Etikettarkiv: Malignt melanom

Jag vill optimera behandlingen och rädda fler

Hildur Helgadottir, överläkare och forskare vid Karolinska Institutet. Foto: Gustav Anestam

– Om 15 år kan vi hjälpa fler patienter med spridd sjukdom och vi kommer att kunna göra det med större precision. Immunterapin är fortfarande i sin linda, säger Hildur Helgadottir, överläkare och forskare vid Karolinska Institutet, som har riktat in sin forskning på malignt melanom.

Immunterapi är en effektiv behandlingsform för personer med spridd, elakartad hudcancer. Före införandet av dessa nya terapier fanns i stort sett inga effektiva onkologiska behandlingar för melanom, så det är stora framsteg som skett. Men behandlingen fungerar inte på alla, och de nya läkemedlen saknar långvarig effekt hos mer än hälften av patienterna. Det är här som Hildur Helgadottirs forskning kommer in i bilden.
– Immunterapi är väldigt effektivt på vissa patienter. En del med spridd sjukdom blir långtidsöverlevare och till och med botade, vilket tidigare var nästintill otänkbart. Problemet är att vi behöver förstå mer om varför vissa patienter inte svarar, eller slutar svara på behandling. Vi vill finna svaren, optimera behandlingen och rädda fler.

Flera forskningsspår
I en aktuell studie som initierats av Hildur Helgadottir och drivs i samarbete med Svenska Melanomstudiegruppen ges strålbehandling till patienter som inte svarar optimalt på immunterapi.
– Vi studerar om vi genom att stråla vissa metastaser kan sätta i gång en inflammatorisk och immunologisk process som gör att patienten börjar svara på immunologisk behandling.
Ett annat forskningsspår är inriktat på prevention.
– Melanom och hudcancer generellt är de tumörformer som ökar allra snabbast i Sverige. Och vi har fortfarande en ganska hög dödlighet hos patienter som får metastaserad sjukdom. Därför är det viktigt att försöka förstå varför vissa individer har högre risk än andra för att insjukna.

”En del med spridd sjukdom blir långtidsöverlevare och till och med botade.”

Ärftlighetsmottagning
Hildur Helgadottir driver även ärftlighetsmottagningen för melanom på Karolinska Universitetssjukhuset.
– Här ligger fokus på prevention och identifikation av högriskgrupper och att tillhandahålla den uppföljning som krävs för att förebygga utveckling av allvarliga melanom. Vi arbetar brett för att kunna slå mot sjukdomen från alla håll.
Forskargruppen har bland annat undersökt hur effektiv immunologisk checkpoint-terapi är hos individer med spritt melanom som har en ärvd mutation i CDKN2A. Detta är en allvarlig genmutation som ger höga risker inte bara för melanom utan även för annan cancer. Resultaten jämfördes med utfallet av tidigare studier där melanompatienter behandlats med immunterapi.
– Det visade sig att mutationsbärarna med spritt melanom svarade oväntat bra på behandlingen vilket är goda nyheter för denna hårt drabbade patientgrupp, berättar Hildur Helgadottir.

Framtid
Framtiden för behandling av malignt melanom menar hon ser ljus ut; behandlingskoncept med immunologiska och målriktade terapier kommer att fortsätta utvecklas.
– Det är flera nya lovande terapier som utprövas och vissa som redan är på väg in, så vi kommer att kunna hjälpa fler patienter än idag och med större precision. Men det gäller att fortsätta jobba hårt i båda ändar. Vi ska inte bara stå och ta emot patienterna när de får spridd sjukdom, det viktiga preventionsarbetet måste fortsätta med oförminskad kraft.

Vill få behandlingen att hjälpa fler

Hanna Eriksson, specialistläkare och forskare vid Karolinska Institutet.
Hanna Eriksson, specialistläkare och forskare vid Karolinska Institutet.

– Immunbaserad terapi har revolutionerat terapiområdet inom maligna melanom. Nästa utmaning är att få behandlingen att hjälpa fler och tidigt hitta patienter som har sämre överlevnad i sjukdomen, säger Hanna Eriksson, specialistläkare och forskare vid Karolinska Institutet.

Hanna Eriksson konstaterar att behandlingsalternativen för spridd, allvarlig hudcancer har utvecklats snabbt de senaste åren. Immunreceptorblockerande behandling gör att en del patienter når sjukdomskontroll och överlevnad. Även målsökande behandlingar som minskar tumörens celltillväxt är ett viktigt behandlingsalternativ för patienter som har avancerat melanom med BRAF-mutation.
– Immunbaserad terapi sätts in allt tidigare i sjukdomen och även som postoperativ behandling. Det finns ett stort behov av att hitta markörer som hjälper oss att utskilja patienter som tidigt måste byta behandling för att de inte uppnår behandlingssvar eller utvecklar kraftiga immunorsakade biverkningar, förklarar Hanna Eriksson.

”Vår förhoppning är att med tiden kunna identifiera patienter med hög risk för återfall.”

Rätt behandling
Problemet är att det i kliniken idag inte finns tillräckligt bra metoder som kan förutse långvarig nytta av en viss behandling eller förbättra handläggningen hos patienter som har stor risk för tidiga återfall.
– Min forskning handlar om att analysera biologiska markörer och försöka analysera sambandet mellan dessa. Ett mål är att tidigt hitta patienter som kommer att svara sämre på behandlingen och därför har en förväntad kortare överlevnad.
Projektet syftar även till att utveckla analyser på proteinnivå och kombinera dessa med så kallade spatialteknologier för analyser av markörer i cancern.
– På så vis kan vi analysera tumörvävnadens genuttryck på cellnivå och åskådliggöra det visuellt. Vår förhoppning är att med tiden kunna identifiera patienter med hög risk för återfall, minska biverkningar av ineffektiva behandlingar och framförallt få mer kunskap om melanom för att välja rätt behandling för rätt patient.

Nya markörer ska hjälpa fler med spridd sjukdom

Hanna Eriksson, specialistläkare och forskare vid Karolinska Institutet.
Hanna Eriksson, specialistläkare och forskare vid Karolinska Institutet.
Hanna Eriksson, specialistläkare och forskare vid Karolinska Institutet, har riktat in sin forskning på malignt melanom. Siktet är inställt på att kunna ge mer effektiv behandling till patienter med spridd sjukdom.

Hanna Eriksson delar sin tid mellan forskning och kliniskt arbete.
– När jag träffar patienter är vetskapen om att vi har medel och möjligheter att själva driva behandlingsutvecklingen framåt en stark drivkraft i min forskning.
Ett aktuellt projekt är inriktat på att hitta biomarkörer vid metastaserat melanom.
– Immunterapi är ett spännande område eftersom behandlingen har gett en sådan direkt effekt för vissa patienter. Även de målsökande behandlingarna har haft stor effekt vid spridd sjukdom med så kallad BRAF-mutation. För en del av patienterna har den målsökande behandlingen långvariga effekter, men alla har inte nytta av de nya behandlingarna. Några är resistenta från början medan andra får en liten förbättring innan cancern blir okänslig för behandlingen. Vi vill hitta markörer som kan tala om för oss vilka patienter som kan förväntas svara bra på behandling och vilka som kommer att svara sämre eller inte alls. På så vis kan vi undvika att ge onödig behandling som också kan föra med sig många och svåra biverkningar, förklarar Hanna Eriksson.

Gemensamma markörer
Ett delprojekt handlar därför om att söka efter markörer för oönskade sidoeffekter vid immunbehandling.
– Vi vill bland annat jämföra om det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller olika biverkningar och effekt av behandling. Genom att studera resultat från olika cancergrupper som behandlas med immunterapi hoppas vi kunna hitta markörer som är gemensamma nämnare för flera cancersjukdomar och inte bara melanom.
Om fem till tio år hoppas Hanna Eriksson att den ständigt ökande kunskapen om cancercellernas biologi har lett fram till nya möjligheter inom terapiområdet.
– Då tror jag att vi kommer att ha en specifik behandlingsarsenal för olika typer av melanom och att vi vet mer om olika markörer som kanske kan användas som en panel för att förutsäga exempelvis toxicitet eller behandlingssvar. Troligen kommer vi inte att hitta en specifik markör som kan berätta allt, men genom att kombinera flera typer av markörer kommer vi att kunna hjälpa ännu fler patienter med spridd sjukdom.

Vi vill hitta nya prediktiva metoder

Göran Jönsson, forskare vid Lunds universitet.
Göran Jönsson, forskare vid Lunds universitet.
– För att kunna ge rätt behandling till rätt patient behövs nya metoder som förutsäger terapisvar, säger Göran Jönsson, forskare vid Lunds universitet, som med hjälp av molekylärbiologiska tekniker försöker hitta de patienter som svarar på de nya immunterapierna mot malignt melanom.

Tidigare har patienter med aggressiv spridd hudcancer haft en ganska dyster prognos, men under senare år har nya immunterapier revolutionerat behandlingen. Problemet är att man inte i förväg kan säga om patienten kommer att svara på terapin eller inte.
Göran Jönssons forskning handlar om att med hjälp av molekylärbiologiska tekniker identifiera patienter som svarar på de nya immunterapierna mot malignt melanom.
– För att hitta dem använder vi oss av moderna analystekniker där vi tittar på alla geners uttryck i tumörcellerna. Utifrån dessa bilder försöker vi sedan hitta mönster som är specifika för de som svarar eller inte svarar på behandlingen. Dessa mönster kan sedan testas på andra patienter och visa om de kommer att svara på behandlingen eller ej.
Arbetet sker i gränslandet mellan klinisk och preklinisk forskning där djup kunskap om melanombiologi och dess mekanismer kombineras med nya högteknologiska metoder, till exempel storskaliga molekylära analyser för tumörstudier.
Molekylära analysmetoder har nu börjat introduceras i klinisk rutin.
– Jag tror att vi bara har sett starten på den utvecklingen. Om tio år kommer de metoder som idag enbart används på forskarnivå att ha tagit steget till klinik och verkligen komma patienterna till nytta, avslutar Göran Jönsson.

Snabb behandlingsutveckling inom malignt melanom

Johan Hansson, överläkare på Radiumhemmet och professor vid Karolinska Institutet.
Johan Hansson, överläkare på Radiumhemmet och professor vid Karolinska Institutet.
Behandlingsutvecklingen inom malignt melanom har gått snabbt framåt. För bara några år sedan hade patienter med spridd melanomsjukdom en mycket dyster prognos. Ungefär 75 procent dog under första året efter att de fått diagnosen. Idag är förhållandet det motsatta.

Johan Hansson, överläkare på Radiumhemmet och professor vid Karolinska Institutet, berättar att det framförallt är två nya typer av behandlingar som helt har ändrat möjligheterna att behandla patienter med spridd melanomsjukdom.
– Det ena är målsökande behandlingar, små molekyler som patienten tar i tablettform och som går in och dödar tumörceller på ett effektivt sätt. Fördelen med behandlingen är att den ger snabb effekt och snabb lindring av symtom som till exempel smärtor.

Intensiv forskning
Det andra stora behandlingsgenombrottet är införandet av immunterapi. Den första kom 2011 och hjälpte cirka 20 procent av patienterna som blev så kallade långtidsöverlevare. Nu har det kommit en ny typ, så kallad PD1-hämmare, där man räknar med att cirka 30 procent av patienterna som får denna behandling blir hjälpta och lever under lång tid.
– Just nu forskas det intensivt för att få fram nya terapikombinationer i syfte att förstärka effekten och samtidigt minska de biverkningar som ett starkt immunförsvar kan ge upphov till. Andra lovande försök handlar om att samla in kroppens egna celler, bestycka dem med olika tumördödande funktioner och sedan ge tillbaka dem till kroppen, berättar Johan Hansson.
Även om behandlingsutvecklingen gått snabbt framåt återstår flera stora utmaningar.
– De nya terapierna hjälper cirka en tredje­del av alla patienter med spridd sjukdom på lång sikt. Vi behöver hitta bättre behandlingar för de som inte blir långtidsöverlevare och få fram prediktiva test för att på förhand kunna identifiera vilka patienter som kommer att ha en långvarig nytta av en behandling, fastslår Johan Hansson.

Cancerforskningen har betytt allt

Magnus Norin behandlades framgångsrikt med immunterapi mot sin hudcancer.
Magnus Norin behandlades framgångsrikt med immunterapi mot sin hudcancer.
– Om jag drabbats av aggressiv hudcancer för tio år sedan hade jag varit död nu. Forskningen har betytt allt, säger Magnus Norin, som framgångsrikt behandlats med immunterapi mot sin sjukdom.

Det är nästan tre år sedan Magnus Norin upptäckte en liten knuta på kinden, till en början trodde att han att det var en talgkörtel.
– Efter ett tag blev den större, jag tänkte att nu har den nog blivit inflammerad och bokade tid hos en hudläkare.
Läkaren hade till en början samma teori, men stötte på problem när den skulle tas bort. Analysen visade på malignt melanom. Efter cancerbeskedet gick allt mycket snabbt. Tre veckor senare var Magnus opererad.
– Allt såg bra ut och jag trodde att operationen hade löst problemet. Men efter en tid fick jag ännu en knöl på kinden och nya tester visade att cancern spritt sig. Jag tvingades inse att jag hade en dödlig sjukdom.
I Magnus fall hade cancern, via både blodet och lymfsystemet, spritt sig till stora delar av kroppen.
– På röntgenbilderna såg det ut som att jag hade en hagelsvärm i kroppen, men det var inga hagel utan metastaser.

Immunterapi
Ett ljus i mörkret var att cancern kom just 2013. Det innebar att Magnus kunde behandlas med den nya immunterapin som visat sig mycket effektiv för en del melanompatienter med spridd sjukdom.
– Jag hade en chans på fem att behandlingen skulle fungera på mig, och det gjorde den. Efter två omgångar cellgifter och fyra immunterapibehandlingar såg röntgenbilderna betydligt bättre ut.
Sedan dess har tillfrisknandet bara gått framåt. Cancern lyser fortfarande med sin frånvaro.
– Visst, det är alltid nervöst att gå på kontroll, men nu har det gått nästan 2,5 år sedan man såg något tydligt spår av cancer i min kropp. Sjukdomen har övergått till ett slags kroniskt tillstånd som läkarna har kontroll på, och jag lever mitt liv i stort sett som vanligt.
Under sjukdomstiden bestämde sig Magnus för att engagera sig i kampen mot cancer.
– Därför engagerade jag mig i Melanomföreningen där jag numera är ordförande och som arbetar för att stödja och informera samt värna om modern, högkvalitativ och likartad prevention, diagnostik och behandling för alla patienter med malignt melanom. För mig har forskningen betytt allt.

Immunterapi hjälper allt fler cancerpatienter

Eva Löfkvist, chef för kliniska prövningar i Norden och Ulrika Brunell-Abrahamsson, medicinsk rådgivare på Bristol-Myers Squibb. Foto: Johan Bergmark
Eva Löfkvist, chef för kliniska prövningar i Norden och Ulrika Brunell-Abrahamsson, medicinsk rådgivare på Bristol-Myers Squibb. Foto: Johan Bergmark
Utvecklingen inom området immunonkologi går snabbt och idag kan allt fler patienter leva längre med cancer. Bristol-Myers Squibb är världsledande inom immun­onkologi och Sverige är ett viktigt land för kliniska prövningar av läkemedel.

– Vi ser idag att kliniska prövningar ändrar karaktär. De olika faserna är inte längre så strikt uppdelade och processen för att läkemedel ska få godkänt av myndigheterna går snabbare. En och samma studie omfattar allt oftare flera läkemedel och kombinationer av läkemedel, berättar Eva Löfkvist, chef för kliniska prövningar i Norden på Bristol-Myers Squibb.
De nordiska länderna är viktiga för företagets kliniska prövningar och Bristol-Myers Squibb har ett nära samarbete med sjukvård och myndigheter. Företaget gör stora utbildningsinsatser för läkare och sjuksköterskor och har på sin hemsida information till patienter om pågående kliniska prövningar.
– Dialogen med myndigheter och sjukvårdspersonal är helt central eftersom det är genom samarbete som de vetenskapliga framstegen verkligen kan komma patienterna till gagn, framhåller Eva Löfkvist.

Aktiverar immunförsvar
Immunonkologiska läkemedel skiljer sig från cytostatikabehandling på flera sätt. Istället för att direkt angripa tumörceller aktiverar immunonkologiska läkemedel patientens eget immunförsvar så att det kan bekämpa cancern.
– Immunonkologiska läkemedel har en annan biverkningsprofil, vilket gör att patientgrupper som kanske inte kommer ifråga för cyto­statikabehandling kan tolerera immunterapi. Detta är av enormt stor vikt idag när vi blir allt äldre och allt fler personer drabbas av cancer, säger Ulrika Brunell-Abrahamsson, medicinsk rådgivare på Bristol-Myers Squibb.
Alla patienter blir inte hjälpta av immunonkologiska läkemedel, men utvecklingen går snabbt.
– På Bristol-Myers Squibb har vi stort fokus på att utveckla behandlingar där vi kombinerar olika immunonkologiska läkemedel med varandra och med andra typer av cancerläkemedel, som exempelvis cytostatikabehandling. Det pågår mycket spännande forskning inom detta område och vi ser fram emot att i framtiden kunna behandla fler cancerdiagnoser och ge fler patienter ett längre liv med bättre livskvalitet, berättar Eva och Ulrika.

Bristol-Myers Squibb
I över 50 år har BMS fokuserat på att upptäcka och utveckla läkemedel för att bekämpa cancer och förbättra livet för patienter. BMS har det största immunonkologiska programmet i världen och tidningen Science utsåg 2013 immunterapi till det största vetenskapliga genombrottet inom all forskning. Idag har BMS immunonkologiska läkemedel för tre cancerformer: malignt melanom, njurcellscancer och lungcancer.

Bristol-Myers Squibb
Box 1172, 171 23 Solna
Besök: Hemvärnsgatan 9, Solna
Tel: 08-704 71 00
E-post: infosverige@bms.com
www.bms.se

www.bms.se

Snabb utveckling av nya terapier mot malignt melanom

Hanna Eriksson, forskare vid Karolinska Institutet.
Hanna Eriksson, forskare vid Karolinska Institutet.
– Jag hoppas att vi i framtiden har tillgång till markörer som hjälper oss att identifiera patienter med ökad risk för återfall. På så vis kan vi tidigt individualisera deras behandling och rädda fler, säger Hanna Eriksson, forskare vid Karolinska Institutet.

Malignt melanom är en av de tumörsjukdomar som ökar snabbast i Sverige, omkring 500 personer dör årligen i sjukdomen. Patienter med avancerad sjukdom har tidigare haft få behandlingsalternativ men nu har det utvecklats nya terapier som fått stort genomslag och förbättrat överlevnaden avsevärt.
– Utmaningen är att patientgruppen svarar väldigt olika på behandlingarna och att behandlingssvaren inte varar lika länge för alla patienter. Vi har idag inte tillräckligt bra metoder för att ta reda på vilka patienter som har långvarig nytta av de nya immunterapierna och målsökande behandlingarna, förklarar Hanna Eriksson, specialistläkare och forskare vid KI.

Snabb utveckling
För att kunna ge rätt behandling till rätt patient redan från början fokuserar hennes forskning på att försöka hitta markörer för behandlingssvar i blodet, markörer som sedan kan användas för vägledning vid val av terapi.
– Jag hoppas på att vår forskning inom fem, tio år kan bidra med en panel av markörer som gör att vi från början vet vilket behandlingsalternativ som passar patienten på bästa sätt.
En stark drivkraft i forskningen är enligt Hanna Eriksson de stora framsteg som gjorts inom området under senare år.
– Utvecklingen från det att forskare upptäckt nya behandlingsmål som till exempel en specifik mutation i tumören, till att få fram läkemedel som vi idag använder kliniskt, har gått oerhört snabbt. Min förhoppning är även att vår forskning ska bidra till att utveckla nya behandlingsprinciper som kan hjälpa ännu fler människor med malignt melanom.

Melanomforskningens utveckling
1970 Första beviset på solexponering som riskfaktor för utveckling av melanom
1978 Ärftlighet av dysplastiskt nevussyndrom identifierad som risk för melanom
1987 Första behandlingen med individuell immunterapi lanseras
1994 Interferon godkänt för immun-terapibehandling
2002 Nyckelmutationer identifierade för melanom
2008 Projekt för melanomgenkartläggning inleds
2010 Läkemedel som ökar patientöverlevnaden introduceras. Solning i solarier fastställs som cancerogent
2011 Första generationens immunterapi mot malignt melanom
2012 Målsökande behandling mot melanom godkänd
2015 Andra generationens immunterapi mot malignt melanom