Etikettarkiv: Lymfom

Söker tumörcellernas svaga punkter

Birgitta Sander, överläkare vid KS och professor vid KI. Foto: Håkan Flank

– Vi försöker hitta tumörcellernas svaga punkter och göra dem mer känsliga för behandling. Det säger Birgitta Sander, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor vid Karolinska Institutet, vars forskning befinner sig mitt i skärningspunkten mellan klinisk och basal forskning.

I början av 2000-talet arbetade Birgitta Sander och hennes forskargrupp med genexpressionsstudier och fann att cannabinoidreceptorer var högt uttryckta i mantelcellslymfom.
– Innan dess kände jag inte till någonting om cannabinoidreceptorer. Där och då hade jag inte en aning om att jag skulle ägna de kommande 20 åren åt dessa molekyler, men så blev det.
Under de gångna åren har forskningen gått från ren grundforskning till att nyligen resultera i en klinisk studie.
– Det är en liten studie där 23 patienter fått ett registrerat läkemedel för multipel skleros, en munspray som innehåller två växtcannabinoider. Preliminära resultat visar att munsprayen påverkar inte bara tumörceller utan även normala lymfocyter de närmaste timmarna efter spraydosen.
Birgitta Sander förklarar att påverkan av cannabinoider sannolikt har betydelse för hur, i det här fallet lymfomceller men sannolikt också vanliga lymfocyter, placerar sig i vävnaden.
– Vi tror att cannabinoiderna kan vara inblandade i det som kallas HOMING, vävnadslokalisation utav lymfocyter, och påverkar om de går ut i blodet eller lokaliserar sig till lymfknutor.
I lymfknutorna får tumörcellerna stimuli från andra celler. Dessa stimuli gör att cancercellerna delar sig och får en tillväxtstimulering, men det gör också att de blir motståndskraftiga mot celldöd – även den celldöd som orsakas av konventionella kemoterapimedel.
– Det är alltså mycket bättre att lymfocyterna går ut i blodet än till lymfknutorna. I vår studie gick de sannolikt tillbaka till lymfknutorna.

”Min drivkraft är att hitta de svaga punkterna för att på så sätt kunna attackera cellerna bättre.”

Försiktighet
Idag finns medicinskt registrerad cannabis i många europeiska länder och i USA. Studier från Israel visar att uppemot en fjärdedel av landets cancerpatienter använder cannabis för att lindra symtom.
– Våra resultat innebär att man ska vara väldigt försiktig med att ge cannabinoider till patienter med lymfom. Mycket höga nivåer av cannabinoider kan döda lymfomceller, men sannolikt går det inte att komma upp i de höga koncentrationer som krävs eftersom patienten får oacceptabla biverkningar. Koncentrationen måste vara lägre och då kanske effekten snarare blir att tumörcellerna återvänder till lymfknutorna, vilket inte är bra.
Cannabinoider påverkar även T-lymfocyter, kroppens egna försvarsceller mot cancer.
– Exakt vad det innebär vet vi inte idag, men vad vi vet är att cannabinoiderna påverkar det normala immunsystemet och att det sannolikt finns okända effekter av att ge cannabis samtidigt som man försöker ge patienten en botande kemoterapibehandling eller immunterapi. Det krävs mer studier för att kunna säga att det är helt ofarligt att ge cannabinoider till cancerpatienter. Det skulle jag inte våga säga idag.

Flera spår
Forskargruppen arbetar med flera spår på samma tema, där det gemensamma målet är att förstå vad cannabinoidreceptorer har för betydelse för lymfom.
– Vi skulle vilja utnyttja cannabinoidreceptorerna, men inte med något som aktiverar dem, utan snarare blockerar dessa receptorer. Om min teori stämmer skulle vi på det viset kunna få bort cellerna från den skyddande miljön i lymfknutorna och få ut dem i blodet där de är mer sårbara för kemoterapi.
Det som har drivit Birgitta Sander från dag ett är samma sak som driver henne idag: en vilja att förstå uppkomstmekanismerna bakom lymfom.
– Sannolikt har olika lymfom olika svaga punkter och vi har idag inga riktigt bra markörer för att kunna förutsäga det i diagnos. Min drivkraft är att hitta de svaga punkterna för att på så sätt kunna attackera cellerna bättre och bota fler patienter.

Blue Sky-pris till oprövad men lovande forskning

Lisa Westerberg, molekylärbiolog och Nicholas Valerie, som ska påbörja postdoc-forskning, är två av årets Blue Sky-stipendiater. Foto: Malin Eld
Lisa Westerberg, molekylärbiolog och Nicholas Valerie, som ska påbörja postdoc-forskning, är två av årets Blue Sky-stipendiater. Foto: Malin Eld
Att utveckla effektiva läkemedel mot leukemi samt att hitta nya sätt att utnyttja immunförsvaret i cancerbehandling är fokus för två av årets Blue Sky-stipendiater. Bidraget går till forskning som har hög risk – men där möjligheterna till genombrott också är stora.

Blue Sky Grant är ett forskningsbidrag som delas ut av StratCan, Karolinska institutets strategiska program för cancerforskning. Bidraget, som är på 500 000 kronor över ett år, delades i år ut till sex olika forskningsprojekt, som spänner över ett brett fält av innovativ cancerforskning.
Nicholas Valerie, som ska påbörja postdoc-forskning vid Institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet, är en av stipendiaterna. Han får bidraget för sin forskning om hur man bäst kan utveckla PROTAC-molekyler för målstyrd och skräddarsydd behandling av leukemi. Specifikt studerar gruppen ett protein som heter CHD4.
– Målet med vårt projekt är att bättre förstå hur läkemedel agerar och om de binder till ett specifikt målprotein. På så sätt kan vi skapa verktyg som hjälper forskare att utveckla nya läkemedelsmolekyler. I valet mellan olika molekyler kan forskare då lättare identifiera den kandidat som skulle ge de mest effektiva resultaten, berättar han.

Prisbelönad avhandling
Nicholas, som är amerikan men med en svensk pappa, tog sin grundexamen på University of Virginia i USA och kom därefter till Karolinska institutet. Här disputerade han förra året, med en avhandling som belönades med det nyinstiftade priset till minne av avlidne professor Dan Grandér för bästa doktorsavhandling om cancer.
– Det var en stor överraskning. När man ska disputera är man mest bara glad och lättad över att bli färdig och godkänd. Att i det läget få ett sådant pris var verkligen en stor ära, säger han.
StratCans Blue Sky-stipendium betyder mycket för Nicholas fortsatta forskning. Han betonar vikten av den här typen av stöd för tidig forskning, som annars kan ha svårt att hitta finansiering.
– Det är oerhört viktigt att forskare får chansen att utveckla och testa oprövade idéer, som potentiellt kan skapa paradigmskiften i behandlingen av svåra sjukdomar. Jag befinner mig fortfarande på ett tidigt stadium i min forskarkarriär och bidraget innebär ett stort steg framåt för mig. Nu ser jag verkligen fram emot att fortsätta vår forskning och se vart den leder.

Mutationer i immunförsvaret
Molekylärbiologen Lisa Westerberg är en annan av årets Blue Sky-stipendiater. Efter doktorsexamen från Karolinska Institutet och postdoc-studier vid Harvarduniversitetet i USA är hon sedan nästan tio år tillbaka på KI, vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC).
Lisas forskning har under åren syftat till att hitta orsaken till att vissa mutationer i immunförsvaret ger upphov till svåra sjukdomar som leukemi och lymfom. Hennes tidigare grundforskning och musmodeller ligger till grund för den aktuella forskningen. Nu undersöker Lisa och hennes team om de muterade signaleringsvägarna i immunförsvaret kan användas för att aktivera så kallade dendritceller, som i sin tur tar upp och presenterar tumörceller för T-celler i kroppens immunförsvar.
– Vi vill se om vi genom att tillsätta små molekyler kan styra dentritcellerna så att de väljer ut rätt T-celler, det vill säga mördarcellerna, som direkt angriper och bekämpar cancerceller. Det skulle potentiellt kunna bli ett nytt och relativt enkelt tillägg i befintliga behandlingsmetoder för många typer av cancer, säger Lisa.
En stor fördel med forskningen är att alla steg testas i blod utanför kroppen, så det finns ingen risk för toxiska effekter hos patienten.

Priset en bekräftelse
För Lisa är Blue Sky-stipendiet en bekräftelse på att hennes tidigare forskning skulle kunna få en ganska omedelbar tillämpning i cancerbehandling.
– Det är enormt roligt att vår idé togs emot så positivt, eftersom den är helt baserad på grundforskning. Nu får vi jobba närmare den kliniska tillämpningen, vilket ska bli väldigt spännande.

StratCan
Det strategiska forskningsprogrammet inom cancer, StratCan, vid Karolinska Institutet kombinerar cancerbiologi med klinisk onkologi och samlar forskare från olika discipliner. Målet är att generera nya vetenskapliga upptäckter som snabbt kan få en klinisk användning.

Blue Sky-priset är ett forskningsbidrag för oprövad forskning där potentialen anses mycket hög. 2019 års stipendiater är Nicholas Valerie, Lisa Westerberg, Martin Enge, Bennie Lemmens, Mattias Rantalainen samt Päivi Östling.
www.ki.se/stratcan

Hallå där Karin Ekström Smedby

Karin Ekström Smedby specialist­läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet Solna.
Karin Ekström Smedby specialist­läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet Solna.
Hallå där Karin Ekström Smedby specialist­läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet Solna.

Vad är din forskning inriktad på?
– Jag har forskat kring lymfom sedan 1999 då jag började med att utreda orsakerna bakom sjukdomen. Det är en spännande form av cancer där medicinsk terapi är huvudbehandling, till skillnad från många andra cancersjukdomar där kirurgi är nummer ett. Det är också en sjukdom där vi kan åstadkomma mycket, och många patienter blir bra efter genomgången behandling.

Vad gör du just nu?
– En aktuell studie handlar om hur vi bättre kan karakterisera tumörerna och förstå vilken betydelse detta har för prognos och behandlingsval; projektet är ett samarbete med kliniska kollegor på olika avdelningar. Ett annat forskningsspår är att göra analyser av cellfritt tumör-DNA i plasma i syfte att kunna utvärdera behandlingseffekt på ett mer exakt sätt.

Anslaget sträcker sig tre år framåt, vad hoppas du kunna uppnå under den tiden?
– Jag hoppas att vi lär oss mycket mer om vilka genetiska tumöravvikelser som vi har klinisk nytta av att få kännedom om, och att vi får en bättre förståelse för vilken eventuell betydelse det kan ha för hur vi ska tänka vid behandlingsval.

När kan patienter ha nytta av er forskning?
– Det kan gå ganska fort. Förhoppningen är att vi genom att få in någon eller några av de analyser vi arbetar med i den kliniska vardagen i större utsträckning ska kunna optimera behandlingsvalen och utvärdera behandlingen på ett mer exakt sätt. Det övergripande målet är att sortera patienterna bättre och därmed ge en mer skräddarsydd behandling i syfte att förbättra överlevnaden för människor som drabbas av lymfom.

Vad är det som driver dig?
– Det känns bra att kunna kombinera läkaryrket med forskning som är klinisk relevant och som inom en snar framtid kan komma patienterna till nytta.

Om tio år?
– Lymfom är redan idag en sjukdom som många kan leva med, men sedan finns det vissa fall som är väldigt svåra att behandla. Det är just dessa som vi hoppas kunna hjälpa på ett bättre sätt. Jag tror att vi i framtiden kommer att kunna styra våra behandlingar efter mer detaljerade analyser, och att vi i ännu högre grad än idag kommer att se lymfom som en botbar sjukdom med ännu fler olika behandlingsalternativ att erbjuda våra patienter.

Från grundforskning till patientnytta

Birgitta Sander, överläkare och professor vid Karolinska Institutet.
Birgitta Sander, överläkare och professor vid Karolinska Institutet.
Som grundforskare och patolog kan vägen till patientledet ibland kännas lång. Birgitta Sander, överläkare och professor vid Karolinska Institutet i Huddinge, har lyckats ta sin forskning från laboratoriebänk till patientsäng och tillbaka igen. Ett skolexempel på translationell forskning.

Birgitta Sanders forskning är sedan början av 2000-talet inriktad på mantelcellslymfom, en ovanlig men mycket aggressiv typ av lymfkörtelcancer. Under årens lopp har hennes forskning visat att mantelcellslymfom har en hög produktion av två så kallade cannabinoidreceptorer. Den ena av receptorerna återfinns vanligtvis bara i hjärnan och är involverade i belöningssystemen och bromsning av signalöverföring mellan nervceller. Den andra har betydelse för immunsystemet.
– Blodceller har vanligtvis mycket få cannabinoidreceptorer, vilket skulle kunna betyda att läkemedel som specifikt riktar in sig mot dessa receptorer skulle kunna döda lymfomceller utan att nämnvärt påverka de friska cellerna, förklarar Birgitta Sander.
Hennes forskningsgrupp har i tidigare försök visat att cancercellerna dör av höga doser cannabinoider. Låga doser har däremot ingen effekt på cellöverlevnad.
– Vi vet också att det finns kroppsegna cannabinoider, men vi har tidigare inte haft en aning om vad de har för uppgift i lymfom. Nu har en av mina doktorander sett att dessa kroppsegna cannabinoider påverkar hur cellerna rör sig och lägger sig i vävnaden. Det innebär att de sannolikt är viktiga för att bestämma om cellerna ska ligga kvar inne i lymfknutorna eller gå ut i blodet och sprida sig vidare i kroppen.
Detta, förklarar Birgitta Sander, är en viktig egenskap som är intressant i behandling av lymfom.
– Inom cancerterapi används redan en rad olika substanser som har till uppgift att bryta cancercellernas förmåga att sitta kvar i vävnaden. Så länge de har kontakt med andra celler är de nämligen lite skyddade eftersom de får överlevnadssignaler från de friska cellerna. Om man kan bryta signalen släpper cellerna taget vilket gör dem mer lättåtkomliga och känsliga för cytostatika.

Kliniknära
Ett annat spännande forskningsspår har lett ända in i klinik.
– Vi har startat ett projekt där lymfompatienter som har en stillsam sjukdom behandlas med en spray som innehåller två cannabinoider. Sprayen ges i bara en dos under tungan, sedan mäter vi vad som händer med cellerna i blodet. Så här långt ser det ut som att sprayen har en påverkan på både granulocyter och lymfocyter. Det verkar alltså som att det vi tidigare sett i cellodlingskulturer även fungerar i patient.
Att forskningen har nått patientledet liknar Birgitta Sander vid en dröm som har gått i uppfyllelse.
– Som patolog och grundforskare träffar jag inga patienter, så forskningen hade aldrig kommit så här långt utan samarbetet med mina hematologkollegor. Det här är ett skolexempel på translationell forskning. Cannabinoider är inget som kommer att kunna bota cancer men kanske kan de bli en viktig tilläggsbehandling; mycket tyder på det.

Kancera ett steg närmare banbrytande behandlingar

Håkan Mellstedt, professor i onkologisk bioterapi och Thomas Olin, vd för Kancera. Foto: Thomas Henrikson
Håkan Mellstedt, professor i onkologisk bioterapi och Thomas Olin, vd för Kancera. Foto: Thomas Henrikson
Kancera arbetar med att utveckla en ny generation banbrytande läkemedel mot cancer.
– Våra substanser har potential att göra stor skillnad för cancerpatienter världen över, fastslår Thomas Olin, vd.

Kancera ligger i framkanten av ett expansivt fält inom immunmodulering. Ett projekt är riktat mot Fractalkine-systemet som går ut på att påverka immunsystemets förmåga att känna igen och angripa tumörer samt stoppa cancerceller som tillägnat sig immuncellers förmåga att invadera friska vävnader. Under senaste året har bolaget avslutat en klinisk fas I-studie som visat på goda resultat.
– Studien visar att vår substans, KAND567, kan blockera immunceller som har observerats i samband med snabbt fortskridande former av blodcancer. Med dessa resultat som utgångpunkt har vi nyligen tagit nästa steg och startat en studie i samarbete med forskare på CancerCentrum Karolinska. Denna studie syftar till att ytterligare förstå sambandet mellan immunceller och lymfom och därmed utgöra en bas för en planerad fas II-studie, berättar Thomas Olin.
Studien leds av Håkan Mellstedt, professor i onkologisk bioterapi och medgrundare till Kancera.
– Vi arbetar nu med att identifiera en markör i syfte att välja ut den patientgrupp som har mest nytta av behandlingen. Det senare spåret har en nära koppling till Radiumhemmets Forskningsfonders satsning på PCM, Precision Cancer Medicine.

Olika angreppsätt
Ett annat projekt i Kanceras utvecklingsportfölj är ROR-projektet, även det inriktat mot lymfom.
– De båda projekten representerar två helt olika verkningsmekanismer. En terapi som får tumören att eliminera sig själv och gå i regress, och en annan som hjälper patientens immunsystem att ta kontroll över sjukdomen. Sammantaget innebär det att vi angriper cancer från två olika håll, säger Håkan Mellstedt.
Inom tre år hoppas de att Kanceras nya behandlingskoncept ska ha prövats på patienter.
– Om allt går som vi beräknar kommer våra terapier att få ett snabbspår av Läkemedelsmyndigheterna. Behovet av läkemedel med nya verkningsmekanismer är stort och den dagen Kanceras läkemedelskandidater har nått hela vägen kommer de att göra stor skillnad för patienter som drabbats av lymfom, fastslår Thomas Olin.

Kancera
I Kancera förenas akademi och industri. Läkemedel mot cancer och inflammatoriska sjukdomar utvecklas i laboratorier i Karolinska Institutet Science Park i Stockholm. Ett övergripande mål är att utveckla en helt ny generation läkemedel mot cancer som slår mot de egenskaper som gör tumörer resistenta mot dagens tillgängliga behandlingar.

Kancera AB
Karolinska Institutet Science Park
Banvaktsvägen 22
171 48 Solna
Tel: 08-50 12 60 80
www.kancera.se

Servier – ny samarbetspartner inom onkologi

Florent Texier, Simone Merforth och Patrik Friberg på Servier. Foto: Gonzalo Irigoyen
Florent Texier, Simone Merforth och Patrik Friberg på Servier. Foto: Gonzalo Irigoyen
Servier är ett internationellt läkemedelsföretag som drivs av en stiftelse och som har säte i Suresnes (Frankrike). Servier har 21 000 anställda och hade 2016 en omsättning på mer än 4 miljarder euro. Företagets tillväxt drivs av en konstant strävan efter innovation inom fem olika områden: diabetes, onkologi, kardio­vaskulära, immunoinflammatoriska och neurodegenerativa sjukdomar samt aktiviteter inom generiska läkemedel.

Gruppen är helt oberoende och återinvesterar 25% av omsättningen (exklusive generika) i forskning och utveckling och alla vinster används för tillväxt. Att bli en viktig aktör inom onkologi är ett av Serviers långsiktiga mål. För närvarande har företaget nio läkemedelskandidater i klinisk forskning för behandling av ventrikelcancer, lungcancer och andra solida cancerformer samt leukemier och lymfomsjukdomar.
Portföljen med innovativa cancerläkemedel utvecklas i samarbete med samarbetspartners över hela världen och riktar in sig på olika egenskaper som är typiska för cancerceller. Forskningsportföljen inkluderar cytostatika, proapop­totiska läkemedel, målsökande immun- och cellterapier för att åstadkomma behandlingar som kan göra skillnad för patienterna.
– De här samarbetena har lett till att vi nyligen har introducerat ett nytt läkemedel för behandling av spridd tarmcancer och ett för behandling av vuxna patienter som har fått multipla återfall i eller har refraktärt aggressiva non-Hodgkin-B-cellslymfom (NHL), säger Florent Texier, VD för Servier i Norden.
– I Sverige har vårt nya läkemedel för spridd tarmcancer fått ett positivt mottagande. Svenska onkologer visar även ett stort intresse för vår forskningsportfölj, säger Patrik Friberg, marknadschef i Sverige.
Den kliniska forskningsavdelningen finns i Solna och leds av Simone Merforth. De leder utvecklingen av den innovativa forskningsportföljen genom att göra kliniska prövningar i Norden och Baltikum. Servier kommer bli en relevant och viktig partner inom cancerforskning i framtiden.

Immunonkologi
Servier ligger även långt framme inom immunterapiområdet. Ett exempel är CAR-T-celler som är T-celler som via genterapi förstärks med en antigenreceptor som känner igen ett specifikt tumörprotein. Resultatet är en immunterapeutisk behandling mot cancer där T-cellens förmåga att känna igen och döda tumörceller är kraftigt förstärkt.
– Det ska bli mycket spännande att följa denna forskning som i första hand är inriktad mot leukemier, säger Simone Merforth.

Servier Sverige
Servier har en spännande utvecklingsportfölj där flera av produkterna har potential att få stor betydelse. Samarbetena med andra företag och akademiska institutioner är nödvändiga för att snabba på utvecklingen av nya läkemedel för sjukdomar där det finns stora behov. Det finns fortfarande stora möjligheter för samarbete. Möjligheterna till succé för dessa samarbeten förefaller vara oberoende av om det är små biotech-företag eller stora läkemedelsföretag. Det beror i själva verket på hur effektivt samarbetet är och just det är en av Serviers stora styrkor.

Servier Sverige AB
Box 725
169 27 Solna
Tel: 08-522 508 00
www.servier.se

SERVIER_logo