Vill överlista cancerceller med hjälp av exosomer

Exosomer är små membranklädda bubblor som släpps ut från olika vävnader i kroppen. Det har visat sig att bubblorna för med sig livsviktig information på sin resa genom kroppen, vilket väckt intresse för att med deras hjälp förklara, diagnostisera och kanske även bota cancer.
Susanne Gabrielsson fastnade för exosomer redan tidigt i karriären.
– Jag gjorde min post-doc på Marie Curie-institutet i Paris i slutet av 1990-talet. Där hade de precis upptäckt att immunceller skickar ut exosomer och specialiserat sig på att använda dem för cancerterapi.
Sedan dess har exosomerna löpt som en röd tråd genom hennes forskning.
– När jag kom hem till Sverige började jag med ett projekt kring exosomer och allergier men insåg snart att det fortfarande fanns för många basala frågor som krävde svar. Därför fick vi backa några steg och börja med att titta mer grundläggande på vilka av exosomernas molekyler som är viktiga i syfte att åstadkomma ett immunsvar.

Optimera immunförsvaret
I ett aktuellt forskningsprojekt försöker Susanne Gabrielsson och hennes forskargrupp stimulera immunförsvaret med hjälp av exosomer.
– Vi tittar på exosomer både från cancerpatienter och patienter med lungsjukdomar för att försöka förstå hur naturen gör för att boosta ett immunförsvar. Den kunskapen vill vi i nästa steg använda för att optimera ett immunsvar mot cancer.
I början användes naturliga exosomer i laboratorieförsöken. Numera finns både teknik och skäl till att bestycka dem med nya molekyler som stimulerar olika delar av immunförsvaret. Därför laddas exosomerna både med cancerspecifika proteiner och med immunstimulatoriska ämnen innan de släpps lös på tumörcellerna.
– I vårt förra projekt kom vi fram till att vi inte behöver använda kroppsegna exosomer. Det var en viktig milstolpe eftersom dessa redan kan ha ett avstängt immunförsvar. Dessutom ska cancerpatienter inte tappas på mer blod än nödvändigt. Ett stort plus är också att givar-exosomer inte orsakar några avstötningsreaktioner.

Terapeutisk vaccination
I framtiden hoppas Susanne Gabrielsson på att exosomer kan produceras i provrör från celllinjer.
– Tanken är att exosomerna ska laddas med mutationer i förväg och sedan frysas ner i väntan på att en patient, med till exempel spritt melanom, behöver boosta igång immunförsvaret som ett försvar mot cancern och komplement till andra mediciner.
Eftersom tanken är att aktivt inducera ett immunsvar kan behandlingen liknas vid en terapeutisk vaccination.
– Vid kemoterapi måste varenda cancercell slås ut, annars kommer cancern att fortsätta växa och sprida sig. Men om du får igång ett aktivt immunsvar i kroppen kommer immunförsvaret att förinta alla cancerceller som dyker upp, vilket förhoppningsvis ska göra det svårare att få återfall i sjukdomen.
Vad driver dig i ditt arbete?
– Den stora drivkraften är förstås att kunna bota patienter. Men det finns så många fallgropar och besvikelser längs vägen att det också krävs en genuin nyfikenhet på hur kroppen fungerar samt en stark passion för att hitta mekanismen som kan hjälpa oss att överlista cancercellerna.