Etikettarkiv: Livskvalitet

Izabela kunde fullfölja graviditeten

Izabela Grape har drabbats av bröstcancer två gånger. Tack vare behandlingen kunde hon fullfölja sin  graviditet och få sitt barn.
Izabela Grape har drabbats av bröstcancer två gånger. Tack vare behandlingen kunde hon fullfölja sin
graviditet och få sitt barn.
För cancerpatienter gör forskningen skillnad varje dag. Viktiga forskningsgenombrott gör att allt fler cancerpatienter kan leva längre med sin diagnos. För Izabela Grape, som drabbats av bröstcancer två gånger, gjorde behandlingen den andra gången att hon kunde fullfölja sin graviditet och få sitt barn.

– Jag fick min första bröstcancerdiagnos 2006 och behandlades då framgångsrikt med strålning, cellgifter och läkemedel. När jag väntade mitt tredje barn insjuknade jag på nytt. Onkologen upptäckte en knöl i mitt bröst i samband med en rutinkontroll i vecka tjugofyra, säger Izabela Grape som är ordförande i Bröstcancerföreningen Amazona.

Kunde fullfölja graviditeten
Tack vare cancerforskningens framsteg kunde hon fullfölja graviditeten och så småningom föda ett friskt barn. Under graviditeten behandlades Izabela Grape med cellgifter som inte påverkade fostret. Först efter förlossningen fick hon Herceptin eftersom denna medicin påverkar foster.
– Att jag kunde fullfölja graviditeten var ett direkt resultat av den viktiga cancerforskning som bedrivs. Det var cellgifter som gjorde att tumören krympte för att jag skulle kunna bekämpa cancern i samband med att jag insjuknade för andra gången. Det är jag väldigt tacksam för, säger Izabela Grape.

Antihormonell behandling
Idag är hon frisk, men tar fortfarande antihormonella läkemedel och går på läkarkontroller en gång per år. Izabela Grape är också noga med att ta hand om sig själv med kost, motion och tillräckligt med sömn.
– Tack vare Amazona är jag medveten om biverkningarna av antihormonell behandling och jag har lärt mig att kunna hantera detta.
I framtiden hoppas hon att man via cancerforskningen lyckas identifiera de kvinnor som löper högst risk att drabbas av bröstcancer på ett så tidigt stadium som möjligt.

Följer cancerforskningen
– Via Amazona har jag kontakt med många kvinnor som har en relativt god livskvalitet trots sin bröstcancerdiagnos, ofta tack vare den nya generationens immunterapibehandlingar som gjort stor skillnad för många bröstcancerpatienter. I Amazona följer vi noga forskningens framsteg, förmedlar deltagare till kliniska studier och bjuder in forskare som föreläser om sina studier. För mig och många andra som haft bröstcancer känns det viktigt att följa och stötta den viktiga forskning som bedrivs, avslutar Izabela Grape.

Merparten kan behandlas framgångsrikt

Elisabet Lidbrink, medicine doktor och överläkare vid Patientområde Bröst-, endokrina tumörer och sarkom vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Elisabet Lidbrink, medicine doktor och överläkare vid Patientområde Bröst-, endokrina tumörer och sarkom vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Varje år nyinsjuknar omkring 1 500 patienter i Sverige i spridd bröst­cancer. Förr fanns det inte mycket att göra åt sjukdomen men de senaste årens forskningsframsteg har inneburit något av en revolution inom behandlingsområdet.

Elisabet Lidbrink, medicine doktor och överläkare vid Patientområde Bröst-, endokrina tumörer och sarkom vid Karolinska Universitetssjukhuset, har lång erfarenhet av att arbeta med bröstcancerpatienter.
– Jag började på Radiumhemmet för 40 år sedan, och det har hänt en hel del sedan dess. Behandlingsutvecklingen har gått kraftigt framåt samtidigt som det finns ett större medvetande i samhället om att knölar i bröstet är symtom som ska utredas.
En viktig milstolpe i kampen mot bröstcancer var mammografiscreeningen, som inte var någon självklarhet när den skulle införas på 1970-talet. Elisabet Lidbrink var en av de läkare som stod på barrikaderna och slogs för saken.
– Motståndet var stort men förslaget gick igenom och numera erbjuds alla kvinnor mellan 40 och 74 år mammografi. Tack var detta hittas 60 procent av alla bröstcancertumörer och då i ett ofta ganska tidigt skede.

Allt bättre behandling
Merparten av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer kan numera behandlas framgångsrikt.
– Ta till exempel HER2-positiv bröstcancer, en aggressiv tumörform som tidigare hade enormt dålig prognos. Sedan 2005 finns en antikropp som förbättrat prognosen kolossalt för den här gruppen.
Även immunterapi samt olika kombinationer av läkemedel och behandlingsformer har betytt mycket för att öka överlevnaden hos patientgruppen.
– Många kan leva mycket länge och med god livskvalitet, även med spridd sjukdom, på ett sätt som gör att man kan tala om kronisk cancer. Sedan finns det andra som dör snabbt i sin våldsamma sjukdom och ingenting hjälper. Cancer är ingen rättvis sjukdom.

Selektera patienter
För framtiden hoppas Elisabet Lidbrink på mer finslipade analysmetoder som ger möjlighet att bättre selektera patienter till olika behandlingar och att kunna ge mer exakta besked om fortsatt prognos till varje enskild patient.
– Cancerbehandling är ett stort ingrepp i livet samtidigt som patienterna lever med en ständig skräck för återfall. Min förhoppning är att morgondagens behandling blir ännu mer individuell än vad den är i dag, avslutar Elisabet Lidbrink.

Vill kunna bota alla barn

Rozbeh Jafari, forskare vid Karolinska Institutet.
Rozbeh Jafari, forskare vid Karolinska Institutet.
– Inget barn ska behöva dö av cancer, vi vill kunna bota alla. Vårt arbete är förhoppningsvis en viktig pusselbit i den strävan, säger Rozbeh Jafari, forskare vid Karolinska Institutet som riktat in sig på ALL, akut lymfatisk leukemi.

ALL är den vanligaste typen av cancer hos barn. Även om de flesta tillfrisknar med dagens standardbehandling finns ett stort behov av nya terapeutiska biomarkörer som kan hjälpa de patienter som inte svarar på behandling eller får återfall.
Rozbeh Jafari har varit med och utvecklat en banbrytande teknik som öppnar helt nya möjligheter att identifiera nya biomarkörer.
– Genom våra moderna proteomikmetoder hoppas vi kunna bidra till nya och effektivare behandlingar som gör att fler barn överlever sin sjukdom.
Han berättar att många barn visserligen botas från sin cancer men att det sker till priset av försämrad livskvalitet. Dagens terapier för ofta med sig allvarliga och kroniska biverkningar.
Därför är behovet av nya, mer specifika och effektivare läkemedel stort.

Banbrytande teknik
– Med hjälp av vår teknik, Cellular Thermal Shift Assay (CETSA) kan vi utreda om ett läkemedel verkligen hittar fram till sina måltavlor inne i cellerna, vilket är en avgörande faktor för all framgångsrik läkemedelsutveckling.
Genom att nu kombinera CETSA med masspektrometri hoppas forskarna kunna upptäcka helt nya biomarkörer för läkemedelseffektivitet, biverkningar samt mekanismer som leder till cancercellens resistensutveckling.
– Cancercellerna har olika informationslager. Genom att kombinera flera tekniker kan vi gräva allt djupare in i tumörernas mysterium och förhoppningsvis hitta information som kan ligga till grund för nya behandlingar. Idag botas upp till 90 procent av alla barn med ALL. Det kan låta som en hög siffra men här är det nollvision som gäller. Vi vill bota alla, och vår forskning är förhoppningsvis en viktig pusselbit i det arbetet, säger Rozbeh Jafari.

Europa kraftsamlar mot cancer

Ulrik Ringborg, ansvarig för CancerCentrum Karolinska.
Ulrik Ringborg, ansvarig för CancerCentrum Karolinska.
– EU:s mål är att tre av fyra cancerpatienter ska vara långtidsöverlevare år 2030. Ett kommande Comprehensive Cancer Centre i Stockholm kommer att vara en viktig del av den strävan, säger Ulrik Ringborg, ansvarig för CancerCentrum Karolinska.

Under de senaste 20 åren har EU startat flera projekt för att bekämpa cancer. Ett exempel Eurocan­Platform som koordinerats av Karolinska Institutet och som genererat Cancer Core Europe, CCE, ett konsortium som banar väg för ett framtida gemensamt cancerinstitut för hela Europa.
CCE, i vilket Karolinska Institutet medverkar, omfattar idag sju välrenommerade, kliniskt inriktade cancerforskningscentra.
– Det långsiktiga målet är att etablera ett varaktigt virtuellt europeiskt cancerinstitut där varje land bidrar med att skapa förutsättningar för translationell cancerforskning, vilket är ett måste för förbättrad vård, säger Ulrik Ringborg.
Parallellt med CCE, där tyngdpunkten ligger på terapiforskning med inriktning på individualiserad behandling, utvecklas nu Cancer Prevention Europe, CPE, med fokus på förebyggande cancerforskning.
CPE är ett konsortium som nu omfattar tio cancercentra i Europa, varav Karolinska Institutet är ett.
– Att dessa initiativ lämnat projektstadiet och blivit verklighet är resultatet av ett långsiktigt samarbete mellan Europeiska kommissionen och representanter för cancerforskningen. Flera av oss har varit med från starten för 17 år sedan, och ägnat tiden åt utvecklingen av strategier i syfte att få till de förutsättningar som krävs för samverkan i en komplex och fragmenterad cancerverksamhet.

Innovation
Det målmedvetna arbetet har lett fram till en tydlig, europeisk forskningsstrategi för cancerbekämpning. Inför kommande år har kommissionen ambitionen att bättre knyta ihop forskning med innovation.
– Problemet för vårt område har varit att EU:s program har haft stor tyngdpunkt på teknisk innovation. Nu har målet för life sciences preciserats, vilket innebär att forskningen måste skapa innovation för patienten, det vill säga öka bot, förlänga överlevnad och förbättra hälsorelaterad livskvalitet. För hur bra en teknologisk innovation än är, om den inte är av betydelse för patientverksamheten, ja då är den ointressant, fastslår Ulrik Ringborg.
Så medan de tidigare EU-programmen haft officiellt fokus på ”utmaningar” kommer det nya programmet att ha fokus på ”missions”, det vill säga ett ”Mission for Cancer”.
– Grunden till hela detta tänk är Cancer Core Europe och Cancer Prevention Europe; jag ser det som oerhört betydelsefullt att den europeiska cancerbekämpningsarenan nu växlar karaktär.

Svenskt engagemang
Sverige och Karolinska Institutet tar aktivt del i dessa planer.
– Vi har idag Personalised Cancer Medicine-gruppen (PCM) som motor och som driver den svenska medverkan i CCE med stöd av Radiumhemmets Forskningsfonder. Hela tanken bakom konsortiet är att främja utveckling av individualiserad cancerterapi och PCM-programmet, som leds av professor Ingemar Ernberg, är ett viktigt led i det arbetet, fastslår Ulrik Ringborg.
Att forskare i CCK, CancerCentrum Karolinska, nu flyttar till laboratorier i Nya Karolinska Sjukhuset öppnar ytterligare nya möjligheter i den riktningen.
– Den kliniska patologin stannar kvar på sin befintliga plats i CCK-byggnaden och när de andra lokalerna frigörs hoppas vi kunna skapa en molekylärpatologisk plattform i samarbete med SciLifeLab. Vi får då ännu en viktig pusselbit på plats och ökade utrymmen för PCM-programmet för utvecklingen av individualiserad cancerbehandling.
Han berättar att Karolinska Universitetssjukhuset tillsammans med Karolinska Institutet har ansökt om ackreditering för ett Comprehensive Cancer Centre, i vilket man kvalitetssäkrar vården och med den translationella cancerforskningen skapar innovation.
– Sammantaget är detta flera stora steg på vägen mot att Karolinska Institutet tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset ska bli fullvärdig medlem i Cancer Core Europe.

CancerCentrum Karolinska
CancerCentrum Karolinska, CCK, är ett centrum för experimentell cancerforskning vid Karolinska Universitetssjukhuset. Här kan starka forskargrupper bilda nätverk med kliniska forskare för utveckling av translationell forskning som innebär att nya forskningsrön med bättre diagnostik och behandlingsmetoder snabbare kan nå patienter. Den fysiska närheten till Radiumhemmet underlättar detta.

CancerCentrum Karolinska
Karolinska Universitetssjukhuset
Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00

Immunicum: Ökar överlevnaden för cancerpatienter

Carlos de Sousa, VD för Immunicum.
Carlos de Sousa, VD för Immunicum.
Hjälper immunsystemet att bekämpa cancer: Vita blodkroppar från friska blodgivare modifieras för att stimulera ett individuellt immunsvar mot tumörer hos cancerpatienter. Resultaten från den första kliniska studien stöder potentialen att förlänga överlevnaden!

– I vår första kliniska studie har vi behandlat patienter med nyupptäckt spridd njurcancer som uppvisade en medianöverlevnad på 4 år, jämfört med förväntat 1,5 år, säger Carlos de Sousa, VD för Immunicum.
Han syftar på den kliniska Fas I/II-studien med Immunicums huvudprodukt ilixadencel. Med utgångspunkt i de positiva resultaten hos den första lilla patientgruppen genomförs nu en Fas II-studie på 88 njurcancerpatienter.
Ilixadencel är inte enbart avsedd för njurcancer, utan är även framtagen för behandling av många typer av solida tumörer. Immunicum har slutfört en levercancer-studie och håller på att genomföra en studie på patienter med gastrointestinal stromacellstumör (GIST), och planerar att rekrytera patienter med huvud- och halscancer, lungcancer samt magcancer till en studie med planerad start senare i år. I studierna hittills har ilixadencels säkerhetsprofil varit god.
– Så länge den går att injicera i tumören eller metastaserna kan vi behandla patienterna. Vi ser en rad olika cancerformer där ilixadencel skulle kunna användas, säger Carlos de Sousa.

Unik produkt
Immunonkologi, det område som Immunicum är verksamt inom, handlar om att få patientens eget immunsystem att angripa och döda cancercellerna.
Det är ett spännande och snabbväxande område med många aktörer, men Immunicum har en unik produkt jämfört med andra cellbaserade alternativ.
– Ilixadencel är en frusen produkt som kan lagras ”på hylla” (off-the-shelf), med en hållbarhet på 36 månader och som kan lagras direkt på sjukhusen, säger Carlos de Sousa.
Ilixadencel tillverkas genom en kvalitetskontrollerad process i Tyskland. Av de framtagna vita blodkropparna från en blodgivare kan Immunicum producera omkring 100 doser, vilket innebär att en enda blodgivare kan hjälpa till att behandla upp till 50 patienter.
Immunicums utveckling av ilixadencel går snabbt framåt, med målsättningen att få fram behandling till cancerpatienter.

Immunicum
Immunicum etablerar ett unikt angreppssätt inom immunonkologi genom utveckling av lagringsbara allogena cellbaserade terapier.
Vårt mål är att bekämpa cancer genom att aktivera och stärka patientens eget immunförsvar, och därmed förbättra överlevnad och livskvalitet. Företagets ledande produkt, ilixadencel, har potentialen att bli en grundstomme i modern kombinationsbehandling av ett flertal olika solida tumörformer.

Immunicum AB
Grafiska vägen 2
412 63 Göteborg
Klarabergsviadukten 63
111 64 Stockholm
Tel: 031-41 50 52
Email: info@immunicum.com
www.immunicum.com

Unika möjligheter för forskare vid KFC

Pontus Blomberg, Moustapha Hassan och Mats Eriksson.
Pontus Blomberg, Moustapha Hassan och Mats Eriksson.
Kliniskt Forskningscentrum (KFC) vid Karolinska Universitetssjukhuset är en allmän resurs för forskare och kliniker anslutna till sjukhuset och till Karolinska Institutet. Här bedrivs majoriteten av universitetssjukhusets kliniska forskning av centrumets omkring 150 anställda.

– KFC forskarhotellet är avsett för kliniska forskargrupper och avancerad klinisk forskning. Det etablerades redan då sjukhuset byggdes, 1972, och har sedan dess varit en plattform för laboratorieforskning och kliniker. Det satsas kraftigt från såväl institutets håll som från landstingets på att upprätthålla förstklassiga faciliteter och vi vill att forskare från hela världen kommer hit och drar nytta av det vi erbjuder, berättar adjungerade professorn Mats Eriksson, som också är verksamhetschef.

Högklassiga faciliteter
Några av de resurser som Mats nämner inkluderar landets finaste avdelningar för komparativ medicin och det högklassiga cellodlingslaboratoriet Vecura. Pontus Blomberg, docent, är verksamhetschef för Vecura, vars inriktning är avancerade terapiläkemedel (ATMP), vilket omfattar gen- och cellbaserade produkter inklusive vävnader. Vecura är en del av Karolinska Centrum för Cellterapi (KCC).
– Vi tillverkar ATMP för klinisk prövning och hantering av att dessa läkemedel når ut till patienterna. Vecura följer samma regelverk (Good Manufacturing Practice) som läkemedelsindustrin och har nära samarbete med många grupper inom både Karolinska Institutet och Universitetssjukhuset och även andra grupper och företag nationellt och internationellt.

Sparar liv och resurser
Verksamhetschef för Prekliniskt laboratorium (PKL) / Universitetssjukhuset och enhetschef för KFC:s avdelning inom Institutionen för Laboratoriemedicin, Karolinska Institutet (KI), Moustapha Hassan, arbetar även som professor vid KI. Han berättar att den translationella forskningen inom avdelningen ligger mellan preklinisk och klinisk forskning och att den bedrivs med ett helhetsperspektiv på patienterna.
– Vi fokuserar i huvudsak på onkologiforskning och autoimmuna sjukdomar, men även på att utveckla nya läkemedel och utforma individualiserade behandlingar och strategier. One size doesn’t fit all, utan vi behöver skräddarsy våra åtgärder för varje patient. Rätt behandling ger patienten bättre livskvalitet och sparar dessutom ekonomiska resurser för samhället. Det vinner alla på, avslutar han.

Kliniskt Forskningscentrum
Kliniskt Forskningscentrum (KFC) är främst en allmän resurs för forskare från olika institutioner inom Karolinska Institutet och eller kliniker på Karolinska Universitetssjukhuset men är även öppet för externa användare. Huvuddelen av den kliniska forskningen på Karolinska Universitetssjukhuset utförs på KFC, bestående av runt 20 forskargrupper med över 150 anställda.

Kliniskt forskningscentrum
kathrin.reiser@ki.se
mats.eriksson@ki.se

Karolinska Cell Therapy Center (KCC) / Vecura
pontus.blomberg@ki.se
kcc.karolinska@sll.se

Prekliniskt laboratorium (PKL) / KFC(KI)
moustapha.hassan@ki.se
sandra.oerther@sll.se


Måste se människan bakom sjukdomen

Yvonne Brandberg, psykolog och forskare vid Karolinska Institutet.
Yvonne Brandberg, psykolog och forskare vid Karolinska Institutet.
– Ett viktigt spår inom cancerforskning är att se människan bakom sjukdomen. Mina studier syftar till att lyfta fram patienternas perspektiv, säger Yvonne Brandberg, psykolog och forskare vid Karolinska Institutet.

Yvonne Brandberg har riktat in sin forskning på livskvalitetsaspekter i samband med cancersjukdom. Tillsammans med sin forskargrupp arbetar hon nu med en uppföljningsstudie med fokus på kvinnor som genomgått en cancerriskreducerande bröstoperation.
– Vissa familjer är extra drabbade av cancer på grund av att de bär på gener som ökar risken för insjuknande. Kvinnor som har en kraftigt ökad ärftlig risk för bröstcancer kan erbjudas operaration då båda brösten tas bort i förebyggande syfte.
Åtgärden minskar risken för att drabbas av bröstcancer från cirka 60 procent till ungefär fyra procents risk, vilket är betydligt lägre än en kvinna i normalbefolkningen där risken är cirka tolv procent.
– Nästan alla kvinnor som genomgick mastektomi på Karolinska universitetssjukhuset mellan åren 1997 och 2010 besvarade frågeformulär före operationen samt sex, tolv och 24 månader efter. På den tiden visste vi inte mycket om hur ingreppet påverkade livet för dessa kvinnor.

Uppföljning
De tidigare studierna har visat att majoriteten av kvinnorna upplever att de har en god livskvalitet efter ingreppet.
– Däremot påverkades kroppsuppfattning och sexualitet negativt i upp till två år efter operationen. Nu har det gått mellan sex och tjugo år sedan dessa kvinnor opererades och under senaste året har vi gjort en långtidsuppföljning med samma frågeformulär som vi tidigare använt.
Studien har även omfattat kvinnornas partner som tillfrågats om hur deras livskvalitet påverkats och hur de uppfattar att kvinnorna skattar operationens resultat. Kvinnorna har dessutom bjudits in till 3D-fotografering av brösten. Det objektiva bildresultatet jämförs med vad kvinnorna själva anser om utseendet på sina bröst.
Datainsamlingen har nyligen avslutats och forskargruppen räknar med att kunna presentera resultaten längre fram i år.

Beslutsunderlag
Yvonne Brandberg påpekar att många kvinnor som genomgår canceriskreducerande kirurgi är unga och att det därför är viktigt att få kunskap om ingreppets långtidseffekter på både kropp och själ.
– Kvinnor som har en hög risk för ärftlig bröstcancer och står inför valet att operera bort sina bröst måste ha kunskapsbaserad information för att kunna fatta ett individuellt beslut. Här ingår även hur partner kan förväntas reagera samt hur det kosmetiska resultatet ter sig på lång sikt. På sikt hoppas jag att vår forskning ska leda till att vi från början kan identifiera kvinnor som har risk att må dåligt på lång sikt, för att i nästa steg kunna lägga mer resurser på dem.

Isofol utvecklar nytt cancerläkemedel

”Designed by nature.” Isofols nya läkemedel är ett kroppseget ämne, numera med det generiska namnet arfolitixorin. Karin Ganlöv, medicinsk chef och Anders Rabbe, VD för bolaget. Foto: Patrik Bergenstav
”Designed by nature.” Isofols nya läkemedel är ett kroppseget ämne, numera med det generiska namnet arfolitixorin. Karin Ganlöv, medicinsk chef och Anders Rabbe, VD för bolaget. Foto: Patrik Bergenstav
Arfolitixorin är ett kommande läkemedel som kan förbättra vardagen för hundratusentals patienter med kolorektal cancer. I höst startar biotechbolaget Isofol Medical AB en internationell studie som är slutmålet på en 35 år lång forskningsresa.

– Verkligen roligt att vara framme vid ”det stora testet”, vår fas III-studie med 440 patienter i Europa och USA, säger Anders Rabbe, VD för Isofol i Göteborg.
Bolagets grundare är kirurgen Professor Bengt Gustavsson, verksam på Östra Sjukhuset i Göteborg. Han var en av dem som tidigt upptäckte att tillägg av folater till cellgifter ger bättre effekt på tumörbekämpningen.
Kolorektal cancer är den tredje vanligaste cancerformen och den fjärde vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall. För dem som drabbas av spridd cancer är det ytterst få som botas, bara cirka 14 procent är i livet efter fem år.

Omvandlas i kroppen
För patienter med spridd kolorektal cancer är cellgiftet 5-fluorouracil (5-FU) standardbehandling, ihop med folaterna leukovorin (LV) eller levoleukovorin (LLV). Så har det varit i drygt 30 år. Tyvärr svarar inte alla patienter på behandlingen.
Troligen har det genetiska orsaker, eftersom folaterna måste omvandlas i kroppen till det kroppsegna ämnet MTHF (metylentetrahydrofolat) för att förstärka effekterna av cellgifterna. Omvandlingen fungerar inte fullt ut hos alla som idag behandlas med LV eller LLV.
Så varför inte framställa MTHF och ge den aktiva slutprodukten direkt, och på så sätt öka förutsättningarna för fler patienter? Det var Bengt Gustavssons idé i mitten av 90-talet, och nu är han och Isofol nästan framme vid slutmålet.
Kommersiell tillverkning av arfolitixorin är säkrad via ett globalt avtal med tyska Merck och läkemedelstillverkaren Recipharm och en rad kliniska studier har gjorts på säkerhet och effekt. Resultaten hittills är mycket lovande. Kan det vara så att arfolitixorin inte bara ökar effekten av 5-FU utan även ger mindre biverkningar?
– Det vet vi inte, men det skulle kunna vara så, eftersom patienterna får rent MTHF som är aktivt direkt, säger Isofols medicinska chef Karin Ganlöv.

Tumören krymper
Idag svarar ungefär 45 procent av patienter med spridd kolorektalcancer på standardbehandlingen, alltså att tumören krymper.
– Baserat på resultat från vår forskning och kliniska studier är vår ambition att 55–60 procent av patienterna skall svara på behandlingen samt att tiden som patienterna är fria från sjukdomsprogression skall öka med 1,5–2 månader, säger Anders Rabbe.
För en lekman låter det kanske inte så mycket, men inom cancersjukvården är det en stor och betydelsefull ökning. Fler än 365 000 patienter i Europa, Japan och USA kan bli hjälpta av det nya läkemedlet.
– För den här patientgruppen lanserades det senaste breda läkemedlet för mer än tio år sedan, säger Anders Rabbe.

Internationellt intresse
– Därför är det ett väldigt stort internationellt intresse från läkare att vara med i vår studie. Vi har idag kontakt med ett 80-tal sjukhus i USA och Europa.
Baserat på lovande resultat från fas I/II-studierna har Isofol fått accept att redan nu inleda en registreringsstudie (fas III) i patienter med spridd kolorektalcancer, vilket förkortar utvecklingstiden med 3-4 år. Slutgiltig design och effektmål fastställs nu i samråd med amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA) i ett så kallat SPA (Special Protocol Assessment). Studien bedöms kunna starta i oktober i år.
Fas III-studien ska jämföra effekterna mellan standardbehandling och arfolitixorin vad gäller påverkan på tumören och hur länge effekten håller i sig.

Ett bra liv för patienten
– Många patienter lever med sin sjukdom ganska länge, så det är viktigt för dem att ha ett bra liv under den tiden. Att krympa tumören och att hålla sjukdomen i schack är minst lika viktigt som hur länge man överlever efter diagnos, säger Karin Ganlöv.
Isofol är ett litet bolag, men lyckades under 2017 få in 400 miljoner kronor i en nyemission för att kunna genomföra fas III-studien. Den beräknas vara avslutad år 2021 och i slutet av 2022 hoppas bolaget på marknadsgodkännande i USA och Europa.
Isofol fokuserar främst på kolorektal cancer, men i förlängningen kanske arfolitixorin sätts in mot en rad andra cancerformer. Till exempel vid cancer i magsäck och bukspottskörtel där 5-FU och folater också används idag. Substansen kan även användas som räddningsbehandling, efter högdos av metotrexat som skadat patientens friska vävnad.

Isofol Medical
Isofol Medical AB (publ) är ett läkemedelsutvecklingsbolag inom onkologi.
Bolaget utvecklar arfolitixorin, avsedd främst för behandling av avancerad kolorektalcancer och som räddningsbehandling efter högdosbehandling med metotrexat hos patienter med osteosarkom (bencancer).
Isofol Medical AB handlas på Nasdaq First North Premier.

Isofol Medical AB
Biotech Center
Arvid Wallgrens backe 20
413 46 Göteborg
Tel: 031-797 22 80
E-post: info@isofolmedical.com
www.isofolmedical.com