Immunterapin har tagit grundforskningen in i kliniken

Immunterapi har sin bas i tumörimmunologi och i att förstå hur immunförsvaret svarar eller inte svarar på cancerceller. Det är en disciplin som existerat under nästan hela 1900-talet, där forskare steg för steg har benat upp allt fler saker och förstått hur systemet fungerar. Men det är först nu som vetenskapen lyckats översätta den nya kunskapen till praktisk behandling. Det som gjort att det immunterapeutiska behandlingsfältet lossnat är upptäckten av checkpoint-hämningen, att forskarna kom på att det fanns bromsar som höll tillbaka systemet.
– Trots all kunskap och alla försök som gjordes lyckades man inte behandla patienter eftersom dessa bromsar låg och blockerade. Sedan lärde man sig att hämma bromsarna, och plötsligt fungerade immunterapi lite bättre på vissa tumörformer, lite sämre på andra och inte alls på vissa. Men det blev ett genombrott, berättar Klas Kärre.
Genombrottet har lett fram till att många av de uppslag som tidigare forskare kommit upp med nu kan återvinnas.
– Många försök med olika behandlingar kan nu göras om, med den skillnaden att checkpoint-hämmare tillsätts i mixturen, vilket öppnar upp fantastiska möjligheter. De pusselbitar som man tidigare trodde hade en naturlig plats i sitt sammanhang, men inte hade det, kan nu visa sig passa in i helheten. Det innebär att forskningen inom området kan ta ett ordentligt omtag och kombinationsmöjligheterna är oändliga, konstaterar Klas Kärre.

Studerar lungcancerpatienter
Just nu leder Klas Kärre tillsammans med Patrick Micke, patolog och forskare vid Uppsala universitet, ett projekt med fokus
på lungcancerpatienter.
– Vi kommer att studera alla lungcancerpatienter i Stockholm och Uppsala som behandlas med immunterapi i sjukvården. Idag är det bara 20–25 procent som svarar på denna behandling.
Forskargruppen ska studera vad i immunsystemet som förändras, när det väl börjar svara, och vilka egenskaper i tumören och dess mikromiljö som är viktiga.
– Kan vi ta reda på det, ja då går det kanske att förbättra behandlingen genom att rikta in den ännu mer mot just dessa celler, eller genom att ta bort celler som hindrar terapin från att verka. Det första vi kan få ut är biomarkörer som i framtiden kan hjälpa oss att förutsäga vilka patienter som kommer att svara, respektive inte svara, eller få svåra biverkningar.
Om tio år hoppas Klas Kärre att ha hittat en eller flera mekanismer i celler som är betydelsefulla för att patienter ska svara positivt på behandling.
– Jag hoppas också att vi lärt oss hur dessa celler kan aktiveras extra mycket i syfte att lungcancerpatienter ska få ett ännu bättre resultat av sin behandling.