Blodet har gått som en röd tråd genom Eva Hellström-Lindbergs 35 år långa cancerforskningskarriär.
– De gångna årens forskningsframsteg och teknikutveckling gör att vi idag kan ställa mycket mer spännande och relevanta forskningsfrågor.
Eva Hellström-Lindberg, överläkare och professor vid Karolinska Institutet har forskat på blodcancerformen myelodysplastiskt syndrom (MDS) sedan mitten av 1980-talet. Sjukdomen beror på förändringar i benmärgen som ger nedsatt produktion av röda och vita blodkroppar samt blodplättar. MDS medför även en hög risk för utveckling av akut leukemi. För 30 år sedan var sjukdomen ett livshotande tillstånd, men forskningen har tagit stora steg framåt och idag kan man med hjälp av bland annat stamcellstransplantation rädda betydligt fler.
– Möjligheten till DNA-sekvensering har inneburit ett helt nytt sätt att tänka. Idag kan du spåra stamceller, du kan tala om vilken stamcell som är sjuk och vilken som är frisk på ett helt nytt sätt. Jag är egentligen ingen DNA-sekvenseringsperson, men tekniken hjälper mig att få mycket bättre koll på mina patienter eftersom den tillåter mig att ställa frågor i labbet om hur celler fungerar och hur vi ska behandla dem, förklarar Eva Hellström-Lindberg.
Diagnosticera och prognosticera MDS
Ett aktuellt forskningsprojekt handlar just om att få fram ett nytt sätt att diagnosticera och prognosticera MDS, där utgångspunkten är mutationerna i tumörcellernas gener.
– Vi samarbetar med stora centrum runt om i världen och hjälps åt för att bättre försöka förstå sjukdomen. Förhoppningen är att vi genom att kombinera mutationsprofil och genuttryck ska kunna erbjuda ett nytt och betydligt starkare system för prognos och behandlingsval.
Ett annat spännande projekt är en nordisk klinisk studie, NMDSG14B, som sedan 2016 omfattar samtliga patienter med MDS som genomgår allogen transplantation i de nordiska länderna.
– Här ska vi med hjälp av modern sekvenseringsteknik utveckla personspecifika MRD-markörer, där MRD står för minimal kvarvarande sjukdom. Genom dessa analyser kan vi avgöra risken för återfall efter en stamcellstransplantation och bättre styra den fortsatta behandlingen.
Forskning i klinisk praxis
På frågan om vad det är som driver henne framåt svarar Eva Hellström-Lindberg att hennes arbete bottnar i nyfikenhet och en vilja att vara andra till nytta.
– Jag är oerhört tacksam över alla forskningsanslag som lett fram till att vi kunnat implementera en stor del av våra forskningsresultat i klinisk praxis. Det vi gör kommer människor till nytta, och det är en stark drivkraft som känns väldigt bra.