Etikettarkiv: Prostatacancer

Cancerforskning – de små stegens revolution

Sten Nilsson, överläkare vid KS och professor emeritus vid KI. Foto: Håkan Flank

– Cancerforskning är verkligen de små stegens revolution; ett preparat bromsar lite, ett annat något mer och ett tredje ytterligare en bit. När allt läggs ihop har man kanske uppnått en enorm uppbromsning av tumör­tillväxt under väldigt lång tid, säger Sten Nilsson, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor emeritus vid Karolinska Institutet.

Sten Nilsson tog sina första steg mot det som skulle utvecklas till en lång forskarkarriär inom cancerområdet i mitten av 1970-talet. Det som drivit honom i alla år, och som varit avgörande för att karriären blivit så lång, är att forskningen hela tiden varit translationell.
– Laboratoriet och vetenskapen är en viktig del av tjusningen med mitt jobb, men kopplingen till kliniken har alltid varit det centrala.
Sedan mitten av 1980-talet har Sten Nilsson arbetat som onkolog, först på Akademiska sjukhuset i Uppsala och sedan 1998 på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. De gångna åren har präglats av stora forskningsframsteg inom cancerterapiområdet, en utveckling som varit livsavgörande för många patienter.
– Då hade vi inte ens vettiga cytostatika. Idag har vi förutom ett brett utbud av cellgifter, moderna stråltekniker och avancerad kirurgi både immun- och målstyrda terapier i vår behandlingsarsenal. Skillnaden mot förr är sanslöst stor.

Nu och då
Sten Nilsson som arbetat mycket med prostatacancer berättar att han i början av sin karriär lärde sig att rita dosområdet på smörpapper.
– Vi hade en böjlig linjal som lades runt patienten i syfte att få konturen över bäckenet, röntgenbilder togs framifrån och från sidan och efter det ritade vi in skelettet på papper. En räknesticka användes för att räkna ut de rätta proportionerna och med det som bas fick sjukhusfysiker räkna ut strålfälten. Detta låter som stenåldern, men handlar faktiskt om bara några decennier tillbaks i tiden. Forskningen har tagit oss en bra bit på väg, men arbetet fortsätter med oförminskad kraft.

”Prostatacancer är en botbar sjukdom så länge den är lokaliserad till prostatakörteln.”

Spridd prostatacancer
För Sten Nilsson och hans forskargrupp handlar det arbetet huvudsakligen om nya behandlingskoncept för spridd prostatacancer. Det övergripande målet är att utveckla effektivare behandlingsmetoder och prediktiva instrument för att bättre selektera rätt behandling för den enskilde patienten.
– Prostatacancer är en botbar sjukdom så länge den är lokaliserad till prostatakörteln, men när den spritt sig till skelettet ändrar sjukdomen karaktär och blir mer aggressiv och svårbehandlad. Vi vet från våra tidigare studier att en effektfull behandling av skelettmetastaserna påtagligt kan bromsa sjukdomsförlopp och därmed också förlänga överlevnad.

Ny molekyl
Med stöd av Radiumhemmets Forskningsfonder har Nilssons forskargrupp under senare år arbetat med en helt ny molekyl, ODX, som konstruerats av forsknings- och KI-kollegan Anders R. Holmberg.
– Vi har genomfört prekliniska försök i vårt forskningslaboratorium inför den kliniska utvärderingen. Det har visat sig att ODX, som ges intravenöst i form av dropp, tas upp effektivt i skelettmetastaser där den anrikas och avdödar tumörcellerna. ODX hämmar dessutom den skelettnedbrytande process som är så utmärkande för prostatacancer.
En uppföljande Fas II-studie har visat att preparatet kan bromsa sjukdomsförloppet och få tumörbördan i skelettet att minska. För att kunna fortsätta att ge ODX till patienter behövs nu en större Fas III-studie genomföras.

Sidospåret multipelt myelom
– Det vi ”snubblat” över den allra senaste tiden är att ODX också kraftfullt avdödar tumörceller från multipelt myelom. Den sjukdomen liknar i mångt och mycket prostatacancer, med nedbrytande process i skelettet. I jämförelse med prostatacancerceller är den tumörcellsdödande effekten av ODX nära tio gånger högre.
Sten Nilsson berättar att många av de läkemedel som används och är under utveckling vid multipelt myelom har uttalade bieffekter och inget är botande. Det finns därför ett stort behov av nya effektiva läkemedel, framför allt sådana med unik verkningsmekanism och få bieffekter.
– Möjligheten att gå vidare med en första klinisk ODX-studie på patienter med multipelt myelom bör kunna underlättas av att vi redan har genomfört två omfattande kliniska studier med ODX vid prostatacancer och att vi från dessa med säkerhet vet att preparatet är väl tolererbart. Det har inte heller någon negativ inverkan på benmärgens funktion, som ju ofta är nedsatt vid multipelt myelom. Därför ser vi med förhoppning fram emot fortsatt utveckling inom huvudspåret prostatacancer och, förstås, det spännande nya sidospåret multipelt myelom.

Prostatabroschyren – råd, rön och möjligheter

En man av tio får prostatacancer någon gång under sin livstid. Prostata­cancer – Råd, rön, möjligheter är en skrift som vänder sig till drabbade män och deras anhöriga. Nu i ny reviderad upplaga 2020.

Varje år upptäcks prostatacancer hos drygt 10 000 män i Sverige; sjukdomen är mannens vanligast förekommande cancerform.
– Med skriften vill vi på ett enkelt sätt informera patienterna och deras anhöriga, men även vårdpersonal och allmänhet, om prostatacancerns uppkomst, diagnos och förlopp. Här finns avsnitt om olika behandlingsalternativ och om för- och nackdelar, både strikt medicinskt och ur livskvalitetssynvinkel. Vi tar även upp olika möjligheter att hantera tillvaron sedan man fått diagnos, valt terapi och avvaktar eller befinner sig i det fortsatta förloppet. Det finns ett stort behov av en saklig, aktuell men också inkännande och aktiverande skrift, berättar författarna Sten Nilsson, överläkare vid Radiumhemmet och professor emeritus i onkologi vid Karolinska Institutet samt Lennart Levi, professor emeritus vid Karolinska Institutet.
Broschyren kan beställas kostnadsfritt på www.rahfo.se.


Cancerrådgivningen

Cancerrådgivningen finns till för dig som patient, närstående eller bara undrar över något. Specialistsjuksköterskor svarar på frågor om allt som har med cancer att göra. Cancerrådgivningen drivs inom Regionalt Cancercentrum (RCC) i samarbete med Radiumhemmets Forskningsfonder. Du som ringer eller skriver kan vara anonym.

Telefonrådgivning: Helgfria vardagar 08.30–16.00, kvällsöppet måndagar till 19.30
Telefon: 08-123 138 00
E-post: cancerradgivningen@sll.se


Olika sätt att stödja den patientnära cancerforskningen

Bli månadsgivare
De regelbundna gåvorna är en viktig nyckel till cancerforskningens framgång. Bli månads­givare via autogiro eller via telefonen.

Ge en minnesgåva
Hedra minnet av en närstående med en gåva till cancer­forskningen. Ett vackert minnesblad med ditt val av motiv och hälsning skickas till de närmast anhöriga.

Swish
Stöd cancerforskningen på enklast tänkbara sätt – swisha ditt stöd till 123 90 06 909


Nyckeltal


Information

Radiumhemmets Forskningsfonder
Box 25, 171 11 Solna
Tel 08-545 425 50
www.rahfo.se


Cancerföreningen i Stockholm
Organisationsnummer 815200-2583
PlusGiro: 90 06 90-9

Stiftelsen Konung Gustaf V:s Jubileumsfond
Organisationsnummer 802005-0947
PlusGiro: 90 08 80-6

Se även vår hemsida för fler sätt att stödja cancerforskningen.

Artificiell intelligens ska bidra till säkrare diagnoser

Foto: Shutterstock

– En cancerpatient möter många läkare under sin sjukdomstid, men just där och då, framför mikroskopet, så är det min patient. Det säger Lars Egevad, professor i patologi vid Karolinska Institutet som ägnar sin forskning åt att förbättra diagnostiken av prostatacancer.

Lars Egevad, professor i patologi vid Karolinska Institutet.
Lars Egevad, professor i patologi vid Karolinska Institutet.

Diagnostik av prostatacancer sker genom mikroskopiska analyser av tumörvävnad. Den grundläggande analystekniken har egentligen varit ganska likartad de senaste hundra åren. Det som förändrats är att mikroskopen blivit bättre, kunskapen större och i vissa fall används specialfärgningar och genetiska analyser för att komma närmare rätt diagnos. I prostatadiagnostiken används numera ofta MR-kamera för att styra nålen rätt vid biopsitagningen.
– För det mesta är det inga problem att ställa diagnos, men ibland är det knepigare. Då kan specialfärgningar av tumörprovet ge stöd åt diagnosen, berättar Lars Egevad.
Studier visar att det trots det finns en felfrekvens i prostatcancerdiagnostiken på cirka 0,5 till 2 procent. Det kan tyckas lite, men för den enskilda patienten kan det få stora konsekvenser.
– Överdiagnostik och överbehandling är lika illa som att missa en cancer.

”Överdiagnostik och överbehandling är lika illa som att missa en cancer.”

Webbutbildning och AI
För att höja säkerheten i diagnostiken har Lars Egevad tillsammans med sin forskargrupp utarbetat en webbaserad utbildning. Tanken från början var att tillhandahålla ett kostnadseffektivt verktyg för utbildning av patologer i tredje världen, men även svenska patologer under utbildning har stor nytta av denna kostnadsfria resurs.
– Vi lät ett antal patologer i målgruppen testa sig själva med hjälp av bildbaserade exempel. Sedan gjorde de ett antal självinstruerande utbildningsavsnitt innan de testades igen. Det visade sig att träffsäkerheten i diagnoserna ökade rejält!
Forskargruppen har även utvecklat ett AI-system som kan användas för att diagnostisera och gradera prostatacancer. Studien som nyligen presenterats i tidskriften The Lancet Oncology, visade att AI-systemet var lika bra på att identifiera och gradera prostatacancer som ledande uropatologer. Tanken är dock inte att ersätta patologerna utan att använda AI-verktyget som ett säkerhetssystem för att inte missa cancerfall.
Det övergripande målet med Lars Egevads forskning är att få ner felmarginalen inom prostacancerdiagnostiken till lägsta möjliga nivå.
– Det är enormt viktigt att man som patolog förstår att det finns en levande människa bakom varje tumörprov. Inte bara cancerdiagnosen utan även prognostiska faktorer som tumörgrad ligger till grund för klinikernas behandlingsval och får stora konsekvenser för patienten. I vårt yrke handlar det inte om att gissa rätt; säger man cancer så ska det vara cancer och patienterna måste kunna lita på att vår tumörgradering är så välkalibrerad som möjligt.

Läkemedel mot spridd prostatacancer

Sten Nilsson, professor emeritus i onkologi och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Sten Nilsson, professor emeritus i onkologi och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Professor Sten Nilsson redogör för de sjukdomsbromsande läkemedel mot metastaserad (spridd) prostatacancer som vi har tillgång till idag och de som kommer ”runt hörnet”.

Vid metastaserad prostatacancer finns idag ännu ingen botande behandling, men dessbättre finns fem nya läkemedel som kan hjälpa till att effektivt bromsa sjukdomen. Dessa kan delas in i tre kategorier:
• Nya hormonellt (endokrint) aktiva läkemedel (abirateron och enzalutamid).
• Cytostatika (docetaxel och cabazitaxel).
• Så kallade målsökande läkemedel (radium-223-diklorid).

Läkemedel som finns idag
Förutom att bromsa sjukdomen kan dessa läkemedel förlänga överlevnaden samtidigt som de lindrar symtom och förbättrar livskvaliteten. Samtliga dessa preparat är inregistrerade för behandling av kastrationsresistent sjukdom, det vill säga då sjukdomen inte längre bromsas effektivt av testosteronsänkande behandling. Det finns ännu ingen vetenskaplig grund för i vilken turordning dessa fem nya preparat ska ges vid kastrationsresistent sjukdom, och inte heller vilket av dessa som är ”bäst”. Varje patient bör få vara med att ta beslut om den behandling som han ska ha och även i vilken turordning som de nya läkemedlen bedöms bäst för just honom. Han bör erbjudas Radium-223, samt något av de två cytostatikaläkemedlen och något av de två endokrina läkemedlen.
Nytt är att såväl docetaxel som abirateron kan förlänga överlevnaden än mer påtagligt om de ges redan innan sjukdomen hunnit bli kastrationsresistent. Samtliga patienter med nyupptäckt, mycket utbredd, metastaserad prostatacancer bör erbjudas någon av dessa kombinationsbehandlingar.

Exempel på kommande behandlingskoncept

PSMA-baserad behandling. PSMA (prostataspecifikt membranantigen) är en proteinmolekyl som finns på cellytan av prostatacancerceller. Man har under de senaste åren utvecklat teknik för att framställa molekyler som kan binda sig till PSMA. Genom att ladda dessa molekyler med radioaktivitet och därefter ge dessa intravenöst genom injektion i blodkärl i armen kan man utnyttja deras ”målsökande” egenskaper för radionuklidterapi. Förhoppningen är att detta ska kunna bli ett läkemedel framöver.

PARP-hämmare. Detta är läkemedel som kan hämma tumörcellers förmåga att reparera DNA-skador. Idag finns sådana läkemedel inregistrerade för behandling av bland annat äggstockscancer. Forskning har visat att även vissa former av prostatacancer kan svara på PARP-hämmare. Studier pågår nu för att se om, och i så fall på vilka former av prostatacancer PARP-hämmare skulle kunna utnyttjas som sjukdomsbromsande läkemedel.

OsteoDex (ODX). Preparatet utvecklades i vårt laboratorium tillsammans med forskarkollegan Anders R Holmberg. OsteoDex är, precis som Radium-223, en målsökande substans som uppsöker skelettets metastasområden och där bromsar sjukdomen. Preparatet är ”first-in-class”, det vill säga verkningsmekanismen är nyskapad genom molekylens mycket speciella design och konstruktion. OsteoDex har genomgått så kallad Fas I-studie och därefter en 3-armad, randomiserad, dubbelblind, multicenter Fas II-studie. Resultaten visar att preparatet är väl tolererbart och sjukdomen bromsas upp hos flertalet patienter, även hos de som sviktat på någon eller några av de fem nya läkemedlen som nämnts ovan. En konfirmerande studie, Fas III, är nu under utarbetande.

Immunologisk behandling. Behandling utnyttjande stimulering av kroppens eget immunförsvar har gjort stora framsteg inom ett flertal tumörsjukdomar. Framgångarna har emellertid hittills låtit vänta på sig inom prostatacancer. Trots detta tror vi att immunologisk behandling så småningom också kommer att finna sin plats hos, i alla fall vissa, patienter med prostatacancer. För närvarande pågår kombinationsstudier med andra läkemedel.

Andra behandlingskoncept. Idag pågår ett flertal studier med olika läkemedelskombinationer och även med nya läkemedelskandidater. Förhoppningen är att vi så småningom kan uppnå botande behandling. Men dessförinnan har vi att utnyttja de läkemedel som redan idag finns tillgängliga och att se till att patienter med denna sjukdom får information om och tillgång till dessa.

Fakta om Sten Nilsson
Sten Nilsson är professor emeritus i onkologi och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Han har varit delaktig i utvecklingen av Radium-223 fram till ett godkänt läkemedel. Sten Nilsson är tillsammans med professor Lennart Levi författare till skriften Prostatacancer – råd, rön, möjligheter som genom åren kontinuerligt uppdaterats och hittills trycks i 165 000 exemplar. En ny uppdaterad upplaga väntas bli klar under 2019.

Samarbeten inom onkologi i fokus hos Bayer

Sofia Peterson, produktchef inom onkologi och Per Sandström, medicinsk chef för onkologi och hematologi. Foto: Johan Marklund
Sofia Peterson, produktchef inom onkologi och Per Sandström, medicinsk chef för onkologi och hematologi. Foto: Johan Marklund
Bayer satsar på att såväl fånga upp nischade uppstickare med innovativa portföljer som på att fördjupa sina samarbeten med akademin. Målet är att driva forskning och utveckling inom onkologi framåt.

Behovet av nya behandlingar inom onkologi är stort, vilket ställer avsevärda krav på utvecklingen av innovativa produkter. Som en av marknadens större spelare har Bayer en strategi att etablera samarbeten med mindre bolag som utvecklar nischprodukter.
– Vi kan se till att goda och innovativa idéer inte försvinner och vi kortar tidsramen från utveckling till att läkemedlen når patienterna. Bayer bidrar med kunskap, resurser och erfarenhet, säger Sofia Peterson, produktchef inom onkologi för Bayer i Skandinavien.

Lysande exempel på samarbete
Små bolag växer ofta fram kring specifika kunskapsområden och har en oerhörd spetskompetens, men i senare utvecklingsfaser kan det vara svårt att möta de krav som ställs.
– Det krävs väldigt mycket arbete för att ett läkemedel ska gå från idé till produkt och där har Bayer de resurser som behövs. Ett lysande exempel på våra samarbeten är med det amerikanska företaget Loxo, som har forskat fram två läkemedel för patienter med specifika genetiska förändringar. Konceptet är nytt, enkelt och samtidigt intelligent ur ett medicinskt perspektiv. Patienterna kan erbjudas behandling oberoende av i vilket organ cancern har sitt ursprung, berättar Per Sandström, medicinsk chef för onkologi och hematologi.

Utökar sina nätverk
Framöver ligger Bayers fokus på att lansera ett flertal nya läkemedel på ett för patienterna så optimalt sätt som möjligt. Man vill även förstärka och förnya olika samarbeten.
– Vi siktar på att utöka och fördjupa våra nätverk och som ett led i detta flytta Bayers kontor till Karolinska Institutets område 2019. Vi intensifierar även samarbetet med det finska företaget Orion, där utvecklingen av ett nytt läkemedel mot prostatacancer närmar sig marknaden. Även samverkan med det nationella kvalitetsregistret kring prostatacancer för kvalitetsuppföljning i vården för ökad optimering av behandlingar och patientupplevelse värderar vi högt. Det är en spännande utveckling, avslutar Sofia.

Bayer
Bayer är ett globalt life science-företag med verksamhet i 77 länder. Avdelningen Bayer Pharmaceuticals fokuserar på receptbelagda produkter och på specialläkemedel inom områdena onkologi, hematologi och oftalmologi. Divisionen omfattar även radiologi, som tillhandahåller diagnostisk bildutrustning samt kontrastmedel.

Bayer AB – Sverige
Gustav III:s boulevard 56
169 26 Solna
Tel: 08-580 223 00
www.bayer.se

Prostatabroschyren – råd, rön och möjligheter

Sten Nilsson, överläkare vid Radiumhemmet och professor i onkologi vid Karolinska Institutet (Foto: Håkan Flank) och Lennart Levi, professor emeritus vid Karolinska Institutet.
Sten Nilsson, överläkare vid Radiumhemmet och professor i onkologi vid Karolinska Institutet (Foto: Håkan Flank) och Lennart Levi, professor emeritus vid Karolinska Institutet.
En man av tio får prostatacancer någon gång under sin livstid. Prostatacancer – Råd, rön, möjligheter är en skrift som vänder sig till drabbade män och deras anhöriga.

Prostata_omslag_2016_skuggaVarje år upptäcks prostatacancer hos drygt 10 000 män i Sverige, sjukdomen är mannens vanligast förekommande cancerform.
– Med skriften vill vi på ett enkelt sätt informera patienterna och deras anhöriga, men även vårdpersonal och allmänhet, om prostatacancerns uppkomst, diagnos och förlopp. Här finns avsnitt om olika behandlingsalternativ och om för- och nackdelar, både strikt medicinskt och ur livskvalitetssynvinkel. Vi tar även upp olika möjligheter att hantera tillvaron sedan man fått diagnos, valt terapi och avvaktar eller befinner sig i det fortsatta förloppet. Det finns ett stort behov av en saklig, aktuell men också inkännande och aktiverande skrift, berättar författarna Sten Nilsson, överläkare vid Radiumhemmet och professor i onkologi vid Karolinska Institutet samt Lennart Levi, professor emeritus vid Karolinska Institutet
Broschyren kan beställas kostnadsfritt på www.rahfo.se.

Snabb behandlingsutveckling vid spridd prostatacancer

Sten Nilsson, överläkare och professor vid Karolinska Institutet.
Sten Nilsson, överläkare och professor vid Karolinska Institutet.
Prognosen för patienter med spridd prostatacancer har förändrats dramatiskt de senaste åren. Även om det inte finns någon botande behandling har det under senare år kommit en rad nya mediciner som kan hjälpa till att bromsa sjukdomen.

Prostatacancer är med 10 000 nya fall årligen den vanligaste cancerformen i Sverige.
I många fall är tumören beskedlig och behöver inte behandlas, utan bara kontrolleras. När det gäller spridd sjukdom har forskningen lett till nya behandlingar som bidragit till kraftigt förbättrad livskvalitet för dessa patienter.
Charles Huggins beskrev redan i början på 1940-talet att både kastration och behandling med östrogen kunde bromsa prostatacancer. För detta belönades han 1966 med Nobelpriset. Elva år senare gick priset till Roger C. L. Guillemin och Andrew Schally för upptäckten av Gonadotropinfrisättande hormon (GnRH) som innebar att kastrationsbehandling kunde ges i form av injektionsbehandling. Därefter har det tillkommit behandlingar med antiandrogen och så kallad GnRH-antagonist. Alla dessa hormonellt aktiva behandlingar är idag gängse terapi och hjälper på olika sätt till att undanhålla prostatacancern dess naturliga ”bränsle”, testosteron.

Bromsa sjukdomen
Idag får merparten av alla patienterna en behandling som bromsar sjukdomen och lindrar symtomen. Problemet är att hormonell behandling som regel börjar svikta efter en tid. Sjukdomen har då blivit vad man kallar kastrationsresistent, vilket innebär att den bara delvis svarar på den hormonella behandlingen och därför behöver kompletteras med annan medicin. Det är inom detta område som den intensivaste behandlingsutvecklingen nu sker.
Det första preparatet som visade sig kunna bromsa och bidra till en förlängd överlevnad var cellgiftet docetaxel, som idag är en av golden standards som tillägg till gängse hormonell behandling. 2010 godkändes läkemedlet sipuleucel-T i USA, ett immunbaserat preparat som hjälper till att bromsa sjukdomen. Detta preparat finns ännu inte tillgängligt i Europa. Samma år godkändes också cabazitaxel, ett cellgift som är nära besläktat med docetaxel.

Snabb utveckling
Därefter har utvecklingen gått snabbt. 2011 godkändes abirateron, ett läkemedel som bromsar prostatacancern genom att sätta stopp för cellens egenproduktion (”lönnproduktion”) av sitt bränsle, androgen. Året därefter godkändes enzalutamid för behandling av kastrationsresistent prostatacancer. Både abirateron och enzalutamid tillhör gruppen nya hormonellt aktiva läkemedel.
2013 är en annan milstolpe i behandlingsutvecklingen, då radium-223-diklorid godkändes. Detta läkemedel söker upp prostatacancerns metastaser i skelettet och avger där en lokal strålbehandlingseffekt. Läkemedlet är att liknas vid målsökande strålbehandling. Behandlingen bromsar sjukdomen på ett effektivt sätt utan nämnvärda biverkningar. Läkemedlet bidrar därför till förbättrad livskvalitet.
Preparatet har utvecklats i Oslo, men Sten Nilsson, överläkare och professor vid Karolinska Institutet var den som först injicerade denna substans på en patient med prostatacancer. Han har också, med hjälp av Radiumhemmets forskningsfonder, varit delaktig i utvecklingen av läkemedlet.
Hans forskningsgrupp utvecklar nu, återigen med stöd från Radiumhemmets forskningsfonder, ett helt nytt läkemedel, OsteoDex, som ska hämma skelett- och mjukdelsmetastaser.

Behandlingsutveckling prostatacancer
1940-talet: Charles Huggins beskrev att både kastration och behandling med östrogen kunde bromsa prostatacancer. Belönades med Nobelpriset 1966.

1977: Roger C. L. Guillemin och Andrew Schally belönades för sina upptäckter på 60-talet av Gonadotropinfrisättande hormon (GnRH). Upptäckten innebar att kastrationsbehandling kunde ges i form av injektionsbehandling.

2004: Docetaxel, ett cellgift som var det första preparatet som visade sig kunna bromsa och bidra till en förlängd överlevnad. Denna upptäckt har lett till att docetaxel nu är en av golden standards som tillägg till gängse hormonell behandling.

2010: Läkemedlet sipuleucel-T godkändes i USA. Immunbaserat preparat som hjälper till att bromsa sjukdomen.

2011: Abirateron godkändes. Läkemedlet bromsar prostatacancern genom att sätta stopp för cellens egenproduktion av bränslet androgen.

2012: Enzalutamid godkändes för behandling av kastrationsresistent prostatacancer.

2013: Läkemedlet radium-223-diklorid godkändes. Ett läkemedel som söker upp prostatacancerns meta­staser i skelettet och avger en lokal strålbehandlingseffekt.

Prostatabroschyren i ny, uppdaterad version

Sten Nilsson, överläkare vid Radiumhemmet och professor i onkologi vid Karolinska Institutet (Foto: Håkan Flank) och Lennart Levi, professor emeritus vid Karolinska Institutet.
Sten Nilsson, överläkare vid Radiumhemmet och professor i onkologi vid Karolinska Institutet (Foto: Håkan Flank) och Lennart Levi, professor emeritus vid Karolinska Institutet.
En man av tio får prostatacancer någon gång under sin livstid. Prostatacancer – Råd, rön, möjligheter är en skrift som vänder sig till drabbade män och deras anhöriga.

Prostata_omslag_2016_skuggaVarje år upptäcks prostatacancer hos drygt 10 000 män i Sverige, sjukdomen är mannens vanligast förekommande cancerform.
– Med skriften vill vi på ett enkelt sätt informera patienterna och deras anhöriga, men även vårdpersonal och allmänhet, om prostatacancerns uppkomst, diagnos och förlopp. Här finns avsnitt om olika behandlingsalternativ och om för- och nackdelar, både strikt medicinskt och ur livskvalitetssynvinkel. Vi tar även upp olika möjligheter att hantera tillvaron sedan man fått diagnos, valt terapi och avvaktar eller befinner sig i det fortsatta förloppet. Det finns ett stort behov av en saklig, aktuell men också inkännande och aktiverande skrift, berättar författarna Sten Nilsson, överläkare vid Radiumhemmet och professor i onkologi vid Karolinska Institutet samt Lennart Levi, professor emeritus vid Karolinska Institutet
Den medicinska utvecklingen på området går snabbt framåt, därför kom i höstas en uppdaterad version som innehåller de senaste framstegen inom forskning och behandling. Broschyren kan beställas kostnadsfritt på www.rahfo.se.

Ett särskilt tack riktas till våra sponsorer:
Bayer Oncology
Janssen Oncology
Sanofi Genzyme
Astellas

Cancerbekämpning kräver samarbete

Kristina Sandström, medicinsk chef och Kent Bergfors, chef för forskning och utveckling på Janssen i Norden. Foto: Gonzalo Irigoyen
Kristina Sandström, medicinsk chef och Kent Bergfors, chef för forskning och utveckling på Janssen i Norden. Foto: Gonzalo Irigoyen
– För att kunna bota fler och förbättra livet för alla som lever med cancer krävs en lång kedja av samarbeten mellan industri, vård och akademi som sträcker sig över såväl professions- som nationsgränser, säger Kristina Sandström, medicinsk chef för Janssen i Norden.

Janssen fortsätter att expandera inom onkologi. Aktuella cancerområden är prostatacancer, multipelt myelom och kronisk lymfatisk leukemi. Visionen är att omvandla cancer till en sjukdom som går att bota eller förhindra.
– Mycket av vår framtida forskning ligger inom immunonkologi i kombination med nya, målsökande behandlingar som kan ge en mer effektiv behandling och därmed lämna resten av kroppen mer oskadd än vad traditionella behandlingar gör, berättar Kristina Sandström.
En stor och viktig del av bolagets forskning handlar också om att hitta biomarkörer som kan ge vägledning om vilken cancer som drabbat den enskilde individen.
– Biomarkörer är ett verktyg som används för att kunna ge rätt behandling till rätt patient redan från början. Men för att nya innovationer snabbt ska komma patienterna till nytta krävs att hälso- och sjukvården faktiskt är rustad för att ta dessa prover och göra nödvändiga profileringar. Än så länge finns det ett glapp mellan den typbestämning av tumörer som går att utföra i ett forskningslaboratorium och klinisk praxis.

Öppen kultur
För att överbrygga den nuvarande kunskapsklyftan krävs fler gräns­överskridande samarbeten.
– Det finns ett stort intresse och en teoretisk öppenhet för samverkan mellan industri, vård och akademi. Men frågan är hur det ska fungera i praktiken. För oss som läkemedelsbolag räcker det inte med att enbart forska och komma med innovationer. Vi liksom övriga aktörer måste ta ett större ansvar. Tiderna har förändrats även inom läkemedelsindustrin, som gått från en protektionistisk kultur till ett förhållningssätt där öppenhet och samarbete är nödvändiga förutsättningar för framgång.
Ett talande exempel är Janssens samarbete med Yale School of Medicine i USA och projektet YODA (Yale School of Medicine Open Data Access) där bolaget tillhandahåller sina kliniska forskningsresultat för vidare forskning av andra.
– För att nå snabbare och längre i vår resa mot att besegra cancern är en öppen forsknings- och innovationskultur viktig. Vi vill växa i takt med omgivningen för att våra innovationer ska komma fler människor till godo och i slut­änden kunna få samarbeten tillbaka som kan ge värdefulla tillskott till vår pipeline.

Kliniska prövningar
Kliniska prövningar är en viktig del av Janssens nordiska verksamhet.
– Med hjälp av kliniska prövningar byggs kunskap om hur vi kan förbättra dagens behandlingsmetoder för morgondagens patienter, säger Kent Bergfors, chef för forskning och utveckling på Janssen i Norden.
Under senare år har bolaget ökat antalet kliniska prövningar i Sverige.
– Vi har på kort tid dubblerat både antal medarbetare och studier. Utmaningen vi står inför är att sjukvården får och kan avsätta tid för att delta i kliniska prövningar. Det måste också bli enklare för patienter att via internet hitta information om att delta i kliniska prövningar.
I dagsläget har Janssen cirka 40 pågående kliniska prövningar i Sverige, varav hälften är inom onkologi.
– Det finns en stor bredd i de studier som genomförs, gällande både utvecklingsfas och tumörområde. På fem års sikt räknar jag med att flera av de produkter vi arbetar med idag ska finnas tillgängliga i klinisk praxis vilket innebär att många cancerpatienter kan få en betydligt bättre behandling än vad som idag är möjligt.
Kent Bergfors har själv ett förflutet inom vården och har arbetat med kliniska prövningar sedan början av 1990-talet.
– Min drivkraft är densamma nu som då, att få vara med och hitta nya lösningar som gör det bättre för patienterna. Det är patient­vården som driver både mig och verksamheten i stort framåt. Tack vare Janssens omfattande medicinska forskning kan våra lösningar lindra, bromsa eller bota några av världens mest allvarliga sjukdomar.

Janssen
Janssen, som utgör läkemedelsdivisionen inom av Johnson & Johnson-koncernen, är ett av världens tio största läkemedelsföretag med cirka 40 000 anställda på fem kontinenter. Företaget är verksamt inom fem terapeutiska områden: neurologiska sjukdomar, infektionssjukdomar, onkologiska sjukdomar, immunologi­ska sjukdomar samt kardio­vaskulära och metabola sjukdomar. Janssen finns i alla de fem nordiska länderna med drygt 300 anställda.

Janssen
Box 4042
169 04 Solna
Besöksadress: Kolonnvägen 45
Tel: 08-626 50 00
www.janssen.com/sweden

www.janssen.com/sweden

Framgång föder framgång hos Ipsen

Peter Myrenfors, medicinsk direktör vid Ipsens nordisk-baltiska huvudkontor. Foto: Gonzalo Irigoyen
Peter Myrenfors, medicinsk direktör vid Ipsens nordisk-baltiska huvudkontor. Foto: Gonzalo Irigoyen
Ipsen är aktivt inom flera viktiga terapiområden såsom uro-onkologi, neurologi och endokrinologi. Bolaget har även en avdelning för primärvård. Nu fokuserar Ipsen på det onkologiska segmentet både vad gäller behandlingar och utveckling av nya läkemedel.

Peter Myrenfors är medicinsk direktör vid Ipsens nordisk-baltiska huvudkontor i Kista utanför Stockholm. Han är själv specialist i anestesi och intensivvård, men sökte sig till läkemedelsbranschen för många år sedan.
– Ipsen är en ganska liten aktör inom läkemedelsindustrin och har därmed fördelen att ha en flexiblare organisation med kortare beslutsvägar. Det betyder att vi kan knyta an till våra kunder på ett personligare sätt samtidigt som vi snabbt ger adekvat respons och support.

Nya, starka produkter
Det är ingen hemlighet att Ipsen är ett mycket framgångsrikt företag och framgång föder framgång. Relativt nyligen satte företaget strålkastaren på den amerikanska marknaden och tar nu steget mot att bli ett globalt biotechbolag inom onkologi.
– Vi avser att addera nya indikationer inom onkologin varje år, med fokus på våra huvudområden prostatacancer, neuroendokrina tumörer och njurcancer. Målet är att bli ett ledande företag inom behandling och utveckling i dessa segment. Förutom att vi vidareutvecklar redan etablerade preparat kompletterar vi också portföljen med nya starka produkter.

Har en viktig uppgift
Ipsens senaste tillskott är preparatet Cabometyx®, vars verksamma substans är Cabozantinib:
– Cabometyx är indicerat för behandling mot andra linjens meta­staserande njurcancer. Dessutom pågår förnärvarande flera studier där Cabozantinibs effekt undersöks för flera andra onkologi­ska indikationer. Vi har en viktig uppgift, även från ett medicinskt perspektiv, att tillhandahålla behandlande läkare med fler verktyg som i slutänden kommer patienten till gagn.

Ipsen
Det franska läkemedelsbolaget Ipsen är verksamt inom onkologi, primärvård, neurologi och endokrinologi. Företaget arbetar globalt och har närmare 5 000 medarbetare i mer än 30 länder. Visionen är att förbättra livet för patienterna och att bli ledande inom de olika segmenten. Ambitionen är att 2020 vara ett av de tio främsta läkemedelsbolagen vad gäller tillväxt och vinst.
www.ipsen.com

www.ipsen.com