Etikettarkiv: PCM

Cancerforskning – samhälls­angelägenhet som kräver samsyn

Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet och verkställande  i CCK-stiftelsens styrelse.
Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet och verkställande i CCK-stiftelsens styrelse.

CCK har en fortsatt viktig roll i utvecklingen av translationella forskningsmiljöer.
– En stark infrastruktur som möjliggör multidisciplinära forskningssamarbeten är avgörande för att utveckla innovativ och högkvalitativ cancervård, säger Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet.

Dagens translationella cancerforskning har fokus på individualiserad behandling, Personalised Cancer Medicine (PCM). För att nå dit krävs samverkan både över disciplins- och nationsgränser.
– Det råder stor samstämmighet om att internationell forskningssamverkan är en nödvändighet för att individuell cancerbehandling ska bli en klinisk realitet, säger Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet och verkställande i CCK-stiftelsens styrelse, som konstaterar att behandlingsutvecklingen inom cancerområdet visserligen tagit stora steg framåt, men att utmaningarna är större än någonsin.
Han berättar att Karolinska Institutet har medverkat i EU-projekt som under de gångna åren analyserat den europeiska cancerforskningen. Dessa har visat att samverkan mellan cancerforskningscentra är en nödvändighet om långsiktigt internationellt forskningssamarbete ska bli verklighet. Resultat av senaste EU-projektet, som pågick i sex år, är bildandet av konsortierna Cancer Core Europe för terapiutveckling och Cancer Prevention Europe. Dessa konsortier som består av sju, respektive tio, framstående cancercentra utvecklas nu vidare. Karolinska Institutet medverkar i båda och representeras av professorerna Ingemar Ernberg och Joakim Dillner.

På EU-agendan
– Cancer ligger idag högt på EU-kommissionens agenda. I nästa ramprogram, som påbörjas 2021, planeras en ”Europe’s Beating Cancer Plan”, som syftar till att kunskap från forskningen bättre används för prevention och sjukvård. Dessutom har beslutats om ett ”Cancer Mission” för en samordnad europeisk cancerforskning. Signalerna är tydliga: EU vill stödja forskningen för utveckling av Personalised Cancer Medicine hela vägen från basal forskning till långtidsuppföljning av behandling och prevention.
Policy- och strategifrågor har en avgörande roll i samordningsprojekt på EU-nivå. Därför bildades redan 2009 en akademi, European Academy of Cancer Sciences, ett oberoende rådgivande organ bestående av 250 framstående onkologer och cancerforskare med Ulrik Ringborg som generalsekreterare.
– Akademin medverkade i det senaste EU-projektet och har därefter fortsatt att ge råd till EU-kommissionären för forskning avseende utvecklingen av ett cancermission i nästa ramprogram.

PCM
På det lokala planet fortsätter Radiumhemmets forskningsfonder, RAHFO, att stödja den patientnära forskningen.
– Fonderna har varit involverade i den strategiska cancerutvecklingen sedan 1990-talet. Då gick RAHFO in som största donator till CCK-byggnaden för att de insåg värdet av att ha en forskningsstruktur som överbryggar basal och klinisk forskning. På senare år har de finansierat uppbyggnaden av PCM-programmet, där professor Ingemar Ernberg på ett föredömligt sätt byggt en organisation som idag är kontaktpunkten in till Cancer Core Europe.
Ulrik Ringborg ser för CCK:s del ett fortsatt behov av att medverka i utvecklingen av en stark infrastruktur för individuell cancermedicin.
– Stockholm har en stark fördel i kraft av PCM:s fina samarbete mellan Karolinska Institutets cancerforskning och SciLife-laboratorierna där man målmedvetet strävar efter att bygga avancerade teknologier/strategier för en innovativ klinisk forskning.

Krävs samsyn
En stark infrastruktur som möjliggör multidisciplinära forskningssamarbeten menar Ulrik Ringborg är helt avgörande för att kunna utveckla en innovativ och högkvalitativ cancervård.
– Det gäller att få strategier och strukturer på plats. Vi måste också komma ihåg att forskning är en samhällsangelägenhet där det måste skapas en samsyn på hur det gemensamma ansvaret ska se ut. CCK-stiftelsen har siktet inställt på att fortsätta bidra med kunskap och kompetens i syfte att föra det arbetet framåt.

CancerCentrum Karolinska, CCK

CancerCentrum Karolinska, CCK, är en stiftelse som uppfört en byggnad för experimentell cancerforskning vid Karolinska Universitetssjukhuset. PCM-forskningen ställer stora krav på infrastruktur. Nätverk med basala och kliniska forskare både nationellt och internationellt fordras för utveckling av translationell forskning, som innebär att nya forskningsrön för bättre diagnostik och behandlingsmetoder snabbare kan nå patienter.

CancerCentrum Karolinska
Nya Karolinska Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00

www.karolinska.se

Hallå där Olli Kallioniemi!

Olli Kallioniemi, professor i molekylär precisionsmedicin och direktör för SciLifeLab.
Olli Kallioniemi, professor i molekylär precisionsmedicin och direktör för SciLifeLab.

Hallå där Olli Kallioniemi, professor i molekylär precisionsmedicin och direktör för SciLifeLab.

Vilka anser du vara de största utmaningarna för dagens cancer­forskning?
– Att individualisera behandlingen. Alla är överens om att det är dit vi måste nå men det finns stora utmaningar längs vägen. Forskningen har kommit långt, vi vet att varje tumör har ett eget genuttryck, vi kan förstå cancer utifrån varje patients perspektiv och se skillnaderna. Problemet är att vi inte till fullo kan omsätta all den kunskapen i klinisk nytta.

Vad kan göras för att forskningsframsteg snabbare ska komma till nytta för patienterna?
– Under senare tid har vi sett hur det globala forskarsamhället gått samman och gjort gemensam sak för att hitta effektiva behandlingar mot covid-19. All data delas i realtid och slutsatser publiceras på bara några dagar. Här handlar det inte om att vara först med en upptäckt utan om hur vi bäst kan hjälpa patienterna. Detta skulle jag vilja se även inom cancerforskningen. Nu vet vi att det är möjligt, det ska inte behöva ta tio år innan forskningsframsteg kommer patienterna till godo, de ska komma till användning så fort som möjligt.

”Det ska inte behöva ta tio år innan forskningsframsteg kommer patienterna till godo, de ska komma till användning så fort som möjligt.”

Vad har SciLifeLab för roll i framtidens cancerforskning?
– Vi har under senaste månaden samordnat en storsatsning från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som anslagit 110 miljoner kronor till forskningsinsatser med inriktning på Coronaviruset. Arbetet har gett oss en massiv överblick över de resurser och kompetenser som finns inom landet och som kan avsättas för covid-19-relaterad forskning. Detta är lite av vad vi skulle vilja göra även inom cancerområdet, det vill säga samordna forskares input, teknologiska kunskaper och den data som kommer ut av forskningen. Genom att koordinera och stärka samarbeten vill SciLifeLab inspirera och bidra till kampen mot cancer och andra sjukdomar.

Du har en bakgrund som läkare och forskare, vad är det som driver dig i ditt arbete?
– Att göra skillnad och bidra till att skapa en miljö där god vetenskap möter patientbehov. En kollega gav mig en gång följande kloka råd: ”Oroa dig inte för mycket över vad som är möjligt och inte, ägna dig istället åt att fundera över vad som är bra för patienten.” Som forskare ägnar man mycket tid och kraft åt teoretiska och tekniska göromål som kan tyckas vara långt från patientledet, men det är viktigt att komma ihåg vad det man sysslar med ska leda till i framtiden.

PCM-programmet har nått ny milstolpe

Claes Karlsson, programdirektör för PCM-programmet.
Claes Karlsson, programdirektör för PCM-programmet.

PCM-programmet kommer under de närmaste åren att ha fokus på biomarkörstyrda tidiga kliniska prövningar.
– Satsningen kommer att ge fler cancerpatienter chans till ny behandling inom ramen för kliniska studier, säger Claes Karlsson, programdirektör.

PCM-programmet (Personalised Cancer Medicine) startades av Radiumhemmets Forskningsfonder för sex år sedan i syfte att främja forskning kring individualiserad cancerbehandling vid Karolinska Institutet (KI). Immunonkologi, tidiga kliniska prövningar, datadelning, utbildning samt molekylär- och bilddiagnostik har identifierats som särskilt betydelsefulla områden representerade av egna arbetsgrupper.
– Kvalificerad patientmedverkan är en annan viktig hörnsten i det arbetet, säger Claes Karlsson.
Han konstaterar att PCM nu lämnat den inledande kartläggningen för att under de kommande åren ha fokus på biomarkörstyrda tidiga kliniska prövningar, som är ett naturligt nästa steg i programmets systematiska arbete med att underlätta för PCM-forskning i Stockholmsregionen. Satsningen kommer att driva på utvecklingen av de områden inom forskning och rutinsjukvård som behöver förbättras för att fler cancerpatienter, utan tydligt etablerad terapimöjlighet, ska kunna erbjudas en chans till ny behandling inom ramen för en klinisk studie.
– Vi hoppas bidra till att Karolinska Universitetssjukhuset blir en attraktivare samarbetspartner för både läkemedelsindustri och akademisk forskning, vilket kommer att generera ännu fler behandlingsmöjligheter för framtida patienter. Interdisciplinär samverkan är en förutsättning för precisionsmedicinsk forskning. En viktig uppgift för oss är att sammanföra PCM-forskare vid Karolinska Universitetssjukhusets Tema Cancer och Science For Life Laboratory med KI, säger Claes Karlsson.

”Interdisciplinär samverkan är en förutsättning för precisionsmedicinsk forskning.”

Europeiskt samarbete
– Internationellt samarbete är helt nödvändigt för klinisk cancerforskning och utveckling av PCM, säger professor Ingemar Ernberg, ordförande för PCM-programmet. KI:s medverkan i Cancer Core Europe (CCE) sköts genom PCM-programmet, vars verksamhet också genomsyras av detta samarbete.
CCE har som syfte att snabbare överföra forskningsframsteg till direkt patientnytta, genom gränsöverskridande samarbete mellan olika arbetsområden och discipliner. Team science är ledorden. Ett direkt exempel på detta är CCE:s pågående gemensamma kliniska prövning, Basket of Baskets (BoB), där universitetssjukhuset och KI medverkar genom PCM-programmet. BoB-studien är inriktad på individanpassad behandling där patienterna får medicin som baseras på förekomst av specifika molekylärbiologiska avvikelser. Detta ökar också patienternas möjligheter att få tillgång till nya läkemedel och är en modell för framtida läkemedelsprövningar.
– För oss som representerar Karolinska Universitetssjukhuset innebär det att vi arbetar i den absoluta framkanten av klinisk forskning där alla deltagande centra bidrar med en central aspekt till studien, säger Luigi De Petris, onkolog, forskare vid KI och lokal huvudprövare för BoB-studien.

Framtid
PCM-programmet verkar nu för att organisera en så kallad DRUP-studie (Drug Rediscovery Protocol) som handlar om biomarkörstyrd användning av godkända läkemedel utanför etablerad indikation.
– PCM-programmet ger oss ett ramverk där vi tillsammans kan planera och arbeta kring allt som berör denna nya typ av klinisk prövning. Tanken är att inkludera både genomsekvensering, proteomik och andra avancerade metoder i syfte att kartlägga tumören för att optimera behandlingen, säger Päivi Östling, forskare vid SciLifeLab, KI.
Metoderna som kommer att användas kräver avancerad expertis som ofta bara finns inom några få forskargrupper.
– För att kunna utföra systematiska tester, sammanföra och förstå resultaten krävs ett tätt samarbete mellan forskargrupperna och sjukvården. När så sker omsätts forskningsresultaten snabbare i klinisk nytta och vi kommer närmare målet: individanpassad behandling för alla cancerpatienter, avslutar Päivi Östling.

Europa kraftsamlar mot cancer

Ulrik Ringborg, ansvarig för CancerCentrum Karolinska.
Ulrik Ringborg, ansvarig för CancerCentrum Karolinska.
– EU:s mål är att tre av fyra cancerpatienter ska vara långtidsöverlevare år 2030. Ett kommande Comprehensive Cancer Centre i Stockholm kommer att vara en viktig del av den strävan, säger Ulrik Ringborg, ansvarig för CancerCentrum Karolinska.

Under de senaste 20 åren har EU startat flera projekt för att bekämpa cancer. Ett exempel Eurocan­Platform som koordinerats av Karolinska Institutet och som genererat Cancer Core Europe, CCE, ett konsortium som banar väg för ett framtida gemensamt cancerinstitut för hela Europa.
CCE, i vilket Karolinska Institutet medverkar, omfattar idag sju välrenommerade, kliniskt inriktade cancerforskningscentra.
– Det långsiktiga målet är att etablera ett varaktigt virtuellt europeiskt cancerinstitut där varje land bidrar med att skapa förutsättningar för translationell cancerforskning, vilket är ett måste för förbättrad vård, säger Ulrik Ringborg.
Parallellt med CCE, där tyngdpunkten ligger på terapiforskning med inriktning på individualiserad behandling, utvecklas nu Cancer Prevention Europe, CPE, med fokus på förebyggande cancerforskning.
CPE är ett konsortium som nu omfattar tio cancercentra i Europa, varav Karolinska Institutet är ett.
– Att dessa initiativ lämnat projektstadiet och blivit verklighet är resultatet av ett långsiktigt samarbete mellan Europeiska kommissionen och representanter för cancerforskningen. Flera av oss har varit med från starten för 17 år sedan, och ägnat tiden åt utvecklingen av strategier i syfte att få till de förutsättningar som krävs för samverkan i en komplex och fragmenterad cancerverksamhet.

Innovation
Det målmedvetna arbetet har lett fram till en tydlig, europeisk forskningsstrategi för cancerbekämpning. Inför kommande år har kommissionen ambitionen att bättre knyta ihop forskning med innovation.
– Problemet för vårt område har varit att EU:s program har haft stor tyngdpunkt på teknisk innovation. Nu har målet för life sciences preciserats, vilket innebär att forskningen måste skapa innovation för patienten, det vill säga öka bot, förlänga överlevnad och förbättra hälsorelaterad livskvalitet. För hur bra en teknologisk innovation än är, om den inte är av betydelse för patientverksamheten, ja då är den ointressant, fastslår Ulrik Ringborg.
Så medan de tidigare EU-programmen haft officiellt fokus på ”utmaningar” kommer det nya programmet att ha fokus på ”missions”, det vill säga ett ”Mission for Cancer”.
– Grunden till hela detta tänk är Cancer Core Europe och Cancer Prevention Europe; jag ser det som oerhört betydelsefullt att den europeiska cancerbekämpningsarenan nu växlar karaktär.

Svenskt engagemang
Sverige och Karolinska Institutet tar aktivt del i dessa planer.
– Vi har idag Personalised Cancer Medicine-gruppen (PCM) som motor och som driver den svenska medverkan i CCE med stöd av Radiumhemmets Forskningsfonder. Hela tanken bakom konsortiet är att främja utveckling av individualiserad cancerterapi och PCM-programmet, som leds av professor Ingemar Ernberg, är ett viktigt led i det arbetet, fastslår Ulrik Ringborg.
Att forskare i CCK, CancerCentrum Karolinska, nu flyttar till laboratorier i Nya Karolinska Sjukhuset öppnar ytterligare nya möjligheter i den riktningen.
– Den kliniska patologin stannar kvar på sin befintliga plats i CCK-byggnaden och när de andra lokalerna frigörs hoppas vi kunna skapa en molekylärpatologisk plattform i samarbete med SciLifeLab. Vi får då ännu en viktig pusselbit på plats och ökade utrymmen för PCM-programmet för utvecklingen av individualiserad cancerbehandling.
Han berättar att Karolinska Universitetssjukhuset tillsammans med Karolinska Institutet har ansökt om ackreditering för ett Comprehensive Cancer Centre, i vilket man kvalitetssäkrar vården och med den translationella cancerforskningen skapar innovation.
– Sammantaget är detta flera stora steg på vägen mot att Karolinska Institutet tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset ska bli fullvärdig medlem i Cancer Core Europe.

CancerCentrum Karolinska
CancerCentrum Karolinska, CCK, är ett centrum för experimentell cancerforskning vid Karolinska Universitetssjukhuset. Här kan starka forskargrupper bilda nätverk med kliniska forskare för utveckling av translationell forskning som innebär att nya forskningsrön med bättre diagnostik och behandlingsmetoder snabbare kan nå patienter. Den fysiska närheten till Radiumhemmet underlättar detta.

CancerCentrum Karolinska
Karolinska Universitetssjukhuset
Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00

Personalised Cancer Medicine – från idé till handling

Från vänster: Michele Masucci, Claes Karlsson, Christina von Gertten, Johan Hartman, Andreas Lundqvist, Lennart Blomqvist, Rolf Lewensohn och Ingemar Ernberg.
Från vänster: Michele Masucci, Claes Karlsson, Christina von Gertten, Johan Hartman, Andreas Lundqvist, Lennart Blomqvist, Rolf Lewensohn och Ingemar Ernberg.
– Utveckling av individanpassad cancerbehandling kräver en forskningsmiljö som främjar samarbete både lokalt och med andra ledande cancercentra, säger Claes Karlsson, direktör för PCM-programmet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Efter de första årens kartläggningsarbete är verksamheten nu inriktad på direkt påverkan och utveckling av forskningsmiljön kring individanpassad cancerbehandling.
Sex områden som är särskilt betydelsefulla för PCM-programmets arbete har definierats: molekylär diagnostik, bilddiagnostik, immunonkologi, tidiga kliniska prövningar, datadelning och utbildning. Även samverkan med andra cancercentra är av största vikt.

Europeiskt samarbete
PCM-programmet har bildat arbetsgrupper som harmoniserats med motsvarande grupper inom Cancer Core Europe (CCE). Syftet med CCE-samarbetet är att snabbare kunna överföra forskningsframsteg till direkt patientnytta. Vid Karolinska Institutet leds samarbetet med CCE av PCM-programmet.
Ett i nuläget centralt fokus för CCE är integrering av olika arbetsområden och discipliner för ett framgångsrikt gränsöverskridande samarbete. Ett direkt exempel på detta är en gemensam klinisk prövning, Basket of Baskets (BoB), med planerad studiestart 2018. BoB-studien är baserad på individanpassad behandling och patienterna kommer att få medicin baserat på förekomst av specifika molekylärbiologiska avvikelser.
– För att lyckas måste samtliga sju centra vara koordinerade med bland annat harmoniserade analysmetoder och tekniker. Viktigt är också att det finns strukturer för datadelning och datahantering, samt att kunskapsutbytet kring patienterna är säkerställt, säger Christina von Gertten, Karolinska Institutets CCE-koordinator.

Grupp för hantering av data (IT)
En central funktion i detta arbete har PCM-programmets IT-grupp. Gruppens målsättning är att övervaka informationstekniska behov och utvecklingen av lösningar för informationsinsamling, förvaring och delning av data för kliniknära forskning inom cancer.
– Flera medlemmar i vår IT-grupp är viktiga aktörer i samordningen av den kommande BoB-studien. Det är både en utmaning och ett tillfälle att lära sig ny teknik och nya arbetssätt, säger Michele Masucci, koordinator för PCM-programmet.

Molekylär diagnostik
Gruppen som arbetar med molekylär dia­gnostik består av läkare och forskare från Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och Science for Life Laboratory.
– Utvecklingen inom cancerdiagnostik går fort och det är en svår uppgift för sjukvården att veta när, var och hur nya tekniker ska införas. Vi har som målsättning att hjälpa till med att föra in nya moderna metoder i cancerdiagnostiken. Det syftar i sin tur till att etablera mer och bättre kliniska studier. En annan huvuduppgift är samarbetet inom CCE, berättar Johan Hartman, specialistläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och docent vid KI.
– Eftersom vår grupp är tvärvetenskaplig och inkluderar forskare utanför sjukhusmiljön har vi en god möjlighet att fånga upp och utvärdera framtidens diagnostik.

Bilddiagnostik
Bilddiagnostikgruppen har som målsättning att främja den kompetens och de tekniska resurser som finns för bilddiagnostik inom Karolinska Universitetssjukhuset och KI.
– Expertis och tekniska resurser för bilddiagnostik inom cancer finns utspridda över både Karolinska Universitetssjukhuset och KI. Vår grupp är mycket betydelsefull för att dessa resurser och expertis ska få ett samlat forum att interagera och samverka inom, säger Lennart Blomqvist, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor vid Karolinska Institutet.
Medlemmarna i PCM-programmets bilddiagnostikgrupp är med i motsvarande grupp inom CCE.
– Här är nuvarande aktiviteter koncentrerade kring standardisering av undersökningsprotokoll för datortomografi och magnetresonanstomografi inför den gemensamma BoB-studien, berättar Lennart Blomqvist.

Kroppens immunförsvar vid cancerbehandling
– Vår vision är att skapa bättre förutsättningar för samarbeten mellan preklinisk och klinisk forskning inom immunonkologi. Vi vill även skapa ett forum där vi kan bistå med expertis till immunprofilering, säger Andreas Lundqvist, docent vid Karolinska Institutet. Arbetsområdet har även en tydlig roll inom CCE.
– Vi arbetar konkret för att skapa en fysisk immunprofileringsplattform som drivs av forskare inom tumörimmunologi. Detta för att möta det ökade behovet av skräddarsydd immunprofilering både från akademiska och kliniska forskare och från näringslivet.

Kliniska prövningar
En särskild arbetsgrupp inom PCM-programmet har fokus på kliniska prövningar av ny läkemedelsbehandling, som baseras på specifika tumörmarkörer.
– Idag upptäcks specifika förändringar i olika tumörtyper i snabb takt. Med stöd av sådana tumörmarkörer kan individuell behandling erbjudas. Inom ramen för PCM-programmet skapas nu dels ”umbrella trials”, där man vid en och samma tumörtyp kan välja behandling beroende på vilken markör patientens tumör uppvisar, dels så kallade ”basket trials”, där behandling kan ges oberoende av tumörtyp, men baserad på den specifika markören, förklarar Rolf Lewensohn, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor vid Karolinska Institutet.

Utbildning
Utbildning är en hörnsten i PCM-programmet. Det finns ett stort behov att utbilda cancersjukvårdens personal om PCM:s möjligheter, tillämpningar och begränsningar.
– Vi för in PCM för både kliniker och biomedicinska forskare vid KI och Karolinska Universitetssjukhuset genom forskarutbildningskurser, som också lämpar sig mycket väl för vidareutbildning, säger Ingemar Ernberg, ordförande för PCM-programmet och professor vid KI.
En angelägen möjlighet inom PCM är utbildning genom internationell samverkan. Utvecklingen går mycket fort och de främsta cancercentren har mycket att vinna på att lära av varandra.
– Vi samverkar därför med CCE för att skapa ett utbildningsprogram på avancerad nivå för framtida ledare av translationell PCM-forskning i Europa. Vi är också drivande inom CCE för att erbjuda utbildning om cancerbiologi och modern cancerbehandling till forskarstuderande och postdocs från länder som inte är medlemmar i CCE. Det sker genom en återkommande internationell sommarskola med ett 60-tal deltagare, berättar Ingemar Ernberg.
PCM-programmets övergripande målsättning är att stärka den komplicerade infrastruktur som modern cancerforskning kräver.
– Samverkan och bra nätverk är ett måste för att klara uppgiften. Grunden är lagd, nu är vi redo att gå från idé till handling, fastslår Claes Karlsson.

Personalised Cancer Medicine
PCM-programmet (Personalised Cancer Medicine) som ska underlätta forskning kring individualiserad cancerbehandling vid Karolinska Institutet, startades hösten 2014 med hjälp av anslag från Radiumhemmets Forskningsfonder.
PCM-programmets immunonkologigrupp etablerades under hösten 2017. Målsättningen är att samordna tumörimmunologisk forskning inom Karolinska Institutet.

Alla krafter behövs i kampen mot cancer

Cecilia Schelin Seidegård, ordförande Stiftelsen Konung Gustaf V:s Jubileumsfond och Ulf Lagerström, ordförande Cancerföreningen i Stockholm.
Cecilia Schelin Seidegård, ordförande Stiftelsen Konung Gustaf V:s Jubileumsfond och Ulf Lagerström, ordförande Cancerföreningen i Stockholm.
Under lång tid har forskare världen över försökt att lösa cancerns gåta. Idag vet vi att samma tumörsjukdom kan se olika ut hos olika människor, en behandling som fungerar hos en patient kan vara verkningslös hos en annan. Därför är det viktigt att utveckla forskningen kring individualiserad cancerbehandling. PCM-programmet, där PCM står för ”Personalised Cancer Medicine”, startade vid Karolinska Institutet hösten 2014, tack vare medel från Radiumhemmets Forskningsfonder. Målet med verksamheten är att skapa internationell konkurrenskraft i forskning om individualiserad cancerbehandling – rätt medicin till rätt patient vid rätt tillfälle. För att klara det krävs samarbete, för det är i möten mellan olika professioner och i gränslinjerna mellan skilda specialiteter som de stora framstegen görs.

Varmt tack för alla gåvor som kommit in till Radiumhemmets Forskningsfonder under det gångna året. Tillsammans utgör de ett viktigt tillskott till våra skickliga forskare i den patientnära forskningen i kampen mot cancer. Vi är också väldigt stolta över att administrationskostnaderna endast ligger på 4%.

Ulf Lagerström, ordförande
Cancerföreningen i Stockholm

Cecilia Schelin Seidegård, ordförande
Stiftelsen Konung Gustaf V:s Jubileumsfond

Effektiv cancervård kräver samarbete

Ulrik Ringborg, professor vid Karolinska Institutet.
Ulrik Ringborg, professor vid Karolinska Institutet.
– För att kunna bedriva en effektiv och högkvalitativ cancervård krävs en sjukvårdsinfrastruktur som stöder forskning både inom individualiserad cancerbehandling och prevention samt nya former av samarbete mellan olika forskningsmiljöer, säger Ulrik Ringborg, professor vid Karolinska Institutet.

EU-projektet EurocanPlatform, startade 2011 som ett samarbetsprojekt mellan 23 forskningsintensiva europeiska cancercentra. Ett konkret resultat är Cancer Core Europe, där Karolinska Institutet, tillsammans med fem andra utvalda forskningsmiljöer, bildade ett långsiktigt europeiskt konsortium i syfte att skapa förutsättningar för att utveckla individualiserad cancerbehandling.
Under de gångna åren har Euro­canPlatform inlett ett samarbete med European Academy of Cancer Sciences.
– Vi har tillsammans utvecklat ett program med vilket man kan kvalitetssäkra och mäta den translationella cancerforskningen i ett Comprehensive Cancer Center, CCC. Det kommer att ha stor betydelse när nya centra ansöker om inträde i Cancer Core Europe, säger Ulrik Ringborg, professor vid Karolinska Institutet och som representerar KI i konsortiet.
I mars i år användes programmet för att utvärdera forskningsmiljöer i Amsterdam och Cambridge som båda är medlemmar i Cancer Core Europe.
– Det finns stort intresse från andra länder att komma in i Cancer Core Europe. Då är det viktigt att vi har tydliga kriterier för vad som gäller.

PCM
För att Karolinska Institutet ska kunna vara en fullvärdig medlem i Cancer Core Europe utvecklas nu PCM-programmet, Personalised Cancer Medicine. Här har KI tillsammans med Radiumhemmets Forskningsfonder gjort en satsning på utveckling av molekylär patologi, upptäckt och utvärdering av biomarkörer för att förutsäga behandlingsresultat och skapa kliniska prövningar kring nya behandlingsprinciper.
– Hela tanken bakom konsortiet är att främja utveckling av individualiserad cancerterapi och PCM-programmet, som leds av Ingemar Ernberg, är ett viktigt led i det arbetet, fastslår Ulrik Ringborg.
Att forskare i CCK, CancerCentrum Karolinska, inom kort flyttar till laboratorier i Nya Karolinska Sjukhuset öppnar ytterligare nya möjligheter i den riktningen.
– Den kliniska patologin stannar kvar på sin befintliga plats i CCK-byggnaden och när de andra lokalerna frigörs hoppas vi kunna skapa en molekylärpatologisk plattform i samarbete med SciLifeLab. Vi får då ännu en viktig pusselbit på plats eftersom den molekylära patologin är en förutsättning för utvecklingen av individualiserad cancerbehandling.

Prevention
Arbetet inom Cancer Core Europe handlar framför allt om att få fram nya individualiserade cancerbehandlingar. Prevention är ett annat viktigt område i kampen mot cancer.
– Tittar du på forskningsbudgeten, både internationellt och i Sverige, är det bara ett fåtal procent som går till cancerprevention. Därför är det mycket glädjande att chefen för WHO:s cancerorganisation har tagit initiativ till att skapa Cancer Prevention Europe, ett konsortium enligt samma modell som Cancer Core Europe.
Ulrik Ringborg berättar att flera oberoende beräkningar visar att man genom att använda och implementera den kunskap som finns, kan minska cancerinsjuknandet med 40 procent, kanske ännu mer.
– Här finns en stark potential som ökar ytterligare om man skapar en forskning som bygger på modern cancerbiologi. Processen med att bygga ett konsortium av centra för att samordna och utveckla forskningen för cancerprevention har nu startat. Karolinska Institutet har uttryckt intresse för att vara en framtida medarbetare i ett sådant europeiskt konsortium och min förhoppning är att detta samarbete ska utvecklas i likhet med Cancer Core Europe.

CancerCentrum Karolinska
CancerCentrum Karolinska, CCK, är ett centrum för experimentell cancerforskning vid Karolinska Universitetssjukhuset. På CCK kan starka forskargrupper bilda nätverk med kliniska forskare för utveckling av translationell forskning, som innebär att nya forskningsrön med bättre diagnostik och behandlingsmetoder snabbare kan nå patienter. Den fysiska närheten till Radiumhemmet underlättar detta.

CancerCentrum Karolinska
Karolinska Universitetssjukhuset Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00

cck_Karolinska_logo

PCM-programmet redo för nästa steg

Loránd Kis, Anders Wennborg, Ulla Wilking, Bertha Brodin, Claes Karlsson, Chikako Suzuki, Michele Masucci, Bengt Fundin och Luigi De Petris.
Loránd Kis, Anders Wennborg, Ulla Wilking, Bertha Brodin, Claes Karlsson, Chikako Suzuki, Michele Masucci, Bengt Fundin och Luigi De Petris.
– Forskning kring individualiserad cancerbehandling handlar mycket om Team Science. Det är svårt för en egen forskargrupp att härbärgera alla kompetenser som krävs. Samverkan och bra nätverk har mycket stor betydelse, säger Claes Karlsson, programdirektör för PCM-programmet.

PCM-programmet (Personalised Cancer Medicine), som ska underlätta forskning kring individualiserad cancerbehandling vid Karolinska Institutet, startade hösten 2014 med hjälp av medel från Radiumhemmets Forskningsfonder. Under förra året genomfördes en stor kartläggning av den lokala forskningsinfrastrukturen, åtta utredare har identifierat styrkor och svagheter inom lika många fokusområden.
– Vår målsättning är att stärka den komplicerade infrastruktur som modern PCM-forskning kräver, säger Claes Karlsson.
Loránd Kis, med.dr, som varit utredare inom molekylär patologi nickar instämmande.
– PCM-forskning består av flera delar som måste länkas ihop i en ny typ av arbetsflöden vilket kräver mycket nära samarbete mellan olika yrkesgrupper och intressenter med speciell kompetens inom sjukvård, akademi och industri.

Stora möjligheter
Michele Masucci, doktorand, som utrett området informationsteknik för PCM konstaterar att it-utvecklingen erbjuder fantastiska möjligheter att möta de högt ställda krav som modern cancerbehandling ställer på samarbete och komplex informationshantering.
– PCM-programmet kommer att bidra med koordinering av information mellan olika aktörer och projekt.
Anders Wennborg, docent och PCM-utredare för området omik och bioinformatik, flikar in att den tekniska utvecklingen möjliggör att man med hjälp av bland annat DNA-sekvensering allt snabbare och effektivare kan mäta förekomst av mutationer och andra avvikelser i tumörprover.
– På så vis kan stora mängder information utvinnas från individuella prover för att sedan analyseras med sikte på att få fram underlag för individuellt anpassad cancerbehandling.
En förutsättning för forskning kring skräddarsydd cancerbehandling är tillgång till relevanta prover och data av bra kvalitet.
– Genom att utveckla och utnyttja vårdens etablerade infrastruktur för forskning blir processen både kostnadseffektiv samt kvalitets- och patientsäker. säger Bengt Fundin, med.dr och utredare av området biobanker.
För att kunna överföra preliminära upptäckter till förbättrade och säkra individuella cancerbehandlingar krävs en väl strukturerad och effektiv klinisk prövningsverksamhet. Därför, menar Luigi De Petris, med.dr, som utrett området tidiga kliniska prövningar, behöver PCM-programmet dels bidra till att förbättra förutsättningarna för att bedriva kliniska studier, dels underlätta och stödja integrationen mellan läkare som driver kliniska prövningar vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare som arbetar med grundforskning vid Karolinska Institutet.
Även grundforskarna själva efterlyser ett ökat samarbete, berättar Bertha Brodin, docent, som utrett området preklinisk forskning, nya biomarkörer och targets.
– Vi intervjuade tjugo cancerforskare vid KI för att kartlägga deras åsikter om PCM. Förutom det ökade samarbetet efterlyser de en effektivare biobanksverksamhet i syfte att få ökad tillgång till högkvalitativt biologiskt material.

Små patientgrupper
Bilddiagnostik av cancer har stor betydelse för PCM.
– Genom att öka samarbetet med andra PCM-forskare hoppas vi kunna bygga en effektiv och modern bilddiagnostisk plattform för framtida forskning och behandling, säger Chikako Suzuki, med.dr, som utrett området.
PCM-forskningens kärna är att den fokuserar på små, biologiskt selekterade patientgrupper. Därför är nya behandlingar allt oftare baserade på studier med få patienter. Detta innebär att det finns ett ökat behov av systematisk terapiutvärdering även efter det att nya terapier blivit godkända för användning inom rutinsjukvård.
– Med sådan forskning kan både biologiska och kliniska skillnader mellan olika patienter identifieras. Kunskapen kan sedan användas för att studera vilka faktorer som gör att vissa patienter har större eller mindre nytta av behandlingarna och skapa underlag för fortsatt PCM-forskning, fastslår Ulla Wilking, med.dr, som utrett området outcomes research, effektutvärdering i klinisk praxis.

Litet kansli med stort ansvar

Kansliet – en effektiv liten enhet. Mariann Eklund, Marija Pusic, Gun-Britt Einar och Verena Vesic.
Kansliet – en effektiv liten enhet. Mariann Eklund, Marija Pusic, Gun-Britt Einar och Verena Vesic.
Cancerföreningen i Stockholm och Stiftelsen Konung Gustaf V:s Jubileumsfond har gemensamt kansli på Radiumhemmet. Kansliet ansvarar för fond­ernas redovisning, ekonomisk rapportering till styrelser, huvudmän och medlemmar samt administrering av forsknings- och reseanslag, minnesgåvor, donationer och testamenten. Dessutom sköter kansliet administrationen för personal som är anställda inom projekten.

Vi som arbetar på kansliet är:
Gun-Britt Einar, kanslichef
Verena Vesic, ekonomichef
Mariann Eklund, ekonomiassistent
Marija Pusic, insamlare


Radiumhemmets Forskningsfonder
Sveriges två äldsta fonder för cancerforskning, Cancerföreningen i Stockholm (1910) och Stiftelsen Konung Gustaf V:s Jubileumsfond (1928), ingår i Radiumhemmets Forskningsfonder.

Det samlade innehavet av värdepapper ger årligen ett genomsnitt på cirka 55 miljoner kronor i avkastning som delas ut till olika cancerforskningsprojekt. 2016 delade fonderna ut 59 mkr. Fonderna stödjer 162 forskare med ett eller flera pågående forskningsprojekt. Inom dessa projekt arbetar i snitt 56 personer heltid. Drygt 130 forskare eller doktorander fick också möjlighet att under 2016 delta i kurser eller kongresser inom klinisk cancerforskning runt om i världen.

Under 2016 tillsatte fonderna tre 50-procentiga forskartjänster inom området patientnära cancerforskning. Syftet är att ge forskare möjlighet att fördjupa sig och skapa långsiktighet i sin forskning. PCM-programmet har fått ytterligare stöd under året. PCM står för Personalised Cancer Medicine och är en särskild satsning på individualiserad cancerdiagnostik och behandling.

Låga administrationskostnader

info_avkastning_graf

Att testamentera kan rädda liv
info_testamente_FramsidaGenom att testamentera kontanter, aktier eller din bostadsrätt hjälper du Radiumhemmets Forskningsfonder att rädda liv.

Minst var tredje person kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid. Drygt 65% av dem som får en cancerdiagnos lever tio år eller längre. En gåva via ett testamente gör att vi kan bota ännu fler.

Beställ gärna vår testamentsbroschyr kostnadsfritt på vår hemsida www.rahfo.se eller ring 08-545 425 50.

Information
Radiumhemmets Forskningsfonder
Box 25, 171 11 Solna

Radiumhemmet, Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Tel 08-545 425 50, 020-255 355
www.rahfo.se

www.rahfo.se


Cancerföreningen i Stockholm
Organisationsnummer 815200-2583
PlusGiro: 90 06 90-9

Stiftelsen Konung Gustaf V:s Jubileumsfond
Organisationsnummer 802005-0947
PlusGiro: 90 08 80-6

info_90_Konto_Logo_CMYK