Från strålande idé till klinik på bara några år

– Strålning är en central cancerbehandling som behöver prioriteras, säger Alexander Valdman, onkolog och docent på KI. Liksom sina kollegor, sjukhusfysikern Fernanda Villegas Navarro och Torsten Dorniok, MR-fysiker, har han lyckats ta ett projekt hela vägen från idé till klinik.

Ungefär hälften av alla cancerpatienter får strålbehandling under sitt sjukdomsförlopp. Behandlingen används både för att ta bort cancertumörer, bromsa sjukdomen och lindra symtom. Det gör inte ont att få strålbehandling men den kan ge biverkningar. Fernanda Villegas Navarro och Torsten Dorniok, sjukhus- respektive MR-fysiker på Karolinska universitetssjukhuset, har implementerat MRI-Only, ett nytt arbetsflöde för klinik som är skräddarsytt för att reducera skadliga effekter av cancerbehandling för patienten.
– I praktiken handlar det om att ta bort CT, datortomografi, från patientflödet och enbart använda MR-kamera vid bildtagning av tumören, förklarar Fernanda Villegas Navarro.

Mindre stråldos
Det hela började med att sjukhuset fick tillgång till en ny produkt som används för att generera så kallad syntetiska CT-bilder från undersökningen med magnetkameran. Torsten Dorniok poängterar att syntetiska CT inte ska användas för diagnostik utan för stråldosplanering.
– Eftersom bildmaterialet tas vid samma undersökning, kan man säkrare identifiera tumören vilket innebär mindre säkerhetsmarginaler vid strålning. Sammantaget ger metoden en enklare behandlingskedja för patienten samtidigt som patientens friska vävnad belastas av mindre stråldos, säger Torsten Dorniok.

Rektalcancer
Det första utvecklingsprojektet var inriktat på patienter med rektalcancer, en patientgrupp som idag kan behandlas utifrån en MR-undersökning i stället för att som tidigare behöva genomgå både MR- och CT-undersökning. I nästa steg hoppas man kunna applicera metoden på patienter med hjärntumörer. Det bästa med utvecklingsprojekt av det här slaget, menar Torsten, är att bidra med teknik som ganska snabbt kan implementeras och förbättra för patienterna.
– I många forsknings- och utvecklingsprojekt ligger avkastningen långt borta i framtiden. Inom medicinska strålningsfysiken kan vi utveckla nya metoder och tekniker som på relativt kort tid kan ge resultat och komma patienterna till godo.
Han får medhåll av Fernanda som flikar in att en annan stor fördel med sjukhusfysikerspecialiteten är samarbetet med andra professioner.
– Kombinationen av olika kompetenser gör att ett plus ett kan bli betydligt mer än två.

Protonstrålning
Samarbete över professionsgränser är centralt även i Alexander Valdmans forskning. Under de senaste två åren har han drivit ett intressant projekt tillsammans med den nationella Skandionkliniken i Uppsala.
– Det är ett projekt som vi själva har designat och lyckats ta hela vägen fram till en klinisk studie.
Studien är inriktad på att undersöka om protonstrålbehandling kan minska strålrelaterade biverkningar. En bieffekt av strålbehandling är nämligen försämrade blodvärden som kan leda till att cytostatikadosen vid efterföljande behandling inte kan ges fullt ut.
– Om vi kan minska strålbiverkningarna genom protonstrålning kan vi även ge patienten optimal dos cytostatika vilket sammantaget ger en effektivare behandling, förklarar Alexander Valdman.
Forskningsprojektet som fokuserar på strålbehandling vid rektalcancer startade i juni förra året. Sedan dess har 21 patienter inkluderats i studien och behandlats framgångsrikt.
– Resultaten är fortfarande preliminära men jag kan bekräfta att den här typen av behandling verkar vara säker.
Precis som sina kollegor inom medicinska strålningsfysiken trivs Alexander Valdman med att arbeta inom ett område där forskningen ligger så nära den kliniska verksamheten.
– I vår bransch kan nya rön ganska snabbt leda till stora förbättringar i patientledet.

Klicka här för att läsa mer om Medicinsk Enhet Strålbehandling

Klicka här för att läsa mer om Medicinsk Strålningsfysik och Nuklearmedicin