Epigenetisk kartläggning kan ge nya behandlings­möjligheter

Robert Månsson är molekylärbiolog vars intresse för cancerforskning väcktes när han för snart tio år sedan började arbeta vid Karolinska Institutet. Siktet är inställt på att bidra till en mer individualiserad behandling av blodcancersjukdomen myelom.

Myelom är en blodcancer där det under senare år gjorts stora framsteg inom behandlingsutvecklingen. Men de nya terapierna hjälper inte alla lika bra. Sjukdomen kan se olika ut hos olika patienter och den behandling som hjälper en person fungerar sämre på en annan. Och det är här som Robert Månssons forskning kommer in i bilden. Tillsammans med sin forskningsgrupp angriper han problemet från grunden. I det här fallet handlar det om att utveckla en teknik som gör det enklare att identifiera mutationer och större genetiska förändringar.

”Genom att pussla ihop sambanden mellan kontrollregioner och gener hoppas vi kunna utveckla förståelsen av hur blod­cancer uppkommer.”

Söker samband
Robert Månsson förklarar att många genetiska mutationer som är kopplade till blodcancer finns i DNA-systemets kontrollregioner. Men eftersom ingen vet vilka gener som regleras av dessa kontrollregioner är det svårt att förstå varför en mutation i detta område är farlig.
– Genom att pussla ihop sambanden mellan kontrollregioner och gener hoppas vi kunna utveckla förståelsen av hur blodcancer uppkommer.
När det gäller myelom är det alltså kontrollrummet i cellen som åstadkommer att cellen beter sig på fel sätt och driver cancertillväxt och tumörspridning. Det Robert Månsson nu vill göra kan liknas vid arbetet i en musikstudio där producenten sitter vid mixerbordet och försöker hitta orsakerna till varför ett musikstycke inte låter som det ska.
– Vi försöker helt enkelt förstå hur de olika delarna i orkestern hänger ihop. Om vi till exempel kan identifiera att basen spelar för högt, och att det är den som orsakar problemet, kanske det går att lösa stora delar av problematiken bara genom att dra ner basvolymen. I vårt fall, när det gäller myelom, skulle det kanske handla om att blockera en viss signalväg med hjälp av läkemedel.

Individanpassad behandling
Det övergripande målet med Robert Månssons forskning är att förstå varför vissa varianter av myelom svarar dåligt på behandling.
– Om vi kan kartlägga kontrollregionerna och vilka gener de faktiskt interagerar med är förhoppningen att vår forskning ska leda till förbättrad prognostik, och fungera som bas för utvecklingen av en mer individanpassad behandling av patienter som drabbas av myelom.