Forskning med patienten som drivkraft

Caroline Kamali och Andreas Lundqvist arbetar i parallella forskningsspår med sikte på att finna biomarkörer som kan förutsäga diagnos och behandling av lungcancer. Drivkraften är densamma: att bidra till vetenskap som på allvar kan göra skillnad för patienterna.

Caroline Kamali, ST-läkare i onkologi vid Karolinska universitetssjukhuset och doktorand vid Karolinska Institutet, har riktat in sin forskning på patienter med avancerad ALK-positiv lungcancer, en aggressiv och svårbehandlad cancerform som drabbar främst yngre personer som i de flesta fall aldrig har rökt.
– Mitt avhandlingsarbete handlar om att identifiera behandlingsprediktiva och prognostiska markörer, både på klinisk och molekylär nivå, i syfte att optimera och individanpassa behandlingen för ALK-positiv lungcancer.
Hon berättar att denna form av lungcancer tenderar att metastasera tidigt i sjukdomsförloppet.
– Dessvärre finns det en stor risk för utveckling av hjärnmetastaser, och orsaken till detta är inte helt klarlagt. Även om målriktade cancerläkemedel, så kallade tyrosinkinashämmare, har förbättrat överlevnaden avsevärt de senaste åren så är de kliniska fördelarna begränsade av den terapiresistens som patienterna förr eller senare utvecklar.
Om allt går som Caroline vill och hoppas på kommer hennes forskning att bidra till ökad kunskap om optimal sekvensbehandling, bakomliggande resistensmekanismer och kontroll av hjärnmetastaser.
– Det övergripande målet är att identifiera biomarkörer för att på sikt kunna förbättra överlevnaden samt skräddarsy behandlingen för dessa patienter. Förhoppningen är att ALK-positiv lungcancer med forskningens hjälp ska förvandlas till en kronisk sjukdom i framtiden.

Studerar immunförsvaret
Andreas Lundqvist, forskargruppchef och docent vid Karolinska Institutet, leder en grupp som studerar immunförsvaret hos patienter med cancer. Ett forskningsspår är inriktat på hur immunförsvaret påverkas under cancersjukdom; ett annat handlar om hur immunförsvaret i terapeutiskt syfte kan stimuleras att känna igen och angripa cancerceller.
– Ett aktuellt projekt handlar om patienter med lung- respektive njurcancer. Här undersöker vi hur immunförsvaret hos patienter som genomgår immunterapibehandling (en behandling som syftar till att förstärka immunförsvaret) påverkas under behandlingen. Genom blodprover tittar vi på immunförsvarets sammansättning före och under behandling. I nästa steg jämförs utfallet med kliniska parametrar som hur gick det för patienten, om patienten svarade på behandlingen och om patienten utvecklade någon bieffekt. Resultaten försöker vi sedan härleda till sammansättningen i immunförsvaret, förklarar Andreas.
Målet är att identifiera en prediktiv biomarkör.
– Vi söker efter en markör som gör att vi kan förutspå vilka patienter som kommer att ha nytta av behandlingen, vilka som eventuellt kan utveckla bieffekter och vilka patienter som inte nödvändigtvis ska behandlas.
Om forskargruppen lyckas med sin ansats är steget till klinisk praxis inte alltför långt borta.
– Det krävs ett antal valideringsstudier innan vi når så långt samt att analysmetoden optimeras så att den är robust och på ett lätt och smidigt sätt kan användas i klinik.

Gränslöst samarbete
Andreas har arbetat inom immunterapifältet i över 20 år. Det är ett komplicerat område där varje ny pusselbit ger upphov till mängder av nya frågor – forskningens klassiska tjusning och förbannelse.
– Jag finner min drivkraft i att få arbeta med meningsfulla saker och hoppas såklart att våra forskningsfynd ska leda till förbättrad hälsa för patienter.
Han nämner även det vardagliga arbetet med studenterna och samarbetet med andra professioner som en stark drivkraft.
– Det talas alltid om vikten av samarbete över gränserna. Jag anser att det inte ska vara några gränser mellan kliniska forskare och prekliniska forskare. Viktigt är också samarbetet inte enbart är lokalt utan även nationellt och internationellt. Tillsammans kan vi accelerera processen så att nya landvinningar inom forskningen snabbare kan nå patienterna.

Klicka här för att läsa mer om Medicinsk enhet Huvud- hals- lung- och hudcancer