Etikettarkiv: Utbildning

Bristol-Myers Squibb utvecklar framtidens immunterapi

Ulrika Brunell Abrahamsson och Magnus Andersson, medicinska rådgivare på Bristol-Myers Squibb. Foto: Gonzalo Irigoyen
Ulrika Brunell Abrahamsson och Magnus Andersson, medicinska rådgivare på Bristol-Myers Squibb. Foto: Gonzalo Irigoyen
Bristol-Myers Squibb (BMS) har en lång tradition av att utveckla immunonkologiska läkemedel. Företagets första immunonkologiska läkemedel kom 2011 och var riktat mot malignt melanom. Genom att analysera immunonkologiska biomarkörer och kombinera olika preparat utvecklar BMS framtidens immunterapeutiska läkemedel.

– Vi fokuserar mycket på att kombinera olika immunonkologiska läkemedel med varandra och med andra typer av cancerläkemedel för att undersöka vilka effekter det kan ha för patienterna. Tidigare utvecklade vi ofta läkemedel för specifika cancerdiagnoser, men idag har vi en bredare utgångspunkt i våra kliniska prövningar. För tillfället pågår exempelvis studier på ett femtiotal olika cancerformer, säger Ulrika Brunell Abrahamsson, medicinsk rådgivare på Bristol-Myers Squibb.

Bidrar till jämlik cancervård
En nyckelfaktor för BMS är förstås en nära samverkan med sjukvården, både kring kliniska prövningar och med utbildningsinsatser för läkare och sjuksköterskor. Utbildningstillfällena ger även en bra möjlighet för deltagarna att utbyta erfarenheter med varandra gällande behandlingar vid olika typer av cancer.
– På senare år har den nationella processen för att få ut nya, godkända sjukhusläkemedel till sjukvården kontinuerligt effektiviserats. Det är oerhört glädjande eftersom det bidrar till en mer jämlik vård när nya läkemedel når patienter i hela landet, säger Magnus Andersson, medicinsk rådgivare på Bristol-Myers Squibb.
Förutom ren läkemedelsforskning bedriver BMS också en intensiv forskning för att försöka hitta olika biomarkörer som skulle kunna förutsäga effekten av immunologiska läkemedel. Ett område som undersöks är olika genetiska markörer för att se om de skulle kunna förutsäga läkemedlens effekt på olika undergrupper av cancer.
– Vi har på senare år dessvärre noterat en nedgång i antalet patienter som deltar i våra kliniska studier. För att öka rekryterings­underlaget bör svensk sjukvård inspireras av andra nordiska länder, där läkare inte administrerar kliniska studier vid sidan av sitt ordinarie arbete, säger Ulrika Brunell Abrahamsson.

Bristol-Myers Squibb
I över 50 år har BMS fokuserat på att upptäcka och utveckla läkemedel för att bekämpa cancer och förbättra livet för patienterna. BMS har det största immunonkologiska programmet i världen och tidningen Science utsåg 2013 immunterapi till det största vetenskapliga genombrottet inom all forskning.

Bristol-Myers Squibb AB
Tel: 08-704 71 00
E-post: infosverige@bms.com
www.bms.com/se

Personalised Cancer Medicine – från idé till handling

Från vänster: Michele Masucci, Claes Karlsson, Christina von Gertten, Johan Hartman, Andreas Lundqvist, Lennart Blomqvist, Rolf Lewensohn och Ingemar Ernberg.
Från vänster: Michele Masucci, Claes Karlsson, Christina von Gertten, Johan Hartman, Andreas Lundqvist, Lennart Blomqvist, Rolf Lewensohn och Ingemar Ernberg.
– Utveckling av individanpassad cancerbehandling kräver en forskningsmiljö som främjar samarbete både lokalt och med andra ledande cancercentra, säger Claes Karlsson, direktör för PCM-programmet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Efter de första årens kartläggningsarbete är verksamheten nu inriktad på direkt påverkan och utveckling av forskningsmiljön kring individanpassad cancerbehandling.
Sex områden som är särskilt betydelsefulla för PCM-programmets arbete har definierats: molekylär diagnostik, bilddiagnostik, immunonkologi, tidiga kliniska prövningar, datadelning och utbildning. Även samverkan med andra cancercentra är av största vikt.

Europeiskt samarbete
PCM-programmet har bildat arbetsgrupper som harmoniserats med motsvarande grupper inom Cancer Core Europe (CCE). Syftet med CCE-samarbetet är att snabbare kunna överföra forskningsframsteg till direkt patientnytta. Vid Karolinska Institutet leds samarbetet med CCE av PCM-programmet.
Ett i nuläget centralt fokus för CCE är integrering av olika arbetsområden och discipliner för ett framgångsrikt gränsöverskridande samarbete. Ett direkt exempel på detta är en gemensam klinisk prövning, Basket of Baskets (BoB), med planerad studiestart 2018. BoB-studien är baserad på individanpassad behandling och patienterna kommer att få medicin baserat på förekomst av specifika molekylärbiologiska avvikelser.
– För att lyckas måste samtliga sju centra vara koordinerade med bland annat harmoniserade analysmetoder och tekniker. Viktigt är också att det finns strukturer för datadelning och datahantering, samt att kunskapsutbytet kring patienterna är säkerställt, säger Christina von Gertten, Karolinska Institutets CCE-koordinator.

Grupp för hantering av data (IT)
En central funktion i detta arbete har PCM-programmets IT-grupp. Gruppens målsättning är att övervaka informationstekniska behov och utvecklingen av lösningar för informationsinsamling, förvaring och delning av data för kliniknära forskning inom cancer.
– Flera medlemmar i vår IT-grupp är viktiga aktörer i samordningen av den kommande BoB-studien. Det är både en utmaning och ett tillfälle att lära sig ny teknik och nya arbetssätt, säger Michele Masucci, koordinator för PCM-programmet.

Molekylär diagnostik
Gruppen som arbetar med molekylär dia­gnostik består av läkare och forskare från Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och Science for Life Laboratory.
– Utvecklingen inom cancerdiagnostik går fort och det är en svår uppgift för sjukvården att veta när, var och hur nya tekniker ska införas. Vi har som målsättning att hjälpa till med att föra in nya moderna metoder i cancerdiagnostiken. Det syftar i sin tur till att etablera mer och bättre kliniska studier. En annan huvuduppgift är samarbetet inom CCE, berättar Johan Hartman, specialistläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och docent vid KI.
– Eftersom vår grupp är tvärvetenskaplig och inkluderar forskare utanför sjukhusmiljön har vi en god möjlighet att fånga upp och utvärdera framtidens diagnostik.

Bilddiagnostik
Bilddiagnostikgruppen har som målsättning att främja den kompetens och de tekniska resurser som finns för bilddiagnostik inom Karolinska Universitetssjukhuset och KI.
– Expertis och tekniska resurser för bilddiagnostik inom cancer finns utspridda över både Karolinska Universitetssjukhuset och KI. Vår grupp är mycket betydelsefull för att dessa resurser och expertis ska få ett samlat forum att interagera och samverka inom, säger Lennart Blomqvist, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor vid Karolinska Institutet.
Medlemmarna i PCM-programmets bilddiagnostikgrupp är med i motsvarande grupp inom CCE.
– Här är nuvarande aktiviteter koncentrerade kring standardisering av undersökningsprotokoll för datortomografi och magnetresonanstomografi inför den gemensamma BoB-studien, berättar Lennart Blomqvist.

Kroppens immunförsvar vid cancerbehandling
– Vår vision är att skapa bättre förutsättningar för samarbeten mellan preklinisk och klinisk forskning inom immunonkologi. Vi vill även skapa ett forum där vi kan bistå med expertis till immunprofilering, säger Andreas Lundqvist, docent vid Karolinska Institutet. Arbetsområdet har även en tydlig roll inom CCE.
– Vi arbetar konkret för att skapa en fysisk immunprofileringsplattform som drivs av forskare inom tumörimmunologi. Detta för att möta det ökade behovet av skräddarsydd immunprofilering både från akademiska och kliniska forskare och från näringslivet.

Kliniska prövningar
En särskild arbetsgrupp inom PCM-programmet har fokus på kliniska prövningar av ny läkemedelsbehandling, som baseras på specifika tumörmarkörer.
– Idag upptäcks specifika förändringar i olika tumörtyper i snabb takt. Med stöd av sådana tumörmarkörer kan individuell behandling erbjudas. Inom ramen för PCM-programmet skapas nu dels ”umbrella trials”, där man vid en och samma tumörtyp kan välja behandling beroende på vilken markör patientens tumör uppvisar, dels så kallade ”basket trials”, där behandling kan ges oberoende av tumörtyp, men baserad på den specifika markören, förklarar Rolf Lewensohn, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor vid Karolinska Institutet.

Utbildning
Utbildning är en hörnsten i PCM-programmet. Det finns ett stort behov att utbilda cancersjukvårdens personal om PCM:s möjligheter, tillämpningar och begränsningar.
– Vi för in PCM för både kliniker och biomedicinska forskare vid KI och Karolinska Universitetssjukhuset genom forskarutbildningskurser, som också lämpar sig mycket väl för vidareutbildning, säger Ingemar Ernberg, ordförande för PCM-programmet och professor vid KI.
En angelägen möjlighet inom PCM är utbildning genom internationell samverkan. Utvecklingen går mycket fort och de främsta cancercentren har mycket att vinna på att lära av varandra.
– Vi samverkar därför med CCE för att skapa ett utbildningsprogram på avancerad nivå för framtida ledare av translationell PCM-forskning i Europa. Vi är också drivande inom CCE för att erbjuda utbildning om cancerbiologi och modern cancerbehandling till forskarstuderande och postdocs från länder som inte är medlemmar i CCE. Det sker genom en återkommande internationell sommarskola med ett 60-tal deltagare, berättar Ingemar Ernberg.
PCM-programmets övergripande målsättning är att stärka den komplicerade infrastruktur som modern cancerforskning kräver.
– Samverkan och bra nätverk är ett måste för att klara uppgiften. Grunden är lagd, nu är vi redo att gå från idé till handling, fastslår Claes Karlsson.

Personalised Cancer Medicine
PCM-programmet (Personalised Cancer Medicine) som ska underlätta forskning kring individualiserad cancerbehandling vid Karolinska Institutet, startades hösten 2014 med hjälp av anslag från Radiumhemmets Forskningsfonder.
PCM-programmets immunonkologigrupp etablerades under hösten 2017. Målsättningen är att samordna tumörimmunologisk forskning inom Karolinska Institutet.

Samarbete – ett viktigt vapen mot cancer

Harald Blegen, chef för Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Mia Orling, Medicinsk Bild, Karolinska Universitetssjukhuset
Harald Blegen, chef för Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Mia Orling, Medicinsk Bild, Karolinska Universitets­sjukhuset
– Samarbete är ett viktigt vapen mot cancer. Det säger Harald Blegen, chef för Tema Cancer, där nästan all cancervård på Karolinska Universitetssjukhuset samlats inom ett och samma organisatoriska område. Utgångspunkten är patientens väg genom vården.

Tema Cancer innebär en koncentration av cancervård, forskning och utbildning som ska medföra förbättringar för patienterna i omhändertagande och resultat, men även nya forsknings- och utvecklingsmöjligheter.
– Grundtanken är att genom temavården sätta patientens samlade medicinska behov i centrum där vården ska skapa värde för patienten, i nära samarbete med patienterna själva, förklarar Harald Blegen.
Den nya organisationen startade formellt i oktober förra året.
– Fram till dess handlade det mesta om planering inför vad som komma skulle. Nu går Tema Cancer in i en ny fas med nya arbetssätt och inflyttning på Nya Karolinska sjukhuset.
De största vinsterna med att all kompetens samlas på ett ställe är att underlätta för patienterna.
– Idag finns det till exempel tre mottagningar för bröstcancerpatienter: en på onkologen, en på kirurgkliniken och en på plastikkliniken. I det nya sjukhuset kommer det att bli en mottagning där specialister från samtliga tre områden finns på plats. Så kommer det att bli även för flera andra patientområden. Resurserna samlas runt patienten.
Harald Blegen räknar med att den nya tematiska organisationen ska föra med sig flera positiva kringeffekter.
– Det kommer sannolikt att skrivas färre remisser eftersom patienter kan få ett planerat återbesök direkt till samma mottagning, även om besöket kanske gäller en annan specialist. Eftersom specialisterna finns på samma mottagning kommer patientens väg genom vården att kunna ske snabbare och med färre uppehåll.

Kringeffekter
En annan positiv effekt handlar om forskning och patienters deltagande i olika läkemedelsprövningar.
– Nu får vi multidisciplinära team som arbetar tillsammans dagligen och inte bara ses på möten. De kommer att umgås på ett annat sätt i vardagen vilket vi tror ska gagna patienterna och underlätta den patientnära forskningen.
Även den rent fysiska miljön erbjuder bättre möjligheter till samarbete över professions- och specialistgränser.
– Vi har ett helt nytt sjukhusbygge i Solna där öppenvårdsdelen och nästan allt som har med Tema Cancer att göra ligger vägg i vägg med nya forskningsbyggnaden. I nästa husmodul finns den kliniska prövningsverksamheten och så samarbetar vi självklart med vår vanliga behandlingsavdelning på slutenvården. Sammantaget innebär det att Tema Cancer är väldigt bra positionerat både i förhållande till Bio Clinicum, det kliniska forskningshuset och till studieenheten.

Utmaningar
Att få den nya organisationen, verksamhetsmodellen och sjukhusflytten på plats är en utmaning i sig. En mer generell utmaning för dagens cancervård är att kunna filtrera all vetenskaplig data som presenteras i snabb takt.
– Det är oerhört viktigt att forskningsframstegen kommer patienterna till gagn. En stor utmaning är att kunna avgöra vad av allt det nya vi kan implementera i patientvården redan nu, och vad som behöver studeras närmare för att försäkra oss om att det nya är bättre än det vi redan har.

CCC
Eftersom Tema Cancer ger ett närmare samarbete mellan patienter, forskning och klinik skapar det förutsättningar för att Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset på sikt kan forma en integrerad verksamhet, ett så kallat Comprehensive Cancer Center, med cancervård, utveckling, forskning och utbildning i nära samspel och med gemensamt fokus på patientnyttan.
– Vi har tagit den strävan på allvar och nyligen ansökt om att bli ett ackrediterat cancercenter i enlighet med europeiska riktlinjer.
Harald Blegen menar att samarbete är ett av de viktigaste vapnen mot cancer, både i omhändertagandet i vården men också för att förstå komplexiteten i själva cancersjukdomarna.
– Om varje patient ska få sin egen individuella behandling krävs ganska många specialister och andra kompetenta personer som lägger sina bedömningar i vågskålarna på bästa sätt. Även patienterna är viktiga i denna kedja. Vi har lätt att själva veta vad patienten behöver, men om du frågar patienten är det inte alltid samma sak. Förhoppningsvis ska Tema Cancer bidra till att ändra på det. Förutsättningarna är goda, fastslår Harald Blegen.

Tema Cancer
Tema Cancer bedriver sin verksamhet huvudsakligen i Huddinge och Solna, men har även verksamhet på Danderyds sjukhus. Genom att arbeta i en vårdmiljö där multiprofessionella och multidisciplinära team samarbetar strävar vi efter resultat som gör skillnad för patienten. Vårt nära samarbete med Karolinska Institutet gör att vi även kan bedriva omfattande patientnära klinisk forsknings- och utbildningsverksamhet.

Tema Cancer
Karolinska Universitetssjukhuset
Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00
www.karolinska.se