Etikettarkiv: Målinriktade cancerbehandlingar

Vill kunna bota alla barn

Rozbeh Jafari, forskare vid Karolinska Institutet.
Rozbeh Jafari, forskare vid Karolinska Institutet.
– Inget barn ska behöva dö av cancer, vi vill kunna bota alla. Vårt arbete är förhoppningsvis en viktig pusselbit i den strävan, säger Rozbeh Jafari, forskare vid Karolinska Institutet som riktat in sig på ALL, akut lymfatisk leukemi.

ALL är den vanligaste typen av cancer hos barn. Även om de flesta tillfrisknar med dagens standardbehandling finns ett stort behov av nya terapeutiska biomarkörer som kan hjälpa de patienter som inte svarar på behandling eller får återfall.
Rozbeh Jafari har varit med och utvecklat en banbrytande teknik som öppnar helt nya möjligheter att identifiera nya biomarkörer.
– Genom våra moderna proteomikmetoder hoppas vi kunna bidra till nya och effektivare behandlingar som gör att fler barn överlever sin sjukdom.
Han berättar att många barn visserligen botas från sin cancer men att det sker till priset av försämrad livskvalitet. Dagens terapier för ofta med sig allvarliga och kroniska biverkningar.
Därför är behovet av nya, mer specifika och effektivare läkemedel stort.

Banbrytande teknik
– Med hjälp av vår teknik, Cellular Thermal Shift Assay (CETSA) kan vi utreda om ett läkemedel verkligen hittar fram till sina måltavlor inne i cellerna, vilket är en avgörande faktor för all framgångsrik läkemedelsutveckling.
Genom att nu kombinera CETSA med masspektrometri hoppas forskarna kunna upptäcka helt nya biomarkörer för läkemedelseffektivitet, biverkningar samt mekanismer som leder till cancercellens resistensutveckling.
– Cancercellerna har olika informationslager. Genom att kombinera flera tekniker kan vi gräva allt djupare in i tumörernas mysterium och förhoppningsvis hitta information som kan ligga till grund för nya behandlingar. Idag botas upp till 90 procent av alla barn med ALL. Det kan låta som en hög siffra men här är det nollvision som gäller. Vi vill bota alla, och vår forskning är förhoppningsvis en viktig pusselbit i det arbetet, säger Rozbeh Jafari.

Varje ny pusselbit mot cancer spelar roll

Kristina Viktorsson, forskare, vid Institutionen för Onkologi/Patologi, Karolinska Institutet.
Kristina Viktorsson, forskare, vid Institutionen för Onkologi/Patologi, Karolinska Institutet.
– Jag tror inte att det går att hitta en universalbehandling mot cancer, men varje ny pusselbit spelar roll och tar en liten tårtbit av alla patienters tumörer, säger Kristina Viktorsson, forskare vid Institutionen för Onkologi/Patologi, Karolinska Institutet.

Ett av Kristina Viktorssons forskningsprojekt handlar om lungcancer och de signalvägar som aktiveras efter DNA-skadande terapi som cellgifts- och strålbehandlingar.
– För ungefär tio år sedan hittade vi en ny signalväg som driver strålterapiresistens i lungcancerceller. Under de gångna åren har det visat sig att en av signalvägens tillväxtfaktorreceptorer verkar kunna påverka lungcancercellernas förmåga att växa och sätta dottertumörer. En viktig del av vårt arbete är nu att studera ifall receptorerna kan fungera som målmolekyler för ny behandling.

Slå mot signalväggen
Ett övergripande mål är att hitta ett sätt att slå mot den aktuella signalvägen för att på så vis återkalla läkemedelsresistens i en subkategori lungcancerpatienter.
– Ett annat mål är att se om signalvägen spelar en kritisk roll även i andra typer av tumörer och att på sikt utveckla målmolekyler för andra cancerformer.
Kristina Viktorsson har försiktiga förhoppningar om att hitta en målmolekyl som ska bli ett nytt och viktigt komplement till redan existerande behandlingar.
– Jag tror inte att det går att hitta en universalbehandling mot cancer, men varje ny pusselbit spelar roll. Förhoppningsvis kommer vår forskning att på sikt leda fram till en medicin som slår mot signalvägen och tar bort resistens så att fler patienter kan bli hjälpta av sin behandling.

Snabb behandlingsutveckling inom malignt melanom

Johan Hansson, överläkare på Radiumhemmet och professor vid Karolinska Institutet.
Johan Hansson, överläkare på Radiumhemmet och professor vid Karolinska Institutet.
Behandlingsutvecklingen inom malignt melanom har gått snabbt framåt. För bara några år sedan hade patienter med spridd melanomsjukdom en mycket dyster prognos. Ungefär 75 procent dog under första året efter att de fått diagnosen. Idag är förhållandet det motsatta.

Johan Hansson, överläkare på Radiumhemmet och professor vid Karolinska Institutet, berättar att det framförallt är två nya typer av behandlingar som helt har ändrat möjligheterna att behandla patienter med spridd melanomsjukdom.
– Det ena är målsökande behandlingar, små molekyler som patienten tar i tablettform och som går in och dödar tumörceller på ett effektivt sätt. Fördelen med behandlingen är att den ger snabb effekt och snabb lindring av symtom som till exempel smärtor.

Intensiv forskning
Det andra stora behandlingsgenombrottet är införandet av immunterapi. Den första kom 2011 och hjälpte cirka 20 procent av patienterna som blev så kallade långtidsöverlevare. Nu har det kommit en ny typ, så kallad PD1-hämmare, där man räknar med att cirka 30 procent av patienterna som får denna behandling blir hjälpta och lever under lång tid.
– Just nu forskas det intensivt för att få fram nya terapikombinationer i syfte att förstärka effekten och samtidigt minska de biverkningar som ett starkt immunförsvar kan ge upphov till. Andra lovande försök handlar om att samla in kroppens egna celler, bestycka dem med olika tumördödande funktioner och sedan ge tillbaka dem till kroppen, berättar Johan Hansson.
Även om behandlingsutvecklingen gått snabbt framåt återstår flera stora utmaningar.
– De nya terapierna hjälper cirka en tredje­del av alla patienter med spridd sjukdom på lång sikt. Vi behöver hitta bättre behandlingar för de som inte blir långtidsöverlevare och få fram prediktiva test för att på förhand kunna identifiera vilka patienter som kommer att ha en långvarig nytta av en behandling, fastslår Johan Hansson.

Utvecklar nya cancerterapier med patienten i fokus

Else Krüger Hagen, medicinsk chef för Novartis Oncology i Norden. Foto: Patrik Lindqvist
Else Krüger Hagen, medicinsk chef för Novartis Oncology i Norden. Foto: Patrik Lindqvist
– Vår vision är att förbättra och förlänga livet för cancerpatienter. Att som läkare få arbeta i vetenskapens framkant och bidra till nytt hopp för patienterna är en ynnest, säger Else Krüger Hagen, medicinsk chef för Novartis Oncology i Norden.

Novartis har en lång historia inom onkologi och är idag världens näst största läkemedelsbolag inom området. Verksamheten har fram till dags dato genererat 20 godkända mediciner inom olika typer av cancer. Och mer är på gång, just nu befinner sig inte mindre än 30 molekyler i klinisk utveckling.
För att de lovande läkemedelskandidaterna ska kunna granskas och förhoppningsvis godkännas av läkemedelsverket, och då komma patienterna till nytta, krävs kliniska prövningar.
– Vi har ett bra samarbete med forskargrupper och sjukhus runt om i landet, vi kan inte ensamma driva dessa projekt. Det krävs gemensamma krafter för att ta lovande substanser hela vägen fram till färdiga läkemedel, säger Else Krüger Hagen.

Framtid
För 16 år sedan kom Novartis med en av världens första målinriktade cancerbehandlingar, ett helt nytt läkemedel mot KML, Kronisk Myeloisk Leukemi.
– Tack vare det har den tidigare fatala sjukdomen förvandlats till ett kroniskt tillstånd där de flesta överlever och lever långa, i stort sett normala, liv med sin sjukdom.
Med denna goda erfarenhet som bas arbetar Novartis vidare med att utveckla fler målinriktade läkemedel mot andra cancerformer, som bland annat bröst-, lung- och hudcancer.
Även immunterapi är en viktig del av Novartis portfölj.
– Molekyler inom flera olika cancerformer befinner sig i klinisk prövning. Ett projekt är inriktat på utveckling av ett helt nytt koncept inom området cell- och genterapi. Detta är en immunterapi som går ut på att ta ut T-celler från människan, modifiera dem, för att i nästa steg sätta tillbaka dem i kroppen där de startar sin jakt på cancerceller.
Else Krüger Hagen konstaterar att det idag finns behandlingsalternativ och mediciner som gör att många cancerpatienter kan leva länge med sin sjukdom.
– Det gäller att ha många olika verktyg för att bekämpa cancer. Vi vet att det går, det har framgångarna med vår cancerterapi mot KML visat. Förhoppningen är att Novartis kommande behandlingskoncept och läkemedel ska göra samma stora skillnad för cancerpatienter världen över.

Novartis Sverige
Vetenskaplig forskning driver Novartis innovation. Våra forskare arbetar för att flytta gränserna inom vetenskapen, bredda vår förståelse för sjukdomsmekanismer och utveckla nya produkter för patienternas bästa. Vi fokuserar på terapiområden där vi ser störst medicinskt behov och där vi tror att vetenskapliga verktyg för att ta itu med dessa behov är inom räckhåll.

Novartis Sverige AB
Box 1150
183 11 Täby
Tel. 08-732 32 00
www.novartis.se

www.novartis.se

Målet är att identifiera nya biomarkörer med klinisk nytta

Henrik Johansson, forskare vid Karolinska Institutet.
Henrik Johansson, forskare vid Karolinska Institutet.
– Resistens är ett allvarligt problem vid behandling av bröstcancer. Vi letar efter nya markörer som kan ge vägledning till en mer effektiv och individualiserad behandling, säger Henrik Johansson, forskare vid Karolinska Institutet.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor med 1,7 miljoner nya fall varje år. Behandlingsutvecklingen har gått framåt men resistens är fortfarande en stor utmaning. Ett sätt att angripa problemet är att identifiera nya markörer som läkemedlen kan riktas mot.
Nya mål för behandling är i de flesta fall lika med proteiner. Genom att kartlägga proteinuttryck i tumörer går det alltså att se potentiella mål, och i nästa steg hur de kan angripas.
Henrik Johansson, forskare och bioinformatiker, ingår i en forskargrupp vid Karolinska Institutet som utvecklat en metod för att i detalj kunna studera proteinmönster för ett stort antal proteiner och spåra skillnader i nivåer hos proteiner i kliniska prover.
– Metoden ger oss en proteininblick i bröstcancer som tidigare inte har varit möjlig. Om vi hittar markörer som fungerar bra kan vi relativt snabbt introducera kunskapen i klinisk praxis vilket innebär att fler patienter kan få rätt behandling redan från början.

Flera spår
Ett spännande forskningsspår är att det inte bara är själva uttrycket av ett protein som kan ge vägledning för behandling. Även interaktionen mellan proteinerna har visat sig vara av betydelse för vilken terapi som fungerar bäst. Kanske finns här en del av svaret på gåtan om varför en del patienter med likadana tumörer svarar olika på samma behandling.
– Vi kommer att följa upp vissa forskningsspår, men det finns väldigt mycket data, mycket mer än vi har kapacitet att analysera. Jag hoppas att andra forskare kan spinna vidare på en del av de observationer vi har gjort, säger Henrik Johansson.
Utvecklingen av proteinprofilering och bioinformatik har gått snabbt under senare år, något som till stor del beror på en kombination av framsteg inom teknik, metod och vetenskap.
– Cancerforskning är ett gigantiskt samarbete. Det krävs samverkan över både specialist- och professionsgränser för att driva ett projekt framåt. Förhoppningsvis kan vår forskargrupp bidra med en pusselbit i form av ökad kunskap som kan generera nya markörer och i förlängningen även nya läkemedel. Ju bättre metoder man kan få fram, desto mer kunskap får vi om bröstcancer, vilket leder till livsbevarande och kvalitetshöjande för patienterna, fastslår Henrik Johansson.