verklighet. Resultat av senaste EU-projektet, som pågick i sex år, är bildandet av konsortierna Cancer Core Europe för terapiutveckling och Cancer Prevention Europe. Dessa konsortier som består av sju, respektive tio, framstående cancercentra utvecklas nu vidare. Karolinska Institutet medverkar i båda och representeras av professorerna Ingemar Ernberg och Joakim Dillner.

På EU-agendan
– Cancer ligger idag högt på EU-kommissionens agenda. I nästa ramprogram, som påbörjas 2021, planeras en ”Europe’s Beating Cancer Plan”, som syftar till att kunskap från forskningen bättre används för prevention och sjukvård. Dessutom har beslutats om ett ”Cancer Mission” för en samordnad europeisk cancerforskning. Signalerna är tydliga: EU vill stödja forskningen för utveckling av Personalised Cancer Medicine hela vägen från basal forskning till långtidsuppföljning av behandling och prevention.
Policy- och strategifrågor har en avgörande roll i samordningsprojekt på EU-nivå. Därför bildades redan 2009 en akademi, European Academy of Cancer Sciences, ett oberoende rådgivande organ bestående av 250 framstående onkologer och cancerforskare med Ulrik Ringborg som generalsekreterare.
– Akademin medverkade i det senaste EU-projektet och har därefter fortsatt att ge råd till EU-kommissionären för forskning avseende utvecklingen av ett cancermission i nästa ramprogram.

PCM
På det lokala planet fortsätter Radiumhemmets forskningsfonder, RAHFO, att stödja den patientnära forskningen.
– Fonderna har varit involverade i den strategiska cancerutvecklingen sedan 1990-talet. Då gick RAHFO in som största donator till CCK-byggnaden för att de insåg värdet av att ha en forskningsstruktur som överbryggar basal och klinisk forskning. På senare år har de finansierat uppbyggnaden av PCM-programmet, där professor Ingemar Ernberg på ett föredömligt sätt byggt en organisation som idag är kontaktpunkten in till Cancer Core Europe.
Ulrik Ringborg ser för CCK:s del ett fortsatt behov av att medverka i utvecklingen av en stark infrastruktur för individuell cancermedicin.
– Stockholm har en stark fördel i kraft av PCM:s fina samarbete mellan Karolinska Institutets cancerforskning och SciLife-laboratorierna där man målmedvetet strävar efter att bygga avancerade teknologier/strategier för en innovativ klinisk forskning.

Krävs samsyn
En stark infrastruktur som möjliggör multidisciplinära forskningssamarbeten menar Ulrik Ringborg är helt avgörande för att kunna utveckla en innovativ och högkvalitativ cancervård.
– Det gäller att få strategier och strukturer på plats. Vi måste också komma ihåg att forskning är en samhällsangelägenhet där det måste skapas en samsyn på hur det gemensamma ansvaret ska se ut. CCK-stiftelsen har siktet inställt på att fortsätta bidra med kunskap och kompetens i syfte att föra det arbetet framåt.