Vill utveckla kliniskt verktyg för barn med akut leukemi

Anna Nilsson, barnonk­olog och Martin Enge, biomedicinare fick förra året Cancer Research KI:s nyinstiftade anslag Translational Seed Funding Grant. Målet för deras gemensamma forskning är att utveckla ett nytt verktyg för sjukdomsövervakning och toxicitetsförutsägelse vid akut leukemi hos barn.

Martin Enges forskargrupp vid institutionen för Onkologi-Patologi på Karolinska Institutet har utvecklat en ny metod för att samtidigt kunna analysera funktion och samlade genetiska fel som enskilda celler samlat på sig i leukemier och andra cancersjukdomar. Tillsammans med Anna Nilsson, barnonkolog vid Karolinska universitetssjukhuset, driver han ett projekt med inriktning på barnleukemi.
– Det vi gör nu är att ta vår nya metod som idag enbart används i forskningssyfte till nästa nivå och utveckla ett diagnostiskt test som hjälper patienten direkt.
En av de nya sakerna med metoden är att forskarna kan mäta inte bara tumörcellernas tillstånd utan även hur de vanliga cellerna mår under behandling.
– Det är viktigt eftersom valet av behandling utgår från att man å ena sidan vill döda så många blastceller i blodet som möjligt och å andra sidan skona patienten från biverkningar från en för tuff terapi.

ALL
Anna Nilsson som är kliniskt ansvarig i projektet berättar att man i de senaste behandlingsprotokollen för ALL successivt har ökat dosen av cytostatika.
– Det finns idag fler olika cytostatika att tillgå vilket har gett fina behandlingsresultat, men behandlingen kommer med ett pris i form av livshotande infektioner för patienten. Om vi i förväg kan få veta vilka barn som kan botas med en lite mildare behandling vore det en enorm vinst.
Målet med det gemensamma projektet är att med hjälp av Martin Enges metod analysera patientprover från kliniken för att få fram ett så kallat Proof of Concept.
– När vi lyckats med det kan vi i nästa steg söka större anslag för att på sikt utveckla metoden till ett kliniskt test. Om vi lyckas skulle drömscenariot vara att vi kan erbjuda barn med leukemi en mer skräddarsydd behandling med mindre risk för livshotande komplikationer och långtidsbiverkningar, säger Anna Nilsson.

Blue Skye
En annan forskare som driver ett intressant projekt inom cancer är Kirsty Spalding som förra året fick Cancer Research KI-programmets Blue Sky-anslag, ett forskningsbidrag för oprövad cancerforskning där den innovativa potentialen anses mycket hög. Det intressanta med hennes forskning är att den hittills varit inriktad på metabolism och fettceller, och att upptäckterna även kan implementeras på cancerområdet.
– Vi vet att fettceller inte bara lagrar och avger energi utan även är involverade i många olika processer i kroppen; de påverkar allt från reproduktion till temperaturreglering och immunförsvar. De är också involverade i sjukdomar som cancer.
Kirsty Spalding och hennes forskargrupp har nu utvecklat en singel-cellplattform för fettceller.
– Med den på plats kunde vi göra mer ingående analyser som visade att alla fettceller, mot förmodan, inte ser likadana ut. Det finns undergrupper och olika kluster av fettceller som vi profilerat med hjälp av deras mRNA. När vi grävde i detta såg vi att fettcellerna producerade en rad olika faktorer som brukar sättas i samband med cancerutveckling. Vår hypotes är att subgrupperna av cancercellerna är de som är primärt ansvariga för att producera faktorerna som driver cancer och tumörtillväxt hos feta personer.

Okänt samband
Till saken hör att det fortfarande är okänt hur sambandet mellan fetma och cancer ser ut. Kanske har forskargruppen kommit lösningen på spåren.
– Vi har lyckats visa att vi kan angripa den här särskilda fettcells­populationen in vitro. Dessa fettceller kan vara ett realistiskt mål för cancerbehandling, men det återstår att se. Om våra data håller blir nästa steg att skapa samarbeten med kompetenser från andra vetenskapliga discipliner för att på så vis kunna skala upp och bredda vår forskning, säger Kirsty Spalding.