Nytt test för prostatacancer revolutionerar vården

För att diagnostisera prostatacancer används idag ett så kallat PSA-prov, ett test som länge varit omdebatterat eftersom PSA inte kan skilja mellan farlig och ofarlig cancer.
Henrik Grönberg, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, har under de senaste åren arbetat med STHLM3, en studie som fokuserat på att utveckla ett helt nytt test där man via ett vanligt blodprov kan analysera en kombination av sex proteinmarkörer, över 200 genetiska markörer samt kliniska data som ålder, familjehistorik och tidigare vävnadsprov från prostatan. Studien gjordes mellan 2012 och 2014 där det nya testet jämfördes med PSA-diagnostik genom att deltagare i studien, 59 000 män från Stockholm i åldrarna 50-69, testades med båda metoderna. Resultaten visar bland annat att det nya testet minskade antalet biopsier med ungefär en tredjedel jämfört med PSA. Testet hittade även allvarlig cancer hos män med låga PSA-värden, cancer som idag inte upptäcks.
– Vårt test innebär att vi kan minska antalet biopsier och öka sannolikheten att hitta en farlig cancer. Testet minskar risken för underbehandling av män med farlig cancer. Och många män som har en lindrigare form av sjukdomen slipper onödig, plågsam och ofta kostsam behandling, säger Henrik Grönberg.

Stor patientnytta
Förutom den stora patientnytta som det nya testet för med sig finns en annan intressant aspekt, de nya rönen har kommit patienterna till nytta på rekordtid i forskningssammanhang. Redan till hösten kommer testet att finnas tillgängligt på klinikerna i Stockholm.
– Ibland forskar vi väldigt mycket men kunskapen når inte alltid ut till patienterna. Jag vill visa att det faktiskt går att snabbt omsätta ny kunskap, som det här testet, i praktisk nytta.
Ett annat forskningsspår handlar om klinisk sekvensering av cancer.
– Här har vi fått stöd från PCM, Personalised Cancer Medicine. Detta projekt handlar om män med spridd prostatacancer. Vi ska med hjälp av ett blodprov ta ut plasman, där alla proteiner finns. I plasman finns även små DNA-bitar, så kallade fritt cirkulerande DNA, från tumören. Det är dessa vi vill komma åt.

Vanligt blodprov
Henrik Grönberg och hans forskargrupp har utvecklat en teknik för att kunna sekvensera tumörbitarna.
– Det innebär att vi i stället för att ta en biopsi på en tumör kan nöja oss med ett vanligt blodprov för att få ut all information vi behöver. Detta öppnar helt nya möjligheter för att bestämma vilken typ av tumör det handlar om, vilken typ av behandling som passar bäst och till att följa sjukdomens förlopp.
Henrik Grönberg hoppas att redan till hösten kunna starta studier där den här typen av analyser används för prostatacancerpatienter.
– Detta är ett helt nytt sätt att arbeta med individualiserad behandling, i slutänden handlar det om att ge rätt behandling till rätt patient. Vid prostatacancer finns det idag sju, åtta olika behandlingar att välja mellan. Genom denna analys får vi bättre underlag för att kunna avgöra vilken behandling som gör mest nytta för varje enskild patient.