Tre cancerforskare – samma mål

Publicerad 18 maj 2017
Text: Anette Bodinger, Foto: Håkan Flank

Johanna Ungerstedt, Simon Ekman och Anders Ullén har tilldelats tjänster inom den patientnära cancerforskningen.
Johanna Ungerstedt, Simon Ekman och Anders Ullén har tilldelats tjänster inom den patientnära cancerforskningen.
– De kliniska forskningstjänsterna är en fantastisk möjlighet som förhoppningsvis innebär att vi snabbare kan nå det mål vi har gemensamt, att hitta nya och bättre behandlingar för våra patienter, säger Simon Ekman, överläkare och docent vid Karolinska Institutet.

Förra året utlyste Radiumhemmets forskningsfonder tre kliniska forskningstjänster inom området patientnära cancerforskning. Syftet är att ge forskare möjlighet att fördjupa sig och skapa långsiktighet i sin forskning. Tjänsterna finansieras i upp till sex år.
Simon Ekman, vars forskning är inriktad på lungcancer, ser tjänsten som en möjlighet att få saker gjorda i forskningen även under dagtid.
– Forskning kräver mycket tid och arbete. En kombinationstjänst av det här slaget ger mig som kliniker de förutsättningar som krävs för att kunna driva min forskning framåt.
Ett av flera forskningsspår är inriktat på lungcancerpatienter som får hjärnmetastaser.
– Beroende på vilken typ av lungcancer det handlar om drabbas 20–50 procent av alla lungcancerpatienter med avancerad sjukdom, ibland fler, av att sjukdomen sprider sig till hjärnan. Ett stort kliniskt bekymmer är att våra behandlingar inte alltid tar sig fram till tumörerna på ett effektivt sätt eller att tumörerna får nya egenskaper när de sprids till hjärnan. Vi försöker nu hitta faktorer i blod och i ryggmärgsvätska som skulle kunna utgöra nya mål för behandling.
Forskningsgruppen arbetar även med mikro-RNA, små molekyler som visat sig ha en viktig styrfunktion.
– Mikro-RNA fungerar som en slags övergripande kontrollant av tumören och dess olika funktioner. I ett av våra projekt letar vi efter vilka mikro-RNA som uttrycks vid resistens mot målriktade behandlingar. Målet är att vi ska kunna designa molekyler som ska slå mot just de här mikro-RNA-kontrollanterna och få fram ett hämmande läkemedel mot dem. I stället för att försöka hitta målinriktade molekyler som slår mot enstaka enzymer går vi alltså direkt in i kontrollrummet. Det är ett helt nytt angreppssätt som ser hoppfullt ut, säger Simon Ekman.

MDS
Även Johanna Ungerstedt, specialist i hematologi och intermedicin, har tilldelats en forskningstjänst.
– Jag har under senare år delat min tid mellan forskning och klinik, tack vare anslaget från Radiumhemmets forskningsfonder kan jag fortsätta på den inslagna vägen.
Johanna Ungerstedt arbetar med två olika sjukdomar: Systemisk Mastocytos och MDS, som går under samlingsnamnet myeloida maligniteter.
– Det finns endast en behandling mot MDS och det är bara 50 procent av alla patienter som svarar på den. Problemet är också att vi inte vet om behandlingen ger effekt förrän efter sex månader. Vissa patienter får alltså helt i onödan ägna tid och kraft åt en behandling med tuffa biverkningar.
För att ändra på detta försöker forskargruppen förstå epigenetikens betydelse i sammanhanget och varför vissa patienter blir hjälpta av en behandling och andra inte.
– Vi arbetar nu med att försöka sätta ihop en epigenetisk riskscore som ska hjälpa oss med att i förväg bedöma vilka patienter som kommer att svara på behandling, förklarar Johanna Ungerstedt.
På sikt hoppas hon att forskningen ska leda till bättre diagnostik, rätt behandling för rätt patient och förlängd överlevnad.
– Min förhoppning är att vår forskning ska bidra till att MDS kan bli en form av kronisk sjukdom där patienter behandlas med effektiva läkemedel och i övrigt lever sina liv som vanligt.

Nya terapier
Den tredje forskartjänsten innehas av Anders Ullén, överläkare och docent vid Karolinska Institutet. Hans forskning är inriktad på utveckling av nya terapier för patienter med avancerad urinblåsecancer. Projekten har ett brett spektrum och spänner från utveckling av nya behandlingsprinciper, där utgångspunkten är celler och molekyler, till kliniska prövningar på patienter.
– Det finns ett stort behov av att hitta nya och mer effektiva behandlingar än de vi har idag. En viktig del av arbetet är att försöka förstå vilka förändringar som den enskilde patienten har i sin cancer och utifrån den kunskapen hitta vägar för att bättre individanpassa terapin.
Forskargruppen driver flera internationella kliniska prövningar som relativt snart är färdiga för analys.
– Det innebär att vi har det antal patienter som krävs för att ta forskningen vidare till nästa steg. Förutom det har vi lyckats få fram en del nya kandidatbehandlingar som ser intressanta ut på cell- och laboratorienivå.

Viktig motor
För Anders Ullén har forskningstjänsten betytt att han fått möjlighet att koncentrera sig på forskningsuppgifterna.
– Långsiktighet är en enormt viktig faktor när det handlar om forskning och utveckling. Att erhålla öronmärkt tid för forskningsarbete, parallellt med det kliniska arbetet, är ett drömscenario för en forskande kliniker. Den tiden har jag nu fått, vilket känns både hedrande, roligt och väldigt tryggt.
Liksom många andra forskningsaktiva läkare har Anders Ullén en stark drivkraft i att försöka hitta nya behandlingsalternativ för sina patienter.
– Att Radiumhemmets Forskningsfonder satsar på den här typen av patientnära forskningstjänster är en viktig signal om att det är kliniker, som väldigt konkret ser patientbehoven, som måste vara motorer i den här typen av utveckling.
För framtiden hoppas han att forskargruppens arbete ska bidra till att utveckla flera nya behandlingsprinciper för patienter med avancerad urinblåsecancer.
– Jag hoppas också att vi har bidragit till att individualisera behandlingen och att vi etablerat starka internationella nätverk för att ytterligare kunna skynda på behandlingsutvecklingen för den här patientgruppen.

Ge en gåva till Radiumhemmets Forskningsfonder och stöd livsviktig cancerforskning

Fyll i formuläret nedan så kontaktar vi dig inom kort. (OBS: Glöm inte att fylla i mailadress och/eller telefonnummer så att vi kan kontakta dig)

Namn
Jag vill bidra med(Obligatoriskt)

Mitt bidrag är(Obligatoriskt)