Etikettarkiv: Klinisk forskning

Kliniknära cancerforskning mot samma mål

Sahar Salehi, kirurg, och Simon Ekman, onkolog och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Båda forskar även vid Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen
Sahar Salehi, kirurg, och Simon Ekman, onkolog och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Båda forskar även vid Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen

Sahar Salehi och Simon Ekman är två specialistläkare inom Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset som delar sin tid mellan forskning och klinik. Inriktningen är olika men målet detsamma, att förlänga överlevnad, öka livskvalitet och optimera behandlingen för cancer­patienter.

Äggstockscancer drabbar ungefär 700 kvinnor per år. Cancern har ofta redan spridit sig vid upptäckt. Den kirurgiska behandlingen innebär för det mesta en stor och omfattande operation.
– Vi har under det senaste decenniet byggt upp ett högkompetent kirurgiskt team för att kunna erbjuda varje kvinna med avancerad äggstockscancer den absolut bästa behandlingen, berättar Sahar Salehi, kirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet.
Trots detta visar uppföljningen av opererade patienter att den förväntade förbättrade överlevnaden uteblivit, ett faktum som rest ett stort frågetecken och nu utgör grund för Sahar Salehis forskning.
– Vi vill undersöka varför och om det kirurgiska traumat har sidoeffekter som vi fram till nu inte har varit medvetna om och om dessa i sådana fall kan stävjas.

Ny kunskap
En sedan länge vedertagen sanning inom onkologin är att cellgiftsbehandling enklare avdödar små jämfört med stora tumörer.
– Detta är bakgrunden till varför vi har utfört dessa omfattande operationer, för att göra den efterföljande cellgiftsbehandlingen mer effektiv.
Effekterna av medicinsk onkologisk behandling och hur den påverkar patienternas överlevnad är noga studerad.
– Men när det gäller kirurgi ser bilden annorlunda ut. Det finns jämförelsevis väldigt lite beskrivet om hur det kirurgiska ingreppet/traumat med efterföljande inflammation och läkning påverkar cancercellens beteende. I detta projekt gläntar vi på en dörr till kunskap som på sikt kan leda till individuell cancerbehandling även inom kirurgi, säger Sahar Salehi.
Hon förklarar att det sannolikt finns en gräns för hur omfattande en operation kan vara för att resultera i förbättrad överlevnad.
– Vi vill ta reda på var denna gräns går och vad som påverkar den, målet är rätt kirurgisk behandling för maximal överlevnadseffekt.

Resistens
Även Simon Ekman, onkolog och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet, arbetar med kliniknära cancerforskning. Han har riktat in sin forskning på lungcancer, en cancerform där behandlingsutvecklingen under senare år tagit stora steg framåt.
– Idag går det att med hjälp av målriktade behandlingar och immunterapi behandla även spridd sjukdom framgångsrikt. Problemet är att merparten patienter med tiden utvecklar en resistens mot dessa läkemedel.
Ett av Simon Ekmans forskningsspår handlar om att försöka kartlägga vad som orsakar resistens och ta reda på varför den utvecklas hos patienterna. Målet är att hitta nya vägar att angripa resistensutvecklingen.
– En resistens kan inträffa på så många olika sätt. Vi försöker att titta brett men studerar särskilt en grupp molekyler, mikro-RNA, som reglerar hela signaler i cellerna.
Vi har preliminära data som tyder på att vi fått fram kandidater som skulle kunna ha betydelse för resistensutveckling mot målriktade behandlingar. Mycket arbete återstår men det första steget är nu taget.

Hjärnmetastaser
Ett annat av Simon Ekmans forskningsspår är inriktat på hjärnmetastaser.
– Läkemedel som fungerar bra mot cancer i övriga kroppen har inte alltid samma effekt på metastaser i hjärnan. Vi tittar även på detta och har nyligen publicerat data som visar vad det är som skiljer en hjärnmetastas från ursprungstumören, skillnader som kanske kan förklara bristande effekt av immunterapi. I nästa steg ska vi studera hur denna nya kunskap kan appliceras på behandlingen av hjärnmetastaser.
För framtiden är målet att kunna förebygga resistens mot olika former av cancerterapier.
– Förhoppningen är att vi hittar faktorer som gör att vi tidigt kan fånga tecken på resistens och gå in med behandling som återaktiverar tumörens känslighet för läkemedlet. Drömmen vore att kunna förebygga resistens helt och hållet, fastslår Simon Ekman.

Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset

Tema Cancer bedriver sin verksamhet huvudsakligen i Huddinge och Solna, men har även verksamhet på Danderyds sjukhus. Vårt nära samarbete med Karolinska Institutet gör att vi även kan bedriva omfattande patientnära klinisk forsknings- och utbildningsverksamhet.

Tema Cancer
Karolinska Universitetssjukhuset
Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00
www.karolinska.se

www.karolinska.se

Livsviktiga studier där all information räknas

Johanna Wernersson, chef för Cancerstudieenheten, tillsammans med Susanne Wallberg, enhetschef CTO-enheten och Jeffrey Yachnin enhetschef Fas I-enheten.
Johanna Wernersson, chef för Cancerstudieenheten, tillsammans med Susanne Wallberg, enhetschef CTO-enheten och Jeffrey Yachnin enhetschef Fas I-enheten.

– Studier av nya läkemedel kan vara skillnaden mellan liv och död för en patient. Det vet vi inte från start men all information är viktig, även om ett preparat inte skulle vara så bra som förväntat, säger Johanna Vernersson, chef för Cancerstudieenheten.

Johanna Vernersson började som forskningssjuksköterska på Kliniska Prövningsenheten för 20 år sedan. Sedan dess har det hänt en hel. Verksamheten som tidigare tillhörde Radiumhemmet har bytt namn till Cancerstudieenheten, Centrum för Kliniska Cancerstudier och är en del av Tema Cancers temaövergripande prövningsenhet på Karolinska Universitetssjukhuset. Just nu pågår 330 kliniska cancerstudier inom ramen för verksamheten.
En stor skillnad mot förr är att studierna har blivit allt mer komplexa.
– Vi gör till exempel allt fler first in human-studier, tester av läkemedel som tidigare inte har getts till människa. Det är spännande att vara med i dessa tidiga prövningar samtidigt som de är mycket avancerade och resurskrävande. Hon berättar att kliniska cancerstudier av idag ofta är inriktade på ett visst genuttryck. Enheten har numera särskilda provtagningskoordinatorer som hjälper till med den avancerade provtagning som krävs för den här typen av prövningar.
– Vi kanske måste skicka iväg blod- eller tumörprov från 100 patienter för att hitta tre patienter som passar i en studie – ett resurskrävande arbete. Men för patienterna som har det sökta genuttrycket kommer behandlingen att vara väldigt effektiv, därför är det viktigt att hitta just dessa patienter.

”Det är spännande att vara med i dessa tidiga prövningar samtidigt som de är mycket avancerade och resurskrävande.”

Viktig pusselbit
Att Johanna blivit kvar i yrket i alla år beror mycket på de senaste årens framsteg inom cancerterapin. En utveckling som hon har följt på nära håll.
– Vår enhet hade hand om Sveriges första immunterapistudie som var inriktad mot malignt melanom. Resultatet blev en behandling som fullkomligt revolutionerat terapiområdet och därmed livet för många tidigare dödsdömda patienter med olika cancerdiagnoser. Det är fantastiskt att få vara en del av den utvecklingen.
Den främsta uppgiften för Cancerstudie­enheten menar hon är att skapa enkla och smidiga processer som gör att de kliniska forskarna kan ha så många patienter och studier som det bara går.
– Läkarnas tid är en stor utmaning när det kommer till klinisk forskning. Vår uppgift är att underlätta och ta ansvar för allt det administrativa runt studierna. Den pusselbiten är vårt bidrag till arbetet med att hitta nya effektiva behandlingar som hjälper cancerpatienter till ett bättre liv.

KFC – viktig resurs för kliniska cancerforskare

Moustapha Hassan, professor i transplantationsforskning och verksamhetschef för PKL, och Mats Eriksson, adjungerad professor och verksamhetschef för KFC. Foto: Johan Marklund
Moustapha Hassan, professor i transplantationsforskning och verksamhetschef för PKL, och Mats Eriksson, adjungerad professor och verksamhetschef för KFC. Foto: Johan Marklund

Kliniskt Forskningscentrum (KFC) vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge har en nära femtioårig historia av klinisk, patientnära forskning. Under de gångna åren har verksamheten varit en allmän och viktig resurs för universitetssjukhusets translationella cancerforskning, från preklinisk till klinisk fas.

Mats Eriksson, adjungerad professor vid enheten för metabolism, Institutionen för medicin, Huddinge och verksamhetschef för Kliniskt Forskningscentrum började arbeta inom KFC för 19 år sedan. Inriktningen är densamma nu som då, att vara en servicefunktion som tillhandahåller infrastruktur och stöd för arbete med klinisk behandlingsforskning och kliniska studier för forskare och kliniker anslutna till sjukhuset och till Karolinska Institutet.
– KFC är ett högklassigt forskningshotell med samlade resurser i form av lokaler, avancerad medicinteknisk utrustning och kompetent personal för klinisk forskning. Här bedrivs mycket av universitetssjukhusets kliniska cancerforskning. Vi har i dagsläget cirka 15 stora forskargrupper som driver olika cancerstudier inom KFC.

Individuell behandling
Moustapha Hassan, professor i transplantationsforskning vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet och verksamhetschef för Prekliniskt laboratorium (PKL) vid universitetssjukhuset, berättar att mycket av den translationella forskningen inom hans avdelning är inriktad på individuell behandling, så kallad Precision Cancer Medicine.
– Vi fokuserar i huvudsak på onkologiforskning och autoimmuna sjukdomar, men även på att utveckla nya läkemedel och utforma individualiserade behandlingar och strategier. Här handlar det om att hitta nano-bärare /antikroppar för att i nästa steg skapa målstyrda läkemedel som skräddarsys efter varje patient arvsanlag och sjukdomstillstånd. Siktet är inställt på att kunna ge rätt dos till rätt patient vid rätt tid för att uppnå bästa behandlingsresultat med minsta möjliga biverkningar, vilket gagnar patienten och samhället.
Genom PKL, som är ett av de mest avancerade pre-kliniska laboratorierna i hela Europa, har forskarna tillgång till de absolut senaste imaging-teknikerna.
– PKL är ett av få centra som kan erbjuda alla moderna avbildningstekniker som bland annat kan användas för theranostics, en kombination av behandling och diagnostik.
Under mina 14 år på PKL hade jag privilegiet att följa några läkemedel som utvecklades, testades vid PKL och gick till fas I-kliniska prövningar vid sjukhuset på andra sidan gatan.

Pontus Blomberg, docent och verksamhetschef för Vecura.
Pontus Blomberg, docent och verksamhetschef för Vecura.

Cellterapi
KFC rymmer också det högklassiga cellodlingslaboratoriet Vecura som är en del av Karolinska Centrum för Cellterapi (KCC).
– Vår inriktning är att tillverka en helt ny grupp av avancerade terapiläkemedel som omfattar cellterapi, genterapi och vävnadstekniska produkter. Under många år var detta enbart ett forskningsområde, men sedan en tid tillbaka har forskningen börjat resultera i konkreta läkemedel som är riktade mot en rad olika sjukdomar, berättar Pontus Blomberg, docent och verksamhetschef för Vecura.
Han berättar att Vecura var bland de första med att tillverka så kallade CAR T-celler för klinisk prövning. Sedan dess har det hänt en hel del och CAR T-celler är idag en etablerad behandling mot lymfom och leukemi som går ut på att immuncellerna tas från en specifik patient för att sedan modifieras genetiskt så att de kan döda tumörcellerna. Därefter odlas cellerna upp och återförs till patienten via dropp.
– Det handlar om att nyttja kroppens eget immunförsvar för att bekämpa cancertumörer. Förhoppningen är att fler cancerformer och större patientgrupper ska bli aktuella för den här typen av terapi i framtiden, säger Pontus Blomberg.
Det bästa med att vara verksamhetschef på Vecura menar han är de ständigt nya utmaningarna.
– Jag har arbetat här i 20 år och haft förmånen att följa ett helt forskningsfälts utveckling från basal grundforskning och vetenskapliga upptäckter till att resultaten av många års forskning nu börjar implementeras i behandling och bot av patienter.

Kliniskt Forskningscentrum, KFC

Kliniskt Forskningscentrum (KFC) är främst en allmän resurs för forskare från olika institutioner inom Karolinska Institutet och/eller kliniker på Karolinska Universitetssjukhuset men är även öppet för externa användare.
Huvuddelen av den kliniska forskningen på Karolinska Universitetssjukhuset utförs på KFC, bestående av runt 20 forskargrupper med över 150 anställda.

Kliniskt forskningscentrum
manuchehr.abedi-valugerdi@ki.se
kathrin.reiser@ki.se
mats.eriksson@ki.se

Prekliniskt laboratorium (PKL)
moustapha.hassan@ki.se

Karolinska Cell Therapy Center (KCC)/Vecura
pontus.blomberg@sll.se

https://ki.se/en/cancerresearchki/cancer-research-ki