Etikettarkiv: Leukemi

Så ska vi slå ut de sista cancercellerna

Leif Stenke och läkarna i hans forskargrupp vill öka KML-patienternas livskvalitet och deras chanser till bot. Fr.v: Daniel Salamon, Aljona Maljukova och Leif Stenke.
Leif Stenke och läkarna i hans forskargrupp vill öka KML-patienternas livskvalitet och deras chanser till bot. Fr.v: Daniel Salamon, Aljona Maljukova och Leif Stenke.

Utvecklingen av tyrosinkinashämmare har inneburit en revolution för behandlingen av KML. Men terapin har sina utmaningar.
– Vi vill hjälpa patienterna inte bara till förbättrad överlevnad, utan även till ett bra liv under terapin och ge ökad chans till bot, säger Leif Stenke, professor vid KI.

Behandlingsutvecklingen inom KML, kronisk myeloisk leukemi, har rönt stora framgångar. Vid millenniumskiftet introducerades nämligen en helt ny målstyrd behandlingsprincip för cancer – tyrosinkinashämmare.
– KML-patienter var de första som fick ta del av terapin och är den grupp som hittills svarat allra bäst på behandlingen. Sjukdomen har därmed blivit något av en prototyp för all cancerbehandling, berättar Leif Stenke, överläkare och professor vid Karolinska Institutet.
Tack vare tyrosinkinashämmarna gick KML från att vara en cancersjukdom med mycket dålig prognos till att bli mer av en kronisk sjukdom, där flertalet patienter idag kan räkna med nära normal livslängd.
– Vi har bevittnat ett spektakulärt behandlingsgenombrott. Framgången bygger på fynd från både molekylärbiologisk och klinisk forskning som nu fortsätter till nästa steg, säger Leif Stenke.

”Framgången bygger på fynd från både molekylärbiologisk och klinisk forskning som nu fortsätter till nästa steg.”

Utmaningar
För även om KML numera är en sjukdom som de flesta patienter, tack vare oftast livslång medicinering, kan leva med finns det fortfarande stora utmaningar.
– Vi vet idag att tyrosinkinashämmarna håller sjukdomen i schack, men att de ger biverkningar och att leukemiceller ändå finns kvar i kroppen. Det innebär att läkemedlen som håller patienterna symtomfria från KML med tiden kan ge dem andra sjukdomsbesvär, ibland dödliga sådana. Vår forskning handlar om att hjälpa patienterna att snabbt nå ett förbättrat behandlingssvar, så att terapin kan avslutas tidigare och att botchanserna ökar.
I ett aktuellt forskningsprojekt analyserar Leif Stenkes grupp ny målstyrd behandling att adderas till tyrosinkinashämmare för snabb utslagning av kvarvarande leukemiceller hos patienterna.
– Vi ser mycket lovande resultat av kombinationsbehandling i laboratoriemiljön och vill nu ta nästa steg till kliniken. Siktet är inställt på att öka chanserna till bot.

Blue Sky-pris till oprövad men lovande forskning

Lisa Westerberg, molekylärbiolog och Nicholas Valerie, som ska påbörja postdoc-forskning, är två av årets Blue Sky-stipendiater. Foto: Malin Eld
Lisa Westerberg, molekylärbiolog och Nicholas Valerie, som ska påbörja postdoc-forskning, är två av årets Blue Sky-stipendiater. Foto: Malin Eld
Att utveckla effektiva läkemedel mot leukemi samt att hitta nya sätt att utnyttja immunförsvaret i cancerbehandling är fokus för två av årets Blue Sky-stipendiater. Bidraget går till forskning som har hög risk – men där möjligheterna till genombrott också är stora.

Blue Sky Grant är ett forskningsbidrag som delas ut av StratCan, Karolinska institutets strategiska program för cancerforskning. Bidraget, som är på 500 000 kronor över ett år, delades i år ut till sex olika forskningsprojekt, som spänner över ett brett fält av innovativ cancerforskning.
Nicholas Valerie, som ska påbörja postdoc-forskning vid Institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet, är en av stipendiaterna. Han får bidraget för sin forskning om hur man bäst kan utveckla PROTAC-molekyler för målstyrd och skräddarsydd behandling av leukemi. Specifikt studerar gruppen ett protein som heter CHD4.
– Målet med vårt projekt är att bättre förstå hur läkemedel agerar och om de binder till ett specifikt målprotein. På så sätt kan vi skapa verktyg som hjälper forskare att utveckla nya läkemedelsmolekyler. I valet mellan olika molekyler kan forskare då lättare identifiera den kandidat som skulle ge de mest effektiva resultaten, berättar han.

Prisbelönad avhandling
Nicholas, som är amerikan men med en svensk pappa, tog sin grundexamen på University of Virginia i USA och kom därefter till Karolinska institutet. Här disputerade han förra året, med en avhandling som belönades med det nyinstiftade priset till minne av avlidne professor Dan Grandér för bästa doktorsavhandling om cancer.
– Det var en stor överraskning. När man ska disputera är man mest bara glad och lättad över att bli färdig och godkänd. Att i det läget få ett sådant pris var verkligen en stor ära, säger han.
StratCans Blue Sky-stipendium betyder mycket för Nicholas fortsatta forskning. Han betonar vikten av den här typen av stöd för tidig forskning, som annars kan ha svårt att hitta finansiering.
– Det är oerhört viktigt att forskare får chansen att utveckla och testa oprövade idéer, som potentiellt kan skapa paradigmskiften i behandlingen av svåra sjukdomar. Jag befinner mig fortfarande på ett tidigt stadium i min forskarkarriär och bidraget innebär ett stort steg framåt för mig. Nu ser jag verkligen fram emot att fortsätta vår forskning och se vart den leder.

Mutationer i immunförsvaret
Molekylärbiologen Lisa Westerberg är en annan av årets Blue Sky-stipendiater. Efter doktorsexamen från Karolinska Institutet och postdoc-studier vid Harvarduniversitetet i USA är hon sedan nästan tio år tillbaka på KI, vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC).
Lisas forskning har under åren syftat till att hitta orsaken till att vissa mutationer i immunförsvaret ger upphov till svåra sjukdomar som leukemi och lymfom. Hennes tidigare grundforskning och musmodeller ligger till grund för den aktuella forskningen. Nu undersöker Lisa och hennes team om de muterade signaleringsvägarna i immunförsvaret kan användas för att aktivera så kallade dendritceller, som i sin tur tar upp och presenterar tumörceller för T-celler i kroppens immunförsvar.
– Vi vill se om vi genom att tillsätta små molekyler kan styra dentritcellerna så att de väljer ut rätt T-celler, det vill säga mördarcellerna, som direkt angriper och bekämpar cancerceller. Det skulle potentiellt kunna bli ett nytt och relativt enkelt tillägg i befintliga behandlingsmetoder för många typer av cancer, säger Lisa.
En stor fördel med forskningen är att alla steg testas i blod utanför kroppen, så det finns ingen risk för toxiska effekter hos patienten.

Priset en bekräftelse
För Lisa är Blue Sky-stipendiet en bekräftelse på att hennes tidigare forskning skulle kunna få en ganska omedelbar tillämpning i cancerbehandling.
– Det är enormt roligt att vår idé togs emot så positivt, eftersom den är helt baserad på grundforskning. Nu får vi jobba närmare den kliniska tillämpningen, vilket ska bli väldigt spännande.

StratCan
Det strategiska forskningsprogrammet inom cancer, StratCan, vid Karolinska Institutet kombinerar cancerbiologi med klinisk onkologi och samlar forskare från olika discipliner. Målet är att generera nya vetenskapliga upptäckter som snabbt kan få en klinisk användning.

Blue Sky-priset är ett forskningsbidrag för oprövad forskning där potentialen anses mycket hög. 2019 års stipendiater är Nicholas Valerie, Lisa Westerberg, Martin Enge, Bennie Lemmens, Mattias Rantalainen samt Päivi Östling.
www.ki.se/stratcan

Vi räddar liv – men vi vill rädda ännu fler

Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet Huddinge.
Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet Huddinge.
Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet Huddinge, arbetar med att utveckla nästa generations NK-cellsbaserade immunterapi mot leukemi.
– Målet är att kunna bota ännu fler patienter.

Hans-Gustaf Ljunggren började arbeta med NK-celler tidigt i karriären.
– Ganska snart efter att jag börjat på läkarutbildningen under det tidiga 1980-talet fick jag möjlighet att börja som student i en forskargrupp som leddes av KI-forskaren Klas Kärre. Tillsammans gjorde vi de första upptäckterna som ledde fram till en djupare förståelse om hur NK-celler känner igen tumörceller.
Därefter fortsatte Hans-Gustaf Ljunggren på det inslagna spåret med att studera NK-cellernas biologi på Karolinska Institutet i Solna.

Studerade NK-celler
– För arton år sedan flyttade jag till Huddinge och fann mig då omgiven av forskare som arbetade med klinisk transplantation, infektioner i människor och hematologi. Det ledde fram till en förändring i min karriär såtillvida att jag visserligen fortsatte arbeta med NK-celler, men bestämde mig för att börja studera dem i människan.
Ett av många projekt handlade om att studera hur NK-celler kunde känna igen mänskliga tumörceller.
– Vi identifierade patienter med cancersjukdomar, isolerade tumörceller från dem och kunde utanför kroppen studera NK-cellernas förmåga att känna igen och döda tumörceller. Det ledde fram till nya tankar ihop med forskaren Kalle Malmberg som kommit till gruppen.

Klinisk prövning
– Tillsammans började vi fundera på om man inte skulle kunna använda sig av NK-celler i terapeutiskt syfte och satte igång med att gå igenom hela den kompletta litteraturen som fanns på området.
Arbetet ledde fram till att de båda forskarna 2007 publicerade en översiktsartikel, Prospects for the use of NK cells in immunotherapy of human cancer.
– Med den som grund bestämde vi oss för att göra en stor klinisk prövning, en för oss helt ny erfarenhet. Det tog flera år att nå vårt mål, men 2012 var vi framme och hade då utvecklat en NK-cells-produkt som vi kunde ge till patienter med myelodysplastiskt syndrom (MDS) och akut myeloisk leukemi (AML).
16 patienter ingick i studien som pågick under fyra år innan den stängdes för utvärdering.
– Resultaten visade att våra NK-celler fungerade över all förväntan. Till saken hör också att vi utgick från patienter som inte svarade på någon annan behandling eller hade svarat till en början men sedan fått återfall.
Nio av patienterna i studien uppvisade objektiva svar på behandlingen, sex patienter uppnådde komplett remission. Dessa blev tillräckligt friska för att kunna genomgå botande stamcellstransplantation. I fem* av fallen skedde också detta, något som inte varit möjligt före NK-cellsbehandlingen.
– Tre av dessa patienter har nu överlevt mer än fem år, varav en till och med blivit förälder, berättar Hans-Gustaf Ljunggren.

Fler kan transplanteras
Protokollet som låg till grund för den framgångsrika studien utvecklades för åtta år sedan ihop med Kalle Malmberg och Andreas Björklund. Sedan dess har det hänt en hel del både vad gäller forskning och teknik.
– I den första studien använde vi oss av bulkpopulationer av NK-celler. Men vi anade redan då att det kanske bara var en liten del av NK-cellerna som var särskilt bra. Nu har vi tillsammans med Kalle Malmberg lyckats identifiera vilka celler som är särskilt bra på att döda tumörceller och kan både anrika och expandera dessa utanför kroppen.
I de kommande kliniska prövningarna ska forskargruppen ge högpotenta, expanderade cellprodukter till patienter med MDS och AML.
– Vår förhoppning är att dessa celler är än mer effektiva och att vi därigenom ska kunna knuffa ännu fler patienter in i remission, så att de kan transplanteras och i princip botas från sin cancer.

Vill rädda liv
På frågan om vad det är som driver honom blir svaret ”att göra nytta”.
– Jag började som grundforskare och med att kartlägga celler i laboratoriesystem. När jag flyttade till Huddinge flyttade systemen in i människan. Nu vill jag tillsammans med mina duktiga medarbetare försöka samla ihop all kunskap vi genererat under åren och ta den vidare till patienterna. Vår behandling räddar liv, men vi vill ju rädda fler liv. Framför allt vill vi bota patienter som drabbas av cancer för tidigt i livet, fastslår Hans-Gustaf Ljunggren.

*För den sjätte patienten fanns tyvärr ingen lämplig donator.

Vill kunna bota alla barn

Rozbeh Jafari, forskare vid Karolinska Institutet.
Rozbeh Jafari, forskare vid Karolinska Institutet.
– Inget barn ska behöva dö av cancer, vi vill kunna bota alla. Vårt arbete är förhoppningsvis en viktig pusselbit i den strävan, säger Rozbeh Jafari, forskare vid Karolinska Institutet som riktat in sig på ALL, akut lymfatisk leukemi.

ALL är den vanligaste typen av cancer hos barn. Även om de flesta tillfrisknar med dagens standardbehandling finns ett stort behov av nya terapeutiska biomarkörer som kan hjälpa de patienter som inte svarar på behandling eller får återfall.
Rozbeh Jafari har varit med och utvecklat en banbrytande teknik som öppnar helt nya möjligheter att identifiera nya biomarkörer.
– Genom våra moderna proteomikmetoder hoppas vi kunna bidra till nya och effektivare behandlingar som gör att fler barn överlever sin sjukdom.
Han berättar att många barn visserligen botas från sin cancer men att det sker till priset av försämrad livskvalitet. Dagens terapier för ofta med sig allvarliga och kroniska biverkningar.
Därför är behovet av nya, mer specifika och effektivare läkemedel stort.

Banbrytande teknik
– Med hjälp av vår teknik, Cellular Thermal Shift Assay (CETSA) kan vi utreda om ett läkemedel verkligen hittar fram till sina måltavlor inne i cellerna, vilket är en avgörande faktor för all framgångsrik läkemedelsutveckling.
Genom att nu kombinera CETSA med masspektrometri hoppas forskarna kunna upptäcka helt nya biomarkörer för läkemedelseffektivitet, biverkningar samt mekanismer som leder till cancercellens resistensutveckling.
– Cancercellerna har olika informationslager. Genom att kombinera flera tekniker kan vi gräva allt djupare in i tumörernas mysterium och förhoppningsvis hitta information som kan ligga till grund för nya behandlingar. Idag botas upp till 90 procent av alla barn med ALL. Det kan låta som en hög siffra men här är det nollvision som gäller. Vi vill bota alla, och vår forskning är förhoppningsvis en viktig pusselbit i det arbetet, säger Rozbeh Jafari.

Letar efter nyckeln till cancercellernas gömda information

Andreas Lennartsson, civilingenjör och forskare vid Karolinska Institutet.
Andreas Lennartsson, civilingenjör och forskare vid Karolinska Institutet.
– Vi vet att DNA-packningen är fel i nästan alla cancrar men inte vad som är orsak och verkan. Genom att förstå vad det är som orsakar fel i packningen kan vi i förlängningen utveckla helt nya behandlingsmetoder för leukemi, säger Andreas Lennartsson, civilingenjör och forskare vid Karolinska Institutet.

Akut myeloisk leukemi, AML, är en sjukdom där de flesta patienter svarar på behandlingen. Problemet är att många får återfall vilket beror på att leukemi­stamceller överlever behandlingen och ligger vilande i kroppen. Med tiden vaknar de till liv och då kommer även leukemin tillbaka.
– Vår forskning handlar om att utveckla epigenetiska droger som korrigerar de felaktigheter vi hittat i DNA-packningen. Vi testar nu olika genetiska droger för att se hur vi kan korrigera dessa olika förändringar, förklarar Andreas Lennartsson.
Ett annat forskningsspår handlar om att kartlägga de sovande leukemistamcellerna.
– Tack vare nya metoder som vi utvecklat i samarbete med bland annat forskare i Japan och USA kan vi studera även dessa extremt små cellpopulationer. Om allt går enligt plan hoppas vi få fram information om hur vi kan laga de felaktigheter som patienterna har i sina celler.

Patientnytta
Genom att förstå hur det hela fungerar på molekylär nivå, går det nämligen även att förstå vilka kombinationer av droger som kan vara bra för varje enskild patient.
– Upptäcker vi till exempel att den felaktiga DNA-packningen beror på ett enzym där det redan finns läkemedel som påverkar detta, då kan vi också åtgärda den felaktiga packningen.
När forskargruppen lyckas hitta nyckeln till den information som gömmer sig i leukemicellerna kan utvecklingen gå snabbt.
– Många av de mediciner vi testar är redan godkända och används i klinik. Vårt bidrag blir att ta reda på varför de fungerar, eller inte fungerar, och vilka patienter som har mest nytta av vilken behandling. När vi väl knäcker koden kan den kunskap som vår forskning genererar relativt snabbt omsättas i klinisk praxis. Tanken är att i framtiden kunna ge patienterna aktuell drog samtidigt med normal behandling så att de kan slippa återfall helt och hållet, avslutar Andreas Lennartsson.

Utvecklar nya cancerterapier med patienten i fokus

Else Krüger Hagen, medicinsk chef för Novartis Oncology i Norden. Foto: Patrik Lindqvist
Else Krüger Hagen, medicinsk chef för Novartis Oncology i Norden. Foto: Patrik Lindqvist
– Vår vision är att förbättra och förlänga livet för cancerpatienter. Att som läkare få arbeta i vetenskapens framkant och bidra till nytt hopp för patienterna är en ynnest, säger Else Krüger Hagen, medicinsk chef för Novartis Oncology i Norden.

Novartis har en lång historia inom onkologi och är idag världens näst största läkemedelsbolag inom området. Verksamheten har fram till dags dato genererat 20 godkända mediciner inom olika typer av cancer. Och mer är på gång, just nu befinner sig inte mindre än 30 molekyler i klinisk utveckling.
För att de lovande läkemedelskandidaterna ska kunna granskas och förhoppningsvis godkännas av läkemedelsverket, och då komma patienterna till nytta, krävs kliniska prövningar.
– Vi har ett bra samarbete med forskargrupper och sjukhus runt om i landet, vi kan inte ensamma driva dessa projekt. Det krävs gemensamma krafter för att ta lovande substanser hela vägen fram till färdiga läkemedel, säger Else Krüger Hagen.

Framtid
För 16 år sedan kom Novartis med en av världens första målinriktade cancerbehandlingar, ett helt nytt läkemedel mot KML, Kronisk Myeloisk Leukemi.
– Tack vare det har den tidigare fatala sjukdomen förvandlats till ett kroniskt tillstånd där de flesta överlever och lever långa, i stort sett normala, liv med sin sjukdom.
Med denna goda erfarenhet som bas arbetar Novartis vidare med att utveckla fler målinriktade läkemedel mot andra cancerformer, som bland annat bröst-, lung- och hudcancer.
Även immunterapi är en viktig del av Novartis portfölj.
– Molekyler inom flera olika cancerformer befinner sig i klinisk prövning. Ett projekt är inriktat på utveckling av ett helt nytt koncept inom området cell- och genterapi. Detta är en immunterapi som går ut på att ta ut T-celler från människan, modifiera dem, för att i nästa steg sätta tillbaka dem i kroppen där de startar sin jakt på cancerceller.
Else Krüger Hagen konstaterar att det idag finns behandlingsalternativ och mediciner som gör att många cancerpatienter kan leva länge med sin sjukdom.
– Det gäller att ha många olika verktyg för att bekämpa cancer. Vi vet att det går, det har framgångarna med vår cancerterapi mot KML visat. Förhoppningen är att Novartis kommande behandlingskoncept och läkemedel ska göra samma stora skillnad för cancerpatienter världen över.

Novartis Sverige
Vetenskaplig forskning driver Novartis innovation. Våra forskare arbetar för att flytta gränserna inom vetenskapen, bredda vår förståelse för sjukdomsmekanismer och utveckla nya produkter för patienternas bästa. Vi fokuserar på terapiområden där vi ser störst medicinskt behov och där vi tror att vetenskapliga verktyg för att ta itu med dessa behov är inom räckhåll.

Novartis Sverige AB
Box 1150
183 11 Täby
Tel. 08-732 32 00
www.novartis.se

www.novartis.se

Servier – ny samarbetspartner inom onkologi

Florent Texier, Simone Merforth och Patrik Friberg på Servier. Foto: Gonzalo Irigoyen
Florent Texier, Simone Merforth och Patrik Friberg på Servier. Foto: Gonzalo Irigoyen
Servier är ett internationellt läkemedelsföretag som drivs av en stiftelse och som har säte i Suresnes (Frankrike). Servier har 21 000 anställda och hade 2016 en omsättning på mer än 4 miljarder euro. Företagets tillväxt drivs av en konstant strävan efter innovation inom fem olika områden: diabetes, onkologi, kardio­vaskulära, immunoinflammatoriska och neurodegenerativa sjukdomar samt aktiviteter inom generiska läkemedel.

Gruppen är helt oberoende och återinvesterar 25% av omsättningen (exklusive generika) i forskning och utveckling och alla vinster används för tillväxt. Att bli en viktig aktör inom onkologi är ett av Serviers långsiktiga mål. För närvarande har företaget nio läkemedelskandidater i klinisk forskning för behandling av ventrikelcancer, lungcancer och andra solida cancerformer samt leukemier och lymfomsjukdomar.
Portföljen med innovativa cancerläkemedel utvecklas i samarbete med samarbetspartners över hela världen och riktar in sig på olika egenskaper som är typiska för cancerceller. Forskningsportföljen inkluderar cytostatika, proapop­totiska läkemedel, målsökande immun- och cellterapier för att åstadkomma behandlingar som kan göra skillnad för patienterna.
– De här samarbetena har lett till att vi nyligen har introducerat ett nytt läkemedel för behandling av spridd tarmcancer och ett för behandling av vuxna patienter som har fått multipla återfall i eller har refraktärt aggressiva non-Hodgkin-B-cellslymfom (NHL), säger Florent Texier, VD för Servier i Norden.
– I Sverige har vårt nya läkemedel för spridd tarmcancer fått ett positivt mottagande. Svenska onkologer visar även ett stort intresse för vår forskningsportfölj, säger Patrik Friberg, marknadschef i Sverige.
Den kliniska forskningsavdelningen finns i Solna och leds av Simone Merforth. De leder utvecklingen av den innovativa forskningsportföljen genom att göra kliniska prövningar i Norden och Baltikum. Servier kommer bli en relevant och viktig partner inom cancerforskning i framtiden.

Immunonkologi
Servier ligger även långt framme inom immunterapiområdet. Ett exempel är CAR-T-celler som är T-celler som via genterapi förstärks med en antigenreceptor som känner igen ett specifikt tumörprotein. Resultatet är en immunterapeutisk behandling mot cancer där T-cellens förmåga att känna igen och döda tumörceller är kraftigt förstärkt.
– Det ska bli mycket spännande att följa denna forskning som i första hand är inriktad mot leukemier, säger Simone Merforth.

Servier Sverige
Servier har en spännande utvecklingsportfölj där flera av produkterna har potential att få stor betydelse. Samarbetena med andra företag och akademiska institutioner är nödvändiga för att snabba på utvecklingen av nya läkemedel för sjukdomar där det finns stora behov. Det finns fortfarande stora möjligheter för samarbete. Möjligheterna till succé för dessa samarbeten förefaller vara oberoende av om det är små biotech-företag eller stora läkemedelsföretag. Det beror i själva verket på hur effektivt samarbetet är och just det är en av Serviers stora styrkor.

Servier Sverige AB
Box 725
169 27 Solna
Tel: 08-522 508 00
www.servier.se

SERVIER_logo

Kancera utvecklar morgondagens cancerläkemedel

Håkan Mellstedt, professor i onkologisk bioterapi och Thomas Olin, vd för Kancera. Foto: Thomas Henrikson
Håkan Mellstedt, professor i onkologisk bioterapi och Thomas Olin, vd för Kancera. Foto: Thomas Henrikson
– Utvecklingen inom leukemi går snabbt, det har kommit nya behandlingar men det räcker inte. Vi behöver läkemedel med andra verkningsmekanismer än de som redan finns, säger Håkan Mellstedt, professor i onkologisk bioterapi och medgrundare till Kancera.

Ett av Kanceras forskningsprojekt handlar om ROR-hämmande substanser som kan omprogrammera cancer så att tumören destruerar sig själv.
– Vi har genom studier på patientmaterial lärt oss hur muterade cancerceller från patienter med långt framskriden sjukdom kan övervinnas och även om vilka verkningsmekanismer som krävs för att uppnå detta. Just nu pågår arbete med att optimera läkemedelskandidaten för att i nästa steg kunna använda den vid terapiutveckling i människa, berättar Håkan Mellstedt.
Kanceras upptäckt har visat sig kunna ha betydelse inte bara för leukemi, utan även för solida tumörer som lung-, bröst- och äggstockscancer.
– Vi har idag två läkemedelslika substanser som i nästa fas utvärderas och därefter väljs en som ska gå in i regulatoriska toxikologiska studier för att bereda väg för den fortsatta kliniska utvecklingen, säger Håkan Mellstedt.

Immunterapi
Ett annat spännande forskningsspår är det så kallade Fractalkine-projektet. Här handlar det om att påverka immunsystemets förmåga att känna igen och angripa tumörer, och även stoppa cancerceller som har tillägnat sig immuncellers förmåga att invadera friska vävnader.
– Det medfödda immunförsvaret är viktigt för vårt försvar mot omvärlden. Men ett missriktat immunsystem kan däremot leda till att tumörer tillväxer och att autoimmuna sjukdomar utvecklas. Med KAND567, Kanceras blockerare av Fractalkine-systemet, hoppas vi kunna styra immunsystemet till att angripa tumörer och få auto­immuna sjukdomar att läka ut, säger Thomas Olin, vd.
Sammantaget representerar Kanceras projekt två grenar av framtidens behandling mot cancer. En terapi som får tumören att eliminera sig själv och därmed gå i regress, och en som hjälper patientens immunsystem att ta kontroll över sjukdomen.
– Tillsammans tror jag att dessa två angreppssätt kommer att bidra till att göra cancersjukdomar, som idag är svårbehandlade, till kroniska sjukdomar som man lever långa och normala liv med. Den dagen våra substanser har gått hela vägen fram till färdiga läkemedel kommer det att innebära stor skillnad för cancerpatienter världen över, fastslår Thomas Olin.

Kancera
I Kancera förenas akademi och industri. Målet är att utveckla en ny generation läkemedel mot cancer som slår mot de egenskaper som gör tumörer resistenta mot dagens tillgängliga behandlingar. Kancera har fått godkännande för start av klinisk Fas 1-prövning av sin läkemedelskandidat i Fractalkine-projektet.

Kancera AB
Karolinska Institutet Science Park
Banvaktsvägen 22
171 48 Solna
Tel: 08-501 260 80
www.kancera.se

www.kancera.se