Målet är att identifiera nya biomarkörer med klinisk nytta

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor med 1,7 miljoner nya fall varje år. Behandlingsutvecklingen har gått framåt men resistens är fortfarande en stor utmaning. Ett sätt att angripa problemet är att identifiera nya markörer som läkemedlen kan riktas mot.
Nya mål för behandling är i de flesta fall lika med proteiner. Genom att kartlägga proteinuttryck i tumörer går det alltså att se potentiella mål, och i nästa steg hur de kan angripas.
Henrik Johansson, forskare och bioinformatiker, ingår i en forskargrupp vid Karolinska Institutet som utvecklat en metod för att i detalj kunna studera proteinmönster för ett stort antal proteiner och spåra skillnader i nivåer hos proteiner i kliniska prover.
– Metoden ger oss en proteininblick i bröstcancer som tidigare inte har varit möjlig. Om vi hittar markörer som fungerar bra kan vi relativt snabbt introducera kunskapen i klinisk praxis vilket innebär att fler patienter kan få rätt behandling redan från början.

Flera spår
Ett spännande forskningsspår är att det inte bara är själva uttrycket av ett protein som kan ge vägledning för behandling. Även interaktionen mellan proteinerna har visat sig vara av betydelse för vilken terapi som fungerar bäst. Kanske finns här en del av svaret på gåtan om varför en del patienter med likadana tumörer svarar olika på samma behandling.
– Vi kommer att följa upp vissa forskningsspår, men det finns väldigt mycket data, mycket mer än vi har kapacitet att analysera. Jag hoppas att andra forskare kan spinna vidare på en del av de observationer vi har gjort, säger Henrik Johansson.
Utvecklingen av proteinprofilering och bioinformatik har gått snabbt under senare år, något som till stor del beror på en kombination av framsteg inom teknik, metod och vetenskap.
– Cancerforskning är ett gigantiskt samarbete. Det krävs samverkan över både specialist- och professionsgränser för att driva ett projekt framåt. Förhoppningsvis kan vår forskargrupp bidra med en pusselbit i form av ökad kunskap som kan generera nya markörer och i förlängningen även nya läkemedel. Ju bättre metoder man kan få fram, desto mer kunskap får vi om bröstcancer, vilket leder till livsbevarande och kvalitetshöjande för patienterna, fastslår Henrik Johansson.