Etikettarkiv: Arvsmassa

RNA-reparation av cancerceller

Marianne Farnebo, docent vid Karolinska Institutet.
Marianne Farnebo, docent vid Karolinska Institutet.
Hallå där Marianne Farnebo, docent vid Karolinska Institutet, som redan i början av sin forskarkarriär lyckades hitta en helt ny gen i DNA-tråden. Genen, som fick namnet WRAP53, har visat sig ha stor betydelse för cancerutveckling.

Vad är din forskning inriktad på?
– Jag försöker förstå hur skador i vår arvsmassa repareras. Att arvsmassan lagas är livsviktigt, utan den kan vi inte leva. Det märkliga är att DNA-tråden i varje cell går sönder tusen gånger varje dag. Den lagas dock snabbt av en mängd olika proteiner som fungerar som reparatörer av arvsmassan. Detta har varit känt sedan länge. Det jag har upptäckt är att även RNA-molekylerna spelar en viktig roll i lagningsprocessen genom att de bestämmer över hur proteinerna ska reparera DNA:t.

Vad är målet med din forskning?
– Ett primärt mål är att försöka förstå exakt vad dessa RNA-molekyler har för roll i lagningsprocessen. Är det så att de styr proteinerna till platsen för felet, eller är det så att RNA-molekylerna visar proteinerna på plats hur de ska göra? Det är välkänt att skador i vår arvsmassa orsakar cancer och åldrande. Genom att förstå hur det ska fungera normalt kan jag lättare förstå hur felet i arvsmassan kan åtgärdas. När jag väl vet det kommer nästa steg, att gå in och manipulera RNA-molekylerna för att på så vis öka reparationen i de sjuka cellerna. Om tio år skulle detta kunna vara verklighet. Så fort vi vet exakt vad RNA-molekylerna gör kan vi sätta igång, för att manipulera dem är relativt enkelt. Den tekniken finns redan.

Vad driver dig?
– Jag skulle vilja bidra till att cancer upptäcks i tid så att sjukdomen kan förebyggas. En övergripande dröm är att min forskning ska ligga till grund för framtida läkemedel som kan bota cancer.

Genforskning som snabbt kommer patienterna till nytta

Veronica Höiom, senior forskare vid KI och genetisk vägledare på mottagningen för ärftlig cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Johan Marklund
Veronica Höiom, senior forskare vid KI och genetisk vägledare på mottagningen för ärftlig cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Johan Marklund
– Jag vill bidra till att färre människor får cancer och att de som drabbas får rätt behandling. Det säger Veronica Höiom, senior forskare vid KI och genetisk vägledare på mottagningen för ärftlig cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Veronica Höiom arbetar med att leta efter gener som kan orsaka melanom i familjer. Ett av hennes forskningsspår handlar om att undersöka om melanompatienter som fått spridd sjukdom har något medfött som bidrar till hur de svarar på behandling med de nya, målinriktade terapierna.
– Många tittar på tumörer för att se vilka patienter som svarar och inte svarar på behandling. Vi tittar istället på arvsmassan och om medfödda faktorer kan påverka hur en person svarar på olika läkemedelsbehandlingar.
Även om detta handlar om grundforskning kan resultaten komma till snabb patientnytta.
– I tidigare studier har vi sett att de familjer som har en känd, medfödd mutation som ökar risken för melanom, även hade ökad risk för att få annan cancer. Dessa resultat fick vi in i vårdprogrammet för melanom som innebär att de kommer patienter till konkret nytta bland annat i form av screening för den här högriskgenen.

Genetisk vägledare
När Veronica inte forskar arbetar hon i klinik som genetisk vägledare på mottagningen för ärftlig cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset.
– Det innebär att jag numera träffar familjerna på riktigt och inte enbart via provrör och datorer. Det blir en form av korsbefruktning där jag tar forskningen till kliniken, men även tvärtom eftersom patientkontakterna ger uppslag till ny forskning.
Om tio år hoppas Veronica att forskningen kommit så långt att det går att hitta den genetiska orsaken bakom hudcancer i fler familjer.
– Jag tror att vi i framtiden kommer att kunna identifiera högriskpersoner och följa dem med preventiva åtgärder så att de inte utvecklar cancer överhuvudtaget. Målet är att bidra till att färre människor får cancer och att de som ändå drabbas får rätt behandling.

Svetlana Bajalica Lagercrantz, överläkare och docent vid Karolinska Institutet. Foto: Håkan Flank
Svetlana Bajalica Lagercrantz, överläkare och docent vid Karolinska Institutet. Foto: Håkan Flank
Mutation i TP53
Svetlana Bajalica Lagercrantz, överläkare och docent vid Karolinska Institutet, är inne på samma spår. Ett av hennes forskningsprojekt handlar om familjer som har en medfödd mutation i TP53, en gen som har en central roll för att skydda mot cancer. Om genen inte fungerar normalt ökar risken för att utveckla tumörer och varannan tumör har en skada i just TP53. Personer som har en medfödd förändring i TP53 har därför nästan 100 procent risk för att drabbas av cancer någon gång i livet.
– Idag känner vi till cirka hundra familjer i Sverige som bär på denna ärftliga cancerrisk. Risken att ärva en skadad gen är 50 procent och därför insjuknar nästan varannan individ i dessa familjer, och hälften av alla får en tumör innan 30 års ålder.
Intressant i sammanhanget är att två tredjedelar av familjerna har ett generellt cancersyndrom, Li-Fraumeni syndrom, där tumörer utvecklas framförallt i bröst, hjärna, bindväv och i binjurar och kan komma tidigt, ofta redan under barndomen. Övriga familjer verkar enbart utveckla ärftlig bröstcancer, och det först i vuxen ålder.
Forskningsgruppen arbetar nu med att karakterisera TP53-mutationerna hos familjerna i de olika grupperna i syfte att kunna koppla dem antingen till familjer med enbart ärftlig bröstcancer eller till familjer med Li-Fraumeni syndrom.
– Syftet är att kunna koppla genetisk förändring till direkt klinisk användning. Genom att veta vilka risker som föreligger i de enskilda familjerna kan vi hjälpa patienterna bättre och mer målinriktat, förklarar Svetlana.

Flera spår
TP53 är en gen som kommunicerar med många andra gener. Ett kompletterande forskningsspår är därför att undersöka om den genetiska miljön, det vill säga hur omgivande genetiska faktorer som mutationerna verkar inom, kan påverka cancerrisken.
– Vi utvärderar just nu ett kontrollprogram där vi inom det nationella projektet SVEP53, Svenska TP53-studien, bland annat gör helkropps-MR på friska personer i berörda familjer.
Dessutom studerar forskningsgruppen om läkemedel som stabiliserar skadat TP53 kan användas för prevention.
– Om vi stabiliserar riskpersonernas medfödda TP53 kanske vi kan förhindra att tumörer utvecklas, vilket är det övergripande målet. Förhoppningen för framtiden är att med hjälp av screening och förebyggande behandling förhindra att individer i dessa familjer insjuknar i cancer, fastslår Svetlana.

Mottagningen för Ärftlig Cancer
Mottagningen för Ärftlig Cancer ligger organisatoriskt under Tema Cancer och har sina lokaler i gamla Astrid Lindgrens sjukhus, plan 8.
Svetlana Bajalica Lagercrantz är patientflödeschef för denna enhet där såväl läkare som genetiska vägledare arbetar.

Nya Karolinska Sjukhuset
Mottagningen för Ärftlig Cancer
ALB, B-hissen plan 8 (QB84)
Tel: 08-517 783 80