Biobankens gamla prover kan ge nya svar

Text: Anette Bodinger Larsson, foto: Håkan Flank

Christofer Juhlin, specialistläkare och docent vid Karolinska institutet.
Christofer Juhlin, specialistläkare och docent vid Karolinska institutet.
Christofer Juhlins forskning är inriktad på tumörer i kroppens hormonproducerande organ. Till sin hjälp har han en biobank som innehåller mer än 30 000 prover från tumörer. Tillsammans utgör de en källa till information som gör det möjligt att studera, förstå, förebygga och behandla cancer.

Tumörer i endokrina organ är vanliga. Sedan 1985 har forskare vid Karolinska Institutet samlat mer än 30 000 tumörer som opererats bort från mer än 6 700 patienter. Innan de hamnar i frysarna undersöks vävnaden i jakt på information som kan vägleda läkarna till säkrare diagnoser och prognoser.
– Vårt mål är att med hjälp av modern genteknologi identifiera molekylära signaturer som kan leda till vassare diagnostik och ännu bättre behandling av våra patienter, säger Christofer Juhlin, specialistläkare och docent vid Karolinska institutet.
Här har man redan kommit en bra bit på väg. Forskargruppen har, delvis med hjälp av anslag från Radiumhemmets Forskningsfonder, lyckats implementera ett av sina fynd i kliniskt bruk.
– För tre år sedan hittade vi en markör som bättre kan skilja ut elakartad sköldkörtelcancer från godartade varianter av sjukdomen. Vårt fynd används idag som diagnostisk markör vid sjukhus över stora delar av världen.

Ny teknik
Biobanker och patologi har gamla anor. Nu som då är mikroskopet en förutsättning för att undersöka olika vävnadsprover.
– Man kan komma ganska långt med ett mikroskop. Men för en undergrupp sköldkörteltumörer är de elaka och godartade varianterna visuellt väldigt lika och svåra att skilja från varandra. Det krävs att vi fångar tumören när den är på väg att göra något fult, som att växa igenom kapseln eller in i ett blodkärl. Om den inte gör det i de snitt vi tagit från tumören kan vi inte säga om den är elak eller snäll.
Och det är här som den nya genteknologin kommer in i bilden. Tack vare den går det att hitta genetiska förändringar som kan lämpa sig för bland annat målinriktad cancerbehandling.
– Som patolog är det här man vill göra en insats. Vi kommer inte hela vägen fram med mikroskopi utan behöver tilläggsanalyser som ger oss möjlighet att till exempel studera hur olika gener är uppbyggda. Flera tumörer är redan undersökta och vi har funnit ett antal intressanta skillnader som vi kommer att arbeta vidare med.

Viktig resurs
Det finns en rad historiska exempel på hur ett framsynt provsparande har löst komplicerade medicinska samband. I samband med den snabba molekylärgenetiska utvecklingen och nya biomedicinska analysmetoder har biobankernas provsamlingar tilldragit sig ett allt större intresse.
– Det är den utvecklingen som vi patologer nu är en del av. Än så länge har vi bara lyft på locket till precisionsmedicin, men framtidens cancerbehandling förväntas bli individuell och biobankerna är en viktig resurs i den strävan, fastslår Christofer.

Publicerad: 27 maj, 2020

Jag vill stödja cancerforskningen och ge ett bidrag. Fyll gärna i formuläret så kontaktar Radiumhemmets Forskningsfonder dig inom kort