Etikettarkiv: StratCan

Blue Sky-pris till oprövad men lovande forskning

Lisa Westerberg, molekylärbiolog och Nicholas Valerie, som ska påbörja postdoc-forskning, är två av årets Blue Sky-stipendiater. Foto: Malin Eld
Lisa Westerberg, molekylärbiolog och Nicholas Valerie, som ska påbörja postdoc-forskning, är två av årets Blue Sky-stipendiater. Foto: Malin Eld
Att utveckla effektiva läkemedel mot leukemi samt att hitta nya sätt att utnyttja immunförsvaret i cancerbehandling är fokus för två av årets Blue Sky-stipendiater. Bidraget går till forskning som har hög risk – men där möjligheterna till genombrott också är stora.

Blue Sky Grant är ett forskningsbidrag som delas ut av StratCan, Karolinska institutets strategiska program för cancerforskning. Bidraget, som är på 500 000 kronor över ett år, delades i år ut till sex olika forskningsprojekt, som spänner över ett brett fält av innovativ cancerforskning.
Nicholas Valerie, som ska påbörja postdoc-forskning vid Institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet, är en av stipendiaterna. Han får bidraget för sin forskning om hur man bäst kan utveckla PROTAC-molekyler för målstyrd och skräddarsydd behandling av leukemi. Specifikt studerar gruppen ett protein som heter CHD4.
– Målet med vårt projekt är att bättre förstå hur läkemedel agerar och om de binder till ett specifikt målprotein. På så sätt kan vi skapa verktyg som hjälper forskare att utveckla nya läkemedelsmolekyler. I valet mellan olika molekyler kan forskare då lättare identifiera den kandidat som skulle ge de mest effektiva resultaten, berättar han.

Prisbelönad avhandling
Nicholas, som är amerikan men med en svensk pappa, tog sin grundexamen på University of Virginia i USA och kom därefter till Karolinska institutet. Här disputerade han förra året, med en avhandling som belönades med det nyinstiftade priset till minne av avlidne professor Dan Grandér för bästa doktorsavhandling om cancer.
– Det var en stor överraskning. När man ska disputera är man mest bara glad och lättad över att bli färdig och godkänd. Att i det läget få ett sådant pris var verkligen en stor ära, säger han.
StratCans Blue Sky-stipendium betyder mycket för Nicholas fortsatta forskning. Han betonar vikten av den här typen av stöd för tidig forskning, som annars kan ha svårt att hitta finansiering.
– Det är oerhört viktigt att forskare får chansen att utveckla och testa oprövade idéer, som potentiellt kan skapa paradigmskiften i behandlingen av svåra sjukdomar. Jag befinner mig fortfarande på ett tidigt stadium i min forskarkarriär och bidraget innebär ett stort steg framåt för mig. Nu ser jag verkligen fram emot att fortsätta vår forskning och se vart den leder.

Mutationer i immunförsvaret
Molekylärbiologen Lisa Westerberg är en annan av årets Blue Sky-stipendiater. Efter doktorsexamen från Karolinska Institutet och postdoc-studier vid Harvarduniversitetet i USA är hon sedan nästan tio år tillbaka på KI, vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC).
Lisas forskning har under åren syftat till att hitta orsaken till att vissa mutationer i immunförsvaret ger upphov till svåra sjukdomar som leukemi och lymfom. Hennes tidigare grundforskning och musmodeller ligger till grund för den aktuella forskningen. Nu undersöker Lisa och hennes team om de muterade signaleringsvägarna i immunförsvaret kan användas för att aktivera så kallade dendritceller, som i sin tur tar upp och presenterar tumörceller för T-celler i kroppens immunförsvar.
– Vi vill se om vi genom att tillsätta små molekyler kan styra dentritcellerna så att de väljer ut rätt T-celler, det vill säga mördarcellerna, som direkt angriper och bekämpar cancerceller. Det skulle potentiellt kunna bli ett nytt och relativt enkelt tillägg i befintliga behandlingsmetoder för många typer av cancer, säger Lisa.
En stor fördel med forskningen är att alla steg testas i blod utanför kroppen, så det finns ingen risk för toxiska effekter hos patienten.

Priset en bekräftelse
För Lisa är Blue Sky-stipendiet en bekräftelse på att hennes tidigare forskning skulle kunna få en ganska omedelbar tillämpning i cancerbehandling.
– Det är enormt roligt att vår idé togs emot så positivt, eftersom den är helt baserad på grundforskning. Nu får vi jobba närmare den kliniska tillämpningen, vilket ska bli väldigt spännande.

StratCan
Det strategiska forskningsprogrammet inom cancer, StratCan, vid Karolinska Institutet kombinerar cancerbiologi med klinisk onkologi och samlar forskare från olika discipliner. Målet är att generera nya vetenskapliga upptäckter som snabbt kan få en klinisk användning.

Blue Sky-priset är ett forskningsbidrag för oprövad forskning där potentialen anses mycket hög. 2019 års stipendiater är Nicholas Valerie, Lisa Westerberg, Martin Enge, Bennie Lemmens, Mattias Rantalainen samt Päivi Östling.
www.ki.se/stratcan

Globala samarbeten som driver forskningen framåt

Qiang Pan Hammarström, professor vid Karolinska institutet. Foto: Johan Marklund
Qiang Pan Hammarström, professor vid Karolinska institutet. Foto: Johan Marklund
– Vi kommer inte att kunna bota all cancer men inom tio år kan vi troligen behandla merparten av våra patienter med effektiva läkemedel som ger god livskvalitet och lång överlevnad, säger Qiang Pan Hammarström, professor vid Karolinska Institutet.

StratCan är en satsning som finansieras av regeringen för att stärka och expandera den redan idag starka cancerforskningen vid Karolinska Institutet. Under StratCans paraply finns ett brett spektra av spännande forskningsprojekt i olika faser.
Qiang Pan Hammarströms forskning är inriktad på mantelcellslymfom, en malign tumörsjukdom som utgår från en grupp B-lymfocyter som normalt finns i lymfkörteln.
– Det är en ganska ovanlig cancerform, i Sverige drabbas cirka 130 personer årligen av sjukdomen. Problemet är att den är svår att bota. De flesta patienter blir bättre efter första behandlingen men sjukdomen kommer tillbaka. Återfallen upprepas gång på gång med tilltagande läkemedelsresistens och allt svårare sjukdom.
Tillsammans med forskargrupper från MD Anderson Cancer Center i Houston, Tianjin Medical University Cancer Institute i Tianjin och Karolinska Institutet arbetar Qiang Pan Hammarström och hennes forskargrupp för att öka kunskapen om mekanismerna bakom mantelcellslymfom.
– Tillsammans hoppas vi kunna kartlägga vad som ligger till grund för återfall och terapeutiskt motstånd. Vi hoppas också kunna identifiera potentiella biomarkörer som kan förutsäga behandlingsresultat, vilket på sikt kan leda till utveckling av individualiserad behandling av patienter med mantelcellslymfom.

Två huvudspår
Forskningen följer två huvudspår där det ena är att förstå mekanismerna bakom den nu vanligaste terapin mot mantelcellslymfom. Ett andra spår är att förstå resistensmekanismerna bakom den nya immunterapin.
– Den nya terapin har rönt stor framgång, men 20 procent av patienterna svarar ändå inte på behandlingen. Genom detta samarbete mellan forskargrupper på tre olika kontinenter hoppas vi få fram data som visar varför behandlingen bara fungerar på vissa, så att vi i förväg vet vilka patienter som kommer att ha nytta av behandlingen och inte, förklarar Qiang Pan Hammarström.
På sikt hoppas hon att forskarsamarbetet ska bidra till att mantelcellslymfom blir en kronisk sjukdom som går att kontrollera.
– Vi kommer inte att kunna bota alla patienter, men vi kommer troligen att kunna behandla de flesta med effektiva läkemedel så att de trots sin sjukdom kan leva ett långt och bra liv.

Theodoros Foukakis, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och docent vid Karolinska Institutet. Foto: Håkan Flank
Theodoros Foukakis, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och docent vid Karolinska Institutet. Foto: Håkan Flank
Fruktbart samarbete
Även Theodoros Foukakis, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och docent vid Karolinska Institutet, arbetar med ett internationellt forskningsprojekt under StratCans paraply.
– Tillsammans med en grupp vid MD Andersson Cancer Center i Houston gör vi en studie kring terapiresistens vid trippelnegativ bröstcancer. Detta är en mycket aggressiv form av bröstcancer där cytostatika är det enda möjliga behandlingsalternativet.
Genom att studera genuttryck och göra analyser av enskilda celler ville forskarna ta reda på vad det är som gör att patienten inte svarar på behandling. Via analys av biopsier före och under behandlingens gång följde forskarna de olika populationerna av tumörceller under behandlingen.
– Det unika var att vi på singelcellsnivå i tumören kunde se vad som hände när patienten fick cytostatika.
Det forskarna kom fram till var att det finns celler som är resistenta redan från början och att dessa celler efter en tids behandling är överrepresenterade i tumören.
– Vi såg även att cellerna som överlevde hade anpassat sitt genuttryck för att motstå behandlingen. Denna kunskap kan i nästa steg användas till att utveckla kliniskt användbara metoder för att identifiera tumörer som har dessa celler. Om vi vet att en tumör innehåller resistenta kloner innan behandling ges kan vi använda andra terapier och läkemedel, och på så vis förbättra behandlingen av patienter som idag är resistenta mot kemoterapi och har dålig prognos.
Theodoros Foukakis påpekar att studien är ett bra exempel på hur ett samarbete mellan grundforskare som gör avancerade molekylära analyser, och kliniska forskare som gör kliniska studier på patienter, kan leda fram till viktiga slutsatser.
– Vi behöver varandra; tillsammans kan vi driva forskningen framåt.

StratCan, Karolinska Institutet
StratCan är en satsning som finansieras av regeringen för att ytterligare stärka cancerforskningen i Sverige och kombinerar cancerbiologi med klinisk onkologi genom att samla forskare från olika discipliner. Det övergripande målet är att generera nya vetenskapliga upptäckter som snabbt kan övergå i klinisk användning. Stöd för programmet kommer från regeringen genom de så kallade strategiska initiativen.
Ovanstående forskningsprojekt har även anslag från “KI-MDACC Collaborative Grants” som stöder forskningssamarbeten mellan KI och MD Anderson Cancer Center vid University of Texas, Houston.

StratCan
Karolinska Institutet
171 77 Stockholm
Tel (KI växel): 08-524 800 00
E-post: stratcan@ki.se
www.ki.se/en/stratcan

Syrebrist – strategiskt vapen i kampen mot cancer

Randall S. Johnson, professor i molekylärbiologi vid Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen
Randall S. Johnson, professor i molekylärbiologi vid Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen
StratCan är det strategiska forskningsprogrammet inom cancer vid Karolinska Institutet (KI). Målet är att generera nya vetenskapliga upptäckter som snabbt kan omsättas i klinisk praxis, till nytta för både patienter och samhället i stort.

StratCan har ett övergripande ansvar för cancerforskning på KI och kombinerar cancerbiologi med klinisk cancerforskning genom att föra samman forskare från olika discipliner och utveckla en gynnsam forskningsmiljö. Forskningsmedel från StratCan erhålls i öppen konkurrens. En forskare som erhållit StratCan medel är Randall S. Johnson, professor i molekylärbiologi vid Karolinska Institutet, vars forskning bygger på idén om att utnyttja syrebrist i kampen mot cancer.
– Cancertumörer växer så snabbt att de inte hinner skapa nya blodkärl i samma takt, vilket innebär att det uppstår syrebrist, hypoxi, i tumören. Genom att på ett genetiskt plan manipulera den responsen försöker vi förstå hur tumörer växer, hur de klarar syrebristen och sedan skapar nya blodkärl och sprider sig.
Han förklarar att alla celler har ett skydd mot syrebrist som består av så kallade hypoxi-inducerbara transkriptionsfaktorer, HIF. Dessa förändrar cellernas funktion så att de klarar sig med mycket mindre syre än vanligt.
– Vi vet genom tidigare studier att HIF-genen är viktig för cancerutvecklingen. Laboratorieförsök har visat att vi genom att modifiera HIF-genen kan krympa tumörer i bröstcancer, som är den cancerform vi riktat in oss på.
Idag har projektet kommit en bra bit på väg. Forskarna har kartlagt delar av den hypoxiska responsen, hur den fungerar och hur viktig den är för cellernas kapacitet att växa och sprida sig.
– En tumör som växer ostrukturerat har ett kaotiskt nätverk av blodkärl som ger tumören en ojämn syretillförsel och gör vissa delar av tumören hypoxisk. Om vi kan stoppa den överlevnadsprocessen, och därmed minska tumörcellernas förmåga att överleva syrebrist, kanske vi även kan göra dem mer mottagliga för behandling, förklarar Randall S. Johnson.
Andra forskargrupper arbetar nu med att försöka utveckla läkemedel som ska stoppa den hypoxiska responsen och en del av dessa projekt befinner sig redan i klinisk prövning.

Professor Jonas Bergh, Director för StratCan och forskningskoordinator Sandra Falck, StratCan. Foto: Stefan Zimmerman
Professor Jonas Bergh, Director för StratCan och forskningskoordinator Sandra Falck, StratCan. Foto: Stefan Zimmerman
Immunterapi
De nya kunskaperna har för Randall S. Johnson och hans forskargrupp inneburit ett nytt forskningsspår som är inriktat mot immunterapi.
– Vi har sett att hypoxiresponsen är viktig även för T-celler och andra immunceller som använder responsen när de anfaller cancerceller. Vi vill alltså å ena sidan inhibera hypoxirespons i tumörer, å andra sidan framkalla samma respons i immunceller, för att på så vis skapa en mer potent immuncell som bättre kan döda cancerceller.
Rent konkret handlar det om att behandla T-celler i laboratorium, förse dem med hypoxirespons och sedan återföra dem i cellkulturen, och på sikt ge dem till patienten, för att förbättra immunterapi mot cancer.
Eftersom behandlingen av T-celler sker utanför kroppen föreligger inte samma regulatoriska begränsningar som vid traditionell läkemedelsutveckling. Därför kan nya fynd inom området ganska snabbt komma patienter till nytta.
– Immunterapi har haft mycket goda effekter på malignt melanom men har inte varit lika framgångsrikt inom andra cancertyper. Vid melanom förefaller i dagsläget kombinationen av immunterapi vara effektivt för cirka 40 % av patienterna. Vi försöker hitta sätt att förbättra det förhållandet och har en förhoppning att vi inom två år har påverkat immunterapiprocessen i positiv riktning, fastslår Randall S. Johnson.

StratCan, Karolinska Institutet
StratCan är en satsning som finansieras av regeringen för att ytterligare stärka cancerforskningen och kombinerar cancerbiologi med klinisk cancerforskning genom att samla forskare från olika discipliner. Det övergripande målet är att generera nya vetenskapliga upptäckter som snabbt kan övergå i klinisk användning. Stöd för programmet kommer från regeringen genom de så kallade strategiska initiativen.
Ovanstående forskningsprojekt har även anslag från “KI-MDACC Collaborative Grants” som stöder forskningssamarbeten mellan KI och MD Anderson Cancer Center vid University of Texas, Houston.

StratCan
Karolinska Institutet
171 77 Stockholm
Tel (KI växel): 08-524 800 00
E-post: stratcan@ki.se
www.ki.se/en/stratcan

www.ki.se/en/stratcan