Blodet – röd tråd i cancerforskningens stora genombrott
Upptäckten av DNA-molekylens byggnad anses vara ett av 1900-talets stora medicinska framsteg. Utan kunskapen om DNA-molekylens struktur hade dagens biologiska forskning sett helt annorlunda ut.
– Cancer är till stor del en sjukdom som består av förändringar i arvsmassan. När Watson och Crick i början av 1950-talet presenterade sin upptäckt skapades den grund som en stor del av dagens cancerforskning bygger på. Utan kunskaper om DNA-uppbyggnaden hade man inte kunnat förstå mutationer och andra genförändringar som kan uppstå, säger Håkan Mellstedt.
En annan viktig händelse kom 1975 då César Milstein och George Köhler, två forskare vid universitetet i Cambridge, lyckades med att isolera och producera monoklonala antikroppar som försvarar kroppen mot angrepp utifrån.
– Den upptäckten är helt central, dels beroende på att den har gett oss verktyg för att kunna undersöka tumörerna, dels för att kunna skapa helt nya terapier med monoklonala antikroppar.
Strålterapi
Håkan Mellstedt nämner även radiologen Henry Kaplan som i mitten av 1950-talet introducerade den första linjära strålacceleratorn.
– Han var den som införde så kallad mantel- och byxbehandling för Hodgkins sjukdom som tidigare varit helt obotlig. Där lyckades Kaplan, genom sina helt nya infallsvinklar på strålteknik och stråldoser, inte bara med att drastiskt förbättra överlevnaden för drabbade patienter, han lade även grunden för hela den moderna strålterapin.
En annan viktig händelse kom 1950 då de amerikanska epidemiologerna Ernest Wynder och Evarts Graham publicerade vetenskapliga bevis för att rökning ökar risken för lungcancer.
– Wynder och Graham var de som först lanserade tanken om prevention men det tog lång tid innan dessa tankar fick genomslag.
1956 kom ett annat stort genombrott. Då gjorde den amerikanske läkaren Donall Thomas världens första benmärgstransplantation.
– Metoden innebar en revolution i behandlingen av patienter med leukemi och andra hematologiska maligniteter.
Kemoterapi
De första kemoterapipreparaten kom på 1940-talet, ett av de första var melfalan som fortfarande är i användning. I Sverige började drogen användas i början 1950-talet, vid det laget fanns det redan fler preparat och idéer om att kombinera olika typer av cytostatika.
– Dessa tankar ledde bland annat fram till MOPP-terapi, en kombination av tre cytostatika och kortison, som användes vid Hodgkins sjukdom på patienter med avancerad sjukdom och som inte kunde strålbehandlas. MOPP initierades av Vincent DeVita 1969, som härigenom lade grunden till klinisk användning av kombinationsterapi.
Håkan Mellstedt påpekar att det var blodsjukdomar som till en början drev utvecklingen inom cancerbehandlingen.
– De första lyckade resultaten vid solida tumörer med kombinationskemoterapi kom 1974, en behandling mot testikelcancer som introducerades av Lawrence Einhorn. Detta var en revolution; Nu trodde man sig ha funnit svaret för alla solida tumörer. Riktigt så var det dock inte, men principen var etablerad och den har lett fram till en rad nya behandlingar längs vägen.
Nutid
Nästa milstolpe dateras till början av 1990-talet, då den första monoklonala antikroppen kom.
– Tekniken beskrevs som sagt redan 1975, men det dröjde nästan 20 år innan den första monoklonala antikroppen blev registrerad för behandling.
Nästa bokmärke i historien är vad som idag kallas för målsökande behandling.
– I praktiken handlar det om att identifiera genförändringar som driver cancercellen i syfte att sedan kunna stänga av dessa. Detta gjordes för första gången under 1990-talet, via en hematologisk malignitet som återigen fick bana väg för ny behandling.
Immunterapi
Under 1960-talet började kartläggning av hur immunsystemet fungerar vid cancer. Idag handlar innovativ cancerbehandling till stor del om immunterapi.
– Den första behandlingen riktades mot malignt melanom. Idag har vi immunterapi även mot lungcancer och inom kort även mot njurcancer och Hodgkins.
Håkan Mellstedt nämner även Harald zur Hausen som i slutet av 1970-talet upptäckte att livmoderhalscancer förorsakas av ett vårtvirus, papillomvirus.
– 2006 introduceras HPV-vaccination som en åtgärd att förebygga uppkomst av livmoderhalscancer. En preventiv åtgärd som dramatiskt kommer att minska insjuknande i denna cancersjukdom.
Håkan Mellstedt ser blodet som den röda tråden i cancerforskningens genombrott.
– Det är därför man har så goda behandlingsresultat vid blodtumörer, och sämre för de solida tumörer som inte går att behandla med kirurgi. Förhoppningsvis kommer vi att få se samma fina utveckling med de solida tumörerna som vi har sett på blodtumörerna. Idag kan vi bota 65 procent av all cancer, ett resultat som åstadkommits av mer än hundra års dedikerad forskning, världen över.
