Utredning, diagnostik och behandling

Marcus Reuterwall Hansson, medicine doktor, kirurg och bitr. överläkare vid Ersta sjukhus, har riktat in sin forskning på teknikutveckling. Med hjälp av bland annat nya bildbehandlingstekniker hoppas han kunna förbättra ERCP-tekniken, en undersöknings- och behandlingsmetod för sjukdomstillstånd i bukspottkörtel och gallgångar.

En teknik som funnits länge är endoskopi, som innebär att man med hjälp av ett slangformat instrument med kameralins längst fram utför diagnostiska och terapeutiska åtgärder inuti kroppen. På senare år har det skett en snabb teknikutveckling på flera områden inom endoskopin, men när det gäller undersökning och behandling av sjukdomstillstånd i gallvägar och bukspottkörtel med ERCP, endoskopisk retrograd kolangiopankreatografi, har den basala tekniken i stort varit oförändrad sedan den utvecklades för över 50 år sedan.
– Min forskning handlar om att förbättra ERCP-tekniken med särskilt fokus på den del av undersökningen där röntgenbilder används för att man ska kunna orientera sig i kroppen och visualisera till exempel tumörförändringar i bukspottkörtelns och gallvägarnas gångsystem, berättar Marcus Reuterwall Hansson.

”Förhoppningen är att min forskning ska leda till förfinade terapeutiska och diagnostiska metoder.”

Bättre metoder
Även om det inte hänt så mycket inom utvecklingen av basal ERCP-teknik har det hänt ganska mycket på bildinterventionsområdet i stort.
– Kollegorna inom kärlkirurgin har kommit längre inom detta område och jag har lånat en del idéer från dem. I princip handlar det om att genom en MR-undersökning få en detaljrik bildavgjutning av ett organ och sedan fusionera in ”avgjutningen” i den bild som används som vägledning vid ett ingrepp. Förhoppningen är att min forskning ska leda till förfinade terapeutiska och diagnostiska metoder kopplade till ERCP.
Till saken hör att de flesta cancerformer i gallgångar och bukspottkörtel har dåliga prognoser. Enda chansen till bot är mycket tidig upptäckt.
– Vid konventionell ERCP-teknik används i huvudsak trubbiga provtagningsmetoder i form av borstprover. Om vi kan visualisera tumörförändringarna bättre hoppas jag att diagnostiken inom området ska skärpas.
För framtiden hoppas Marcus Reuterwall Hansson att teknikutvecklingen ska leda till en ny standardmetod för utredning, diagnostik och behandling av misstänkta tumörer i gallvägar eller bukspottkörtel.
– Det vore drömmen, för om vi når dit kan vi bättre avgöra vilka patienter som ska ha en behandling och vilka som inte ska ha det. Det sker alltför ofta att man opererar patienter med stor kirurgi som i ett senare skede visar sig ha en helt ofarlig förändring. I förlängningen, om vi kan upptäcka tumörförändringar väldigt tidigt, kan vi kanske hitta minimal-invasiva metoder att behandla dem med. Det skulle vara en enorm vinst, både för patienterna och för sjukvården i stort.

Doktorandstöd
Den största utmaningen just nu är att hitta tid till att forska.
– Som kirurg får man forska på sidan av det kliniska arbetet. Därför var det väldigt välkommet när jag i våras fick Radiumhemmets Forskningsfonders anslag för kliniska doktorander. Det innebar att jag under tre månader kunde ägna mig helhjärtat åt att skriva färdigt min avhandling, ett fantastiskt fint stöd som kom i precis rätt tid!