PCM-programmet redo för nästa steg

PCM-programmet (Personalised Cancer Medicine), som ska underlätta forskning kring individualiserad cancerbehandling vid Karolinska Institutet, startade hösten 2014 med hjälp av medel från Radiumhemmets Forskningsfonder. Under förra året genomfördes en stor kartläggning av den lokala forskningsinfrastrukturen, åtta utredare har identifierat styrkor och svagheter inom lika många fokusområden.
– Vår målsättning är att stärka den komplicerade infrastruktur som modern PCM-forskning kräver, säger Claes Karlsson.
Loránd Kis, med.dr, som varit utredare inom molekylär patologi nickar instämmande.
– PCM-forskning består av flera delar som måste länkas ihop i en ny typ av arbetsflöden vilket kräver mycket nära samarbete mellan olika yrkesgrupper och intressenter med speciell kompetens inom sjukvård, akademi och industri.

Stora möjligheter
Michele Masucci, doktorand, som utrett området informationsteknik för PCM konstaterar att it-utvecklingen erbjuder fantastiska möjligheter att möta de högt ställda krav som modern cancerbehandling ställer på samarbete och komplex informationshantering.
– PCM-programmet kommer att bidra med koordinering av information mellan olika aktörer och projekt.
Anders Wennborg, docent och PCM-utredare för området omik och bioinformatik, flikar in att den tekniska utvecklingen möjliggör att man med hjälp av bland annat DNA-sekvensering allt snabbare och effektivare kan mäta förekomst av mutationer och andra avvikelser i tumörprover.
– På så vis kan stora mängder information utvinnas från individuella prover för att sedan analyseras med sikte på att få fram underlag för individuellt anpassad cancerbehandling.
En förutsättning för forskning kring skräddarsydd cancerbehandling är tillgång till relevanta prover och data av bra kvalitet.
– Genom att utveckla och utnyttja vårdens etablerade infrastruktur för forskning blir processen både kostnadseffektiv samt kvalitets- och patientsäker. säger Bengt Fundin, med.dr och utredare av området biobanker.
För att kunna överföra preliminära upptäckter till förbättrade och säkra individuella cancerbehandlingar krävs en väl strukturerad och effektiv klinisk prövningsverksamhet. Därför, menar Luigi De Petris, med.dr, som utrett området tidiga kliniska prövningar, behöver PCM-programmet dels bidra till att förbättra förutsättningarna för att bedriva kliniska studier, dels underlätta och stödja integrationen mellan läkare som driver kliniska prövningar vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare som arbetar med grundforskning vid Karolinska Institutet.
Även grundforskarna själva efterlyser ett ökat samarbete, berättar Bertha Brodin, docent, som utrett området preklinisk forskning, nya biomarkörer och targets.
– Vi intervjuade tjugo cancerforskare vid KI för att kartlägga deras åsikter om PCM. Förutom det ökade samarbetet efterlyser de en effektivare biobanksverksamhet i syfte att få ökad tillgång till högkvalitativt biologiskt material.

Små patientgrupper
Bilddiagnostik av cancer har stor betydelse för PCM.
– Genom att öka samarbetet med andra PCM-forskare hoppas vi kunna bygga en effektiv och modern bilddiagnostisk plattform för framtida forskning och behandling, säger Chikako Suzuki, med.dr, som utrett området.
PCM-forskningens kärna är att den fokuserar på små, biologiskt selekterade patientgrupper. Därför är nya behandlingar allt oftare baserade på studier med få patienter. Detta innebär att det finns ett ökat behov av systematisk terapiutvärdering även efter det att nya terapier blivit godkända för användning inom rutinsjukvård.
– Med sådan forskning kan både biologiska och kliniska skillnader mellan olika patienter identifieras. Kunskapen kan sedan användas för att studera vilka faktorer som gör att vissa patienter har större eller mindre nytta av behandlingarna och skapa underlag för fortsatt PCM-forskning, fastslår Ulla Wilking, med.dr, som utrett området outcomes research, effektutvärdering i klinisk praxis.