Etikettarkiv: Kronisk lymfatisk leukemi

Små smarta molekyler ger stora framsteg

Anders Österborg, professor och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Foto: Gustav Anestam

– Behandlingsutvecklingen inom kronisk lymfatisk leukemi rör sig från konventionell kemoimmunoterapi mot precisionsbehandling med smarta molekyler, troligen i kombination och under begränsad tid, säger Anders Österborg, professor och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

KLL, kronisk lymfatisk leukemi, har gått från att vara en sjukdom med få behandlingsmöjligheter till att erbjuda en hel palett av olika behandlingsalternativ. Anders Österborg har forskat och arbetat inom fältet sedan början av 1990-talet och kan se tillbaka på en närmast revolutionerande utveckling inom området.
– Vi har idag flera alternativ som första linjens behandling men den riktigt stora skillnaden är att vi har fler behandlingsalternativ senare i sjukdomsförloppet. Och även om konventionella cytostatika i kombination med antikroppar är fortsatt effektiva går behandlingsutvecklingen allt mer mot smarta precisionsläkemedel.

Smarta molekyler
Precisionsläkemedlen som nått rutinsjukvård består av BTK-hämmare och BCL2-hämmare. En tredje grupp är PI3K-kinashämmare där det kommer nya varianter med bättre säkerhetsprofil. En fjärde grupp under utveckling påverkar mikromiljön för KLL-cellerna. Den gemensamma nämnaren för precisionsläkemedel är att det i regel rör sig om en tablettbehandling med molekyler som går in och stänger av viktiga signalvägar i KLL-cellerna eller hämmar deras omgivande miljö.
– Spärrar man signalvägarna är det som att slå av strömmen. Problemet är att det på sikt kan uppstå punktmutationer som gör att läkemedlet inte längre fungerar. Då behöver man byta till nästa molekyl med annan angreppspunkt, förklarar Anders Österborg.

”Framtidens behandlingsutmaning blir att sätta in rätt kombination av smarta molekyler vid rätt tillfälle.”

Svår balans
En aktuell utmaning är att de nya läkemedlen lockar till tidig användning i sjukdomsförloppet. En annan lockelse är att kombinera dem med varandra för att få till så djupa och långvariga remissioner som möjligt.
– Problemet med den infallsvinkeln, som de flesta forskningsstudier nu adresserar, är vad som ger bäst effekt på lång sikt: Den stegvisa processen att använda en molekylär hämmare i taget och alltid ha en ny i bakfickan, eller att behandla med multipla kombinationer från början? Vi har ett stort jobb framför oss i att lära oss i vilken sekvens vi ska använda de nya läkemedlen, och om, och hur, de ska kombineras.

Pandemin
Ytterligare en svår utmaning är den pågående pandemin. KLL är kanske den enskilda diagnos i samhället som är hårdast drabbad vad gäller risken för allvarlig covid-19.
– Detta beror på en kombination av inbyggd immundefekt, de läkemedel som används mot KLL, och att vaccin inte fungerar hos många av patienterna.
Forskargruppen runt Anders Österborg har därför högprioriterat projekt kring KLL och covid-19 alltsedan tidig vår 2020.
– Vi har i samarbete med andra forskargrupper på Karolinska Institutet genomfört viktiga immunologiska och kliniska studier för att bättre förstå vad som händer under sjukdomen, hur vi kan minska risken för dessa patienter, och vad vi kan göra för att få vaccinen att bita bättre.
Eftersom många patienter med KLL inte utvecklar några antikroppar, ibland inte ens efter fyra-fem vaccindoser, är de beroende av samhällets skydd, även om de nya omikronvarianterna verkar ge mildare sjukdom även hos de flesta patienterna med KLL.
– Nu finns det nya läkemedel som kan ges förebyggande till riskgrupper som har bristfällig effekt av vaccin, men de täcker inte alltid nya virusvarianter på ett optimalt sätt. Därför kan vi alla göra stor nytta genom att hålla samhällsspridningen nere, säger Anders Österborg.

Framtid
Vad gäller behandlingsutvecklingen för KLL är det mycket som talar för att cytostatika och antikroppar är på väg bort.
– Morgondagens terapier kommer sannolikt att bestå av individualiserade cocktails med olika små molekyler, där mixen fungerar som precisionsläkemedel för varje enskild patient. Eftersom antalet precisionsläkemedel i vår verktygslåda ökar kontinuerligt kommer det att finnas goda möjligheter att hålla sjukdomen i schack under överskådlig tid. Framtidens behandlingsutmaning blir att sätta in rätt kombination av smarta molekyler vid rätt tillfälle.

Cancerbekämpning kräver samarbete

Kristina Sandström, medicinsk chef och Kent Bergfors, chef för forskning och utveckling på Janssen i Norden. Foto: Gonzalo Irigoyen
Kristina Sandström, medicinsk chef och Kent Bergfors, chef för forskning och utveckling på Janssen i Norden. Foto: Gonzalo Irigoyen
– För att kunna bota fler och förbättra livet för alla som lever med cancer krävs en lång kedja av samarbeten mellan industri, vård och akademi som sträcker sig över såväl professions- som nationsgränser, säger Kristina Sandström, medicinsk chef för Janssen i Norden.

Janssen fortsätter att expandera inom onkologi. Aktuella cancerområden är prostatacancer, multipelt myelom och kronisk lymfatisk leukemi. Visionen är att omvandla cancer till en sjukdom som går att bota eller förhindra.
– Mycket av vår framtida forskning ligger inom immunonkologi i kombination med nya, målsökande behandlingar som kan ge en mer effektiv behandling och därmed lämna resten av kroppen mer oskadd än vad traditionella behandlingar gör, berättar Kristina Sandström.
En stor och viktig del av bolagets forskning handlar också om att hitta biomarkörer som kan ge vägledning om vilken cancer som drabbat den enskilde individen.
– Biomarkörer är ett verktyg som används för att kunna ge rätt behandling till rätt patient redan från början. Men för att nya innovationer snabbt ska komma patienterna till nytta krävs att hälso- och sjukvården faktiskt är rustad för att ta dessa prover och göra nödvändiga profileringar. Än så länge finns det ett glapp mellan den typbestämning av tumörer som går att utföra i ett forskningslaboratorium och klinisk praxis.

Öppen kultur
För att överbrygga den nuvarande kunskapsklyftan krävs fler gräns­överskridande samarbeten.
– Det finns ett stort intresse och en teoretisk öppenhet för samverkan mellan industri, vård och akademi. Men frågan är hur det ska fungera i praktiken. För oss som läkemedelsbolag räcker det inte med att enbart forska och komma med innovationer. Vi liksom övriga aktörer måste ta ett större ansvar. Tiderna har förändrats även inom läkemedelsindustrin, som gått från en protektionistisk kultur till ett förhållningssätt där öppenhet och samarbete är nödvändiga förutsättningar för framgång.
Ett talande exempel är Janssens samarbete med Yale School of Medicine i USA och projektet YODA (Yale School of Medicine Open Data Access) där bolaget tillhandahåller sina kliniska forskningsresultat för vidare forskning av andra.
– För att nå snabbare och längre i vår resa mot att besegra cancern är en öppen forsknings- och innovationskultur viktig. Vi vill växa i takt med omgivningen för att våra innovationer ska komma fler människor till godo och i slut­änden kunna få samarbeten tillbaka som kan ge värdefulla tillskott till vår pipeline.

Kliniska prövningar
Kliniska prövningar är en viktig del av Janssens nordiska verksamhet.
– Med hjälp av kliniska prövningar byggs kunskap om hur vi kan förbättra dagens behandlingsmetoder för morgondagens patienter, säger Kent Bergfors, chef för forskning och utveckling på Janssen i Norden.
Under senare år har bolaget ökat antalet kliniska prövningar i Sverige.
– Vi har på kort tid dubblerat både antal medarbetare och studier. Utmaningen vi står inför är att sjukvården får och kan avsätta tid för att delta i kliniska prövningar. Det måste också bli enklare för patienter att via internet hitta information om att delta i kliniska prövningar.
I dagsläget har Janssen cirka 40 pågående kliniska prövningar i Sverige, varav hälften är inom onkologi.
– Det finns en stor bredd i de studier som genomförs, gällande både utvecklingsfas och tumörområde. På fem års sikt räknar jag med att flera av de produkter vi arbetar med idag ska finnas tillgängliga i klinisk praxis vilket innebär att många cancerpatienter kan få en betydligt bättre behandling än vad som idag är möjligt.
Kent Bergfors har själv ett förflutet inom vården och har arbetat med kliniska prövningar sedan början av 1990-talet.
– Min drivkraft är densamma nu som då, att få vara med och hitta nya lösningar som gör det bättre för patienterna. Det är patient­vården som driver både mig och verksamheten i stort framåt. Tack vare Janssens omfattande medicinska forskning kan våra lösningar lindra, bromsa eller bota några av världens mest allvarliga sjukdomar.

Janssen
Janssen, som utgör läkemedelsdivisionen inom av Johnson & Johnson-koncernen, är ett av världens tio största läkemedelsföretag med cirka 40 000 anställda på fem kontinenter. Företaget är verksamt inom fem terapeutiska områden: neurologiska sjukdomar, infektionssjukdomar, onkologiska sjukdomar, immunologi­ska sjukdomar samt kardio­vaskulära och metabola sjukdomar. Janssen finns i alla de fem nordiska länderna med drygt 300 anställda.

Janssen
Box 4042
169 04 Solna
Besöksadress: Kolonnvägen 45
Tel: 08-626 50 00
www.janssen.com/sweden

www.janssen.com/sweden