Etikettarkiv: Karolinska Universitetssjukhuset

Från strålande idé till klinik på bara några år

Torsten Dorniok, MR-fysiker, Alexander Valdman, överläkare och docent och Fernanda Villegas Navarro, sjukhusfysiker. Foto: Johan Marklund
Torsten Dorniok, MR-fysiker, Alexander Valdman, överläkare och docent och Fernanda Villegas Navarro, sjukhusfysiker. Foto: Johan Marklund

– Strålning är en central cancerbehandling som behöver prioriteras, säger Alexander Valdman, onkolog och docent på KI. Liksom sina kollegor, sjukhusfysikern Fernanda Villegas Navarro och Torsten Dorniok, MR-fysiker, har han lyckats ta ett projekt hela vägen från idé till klinik.

Ungefär hälften av alla cancerpatienter får strålbehandling under sitt sjukdomsförlopp. Behandlingen används både för att ta bort cancertumörer, bromsa sjukdomen och lindra symtom. Det gör inte ont att få strålbehandling men den kan ge biverkningar. Fernanda Villegas Navarro och Torsten Dorniok, sjukhus- respektive MR-fysiker på Karolinska universitetssjukhuset, har implementerat MRI-Only, ett nytt arbetsflöde för klinik som är skräddarsytt för att reducera skadliga effekter av cancerbehandling för patienten.
– I praktiken handlar det om att ta bort CT, datortomografi, från patientflödet och enbart använda MR-kamera vid bildtagning av tumören, förklarar Fernanda Villegas Navarro.

Mindre stråldos
Det hela började med att sjukhuset fick tillgång till en ny produkt som används för att generera så kallad syntetiska CT-bilder från undersökningen med magnetkameran. Torsten Dorniok poängterar att syntetiska CT inte ska användas för diagnostik utan för stråldosplanering.
– Eftersom bildmaterialet tas vid samma undersökning, kan man säkrare identifiera tumören vilket innebär mindre säkerhetsmarginaler vid strålning. Sammantaget ger metoden en enklare behandlingskedja för patienten samtidigt som patientens friska vävnad belastas av mindre stråldos, säger Torsten Dorniok.

Rektalcancer
Det första utvecklingsprojektet var inriktat på patienter med rektalcancer, en patientgrupp som idag kan behandlas utifrån en MR-undersökning i stället för att som tidigare behöva genomgå både MR- och CT-undersökning. I nästa steg hoppas man kunna applicera metoden på patienter med hjärntumörer. Det bästa med utvecklingsprojekt av det här slaget, menar Torsten, är att bidra med teknik som ganska snabbt kan implementeras och förbättra för patienterna.
– I många forsknings- och utvecklingsprojekt ligger avkastningen långt borta i framtiden. Inom medicinska strålningsfysiken kan vi utveckla nya metoder och tekniker som på relativt kort tid kan ge resultat och komma patienterna till godo.
Han får medhåll av Fernanda som flikar in att en annan stor fördel med sjukhusfysikerspecialiteten är samarbetet med andra professioner.
– Kombinationen av olika kompetenser gör att ett plus ett kan bli betydligt mer än två.

Protonstrålning
Samarbete över professionsgränser är centralt även i Alexander Valdmans forskning. Under de senaste två åren har han drivit ett intressant projekt tillsammans med den nationella Skandionkliniken i Uppsala.
– Det är ett projekt som vi själva har designat och lyckats ta hela vägen fram till en klinisk studie.
Studien är inriktad på att undersöka om protonstrålbehandling kan minska strålrelaterade biverkningar. En bieffekt av strålbehandling är nämligen försämrade blodvärden som kan leda till att cytostatikadosen vid efterföljande behandling inte kan ges fullt ut.
– Om vi kan minska strålbiverkningarna genom protonstrålning kan vi även ge patienten optimal dos cytostatika vilket sammantaget ger en effektivare behandling, förklarar Alexander Valdman.
Forskningsprojektet som fokuserar på strålbehandling vid rektalcancer startade i juni förra året. Sedan dess har 21 patienter inkluderats i studien och behandlats framgångsrikt.
– Resultaten är fortfarande preliminära men jag kan bekräfta att den här typen av behandling verkar vara säker.
Precis som sina kollegor inom medicinska strålningsfysiken trivs Alexander Valdman med att arbeta inom ett område där forskningen ligger så nära den kliniska verksamheten.
– I vår bransch kan nya rön ganska snabbt leda till stora förbättringar i patientledet.

Klicka här för att läsa mer om Medicinsk Enhet Strålbehandling

Klicka här för att läsa mer om Medicinsk Strålningsfysik och Nuklearmedicin

Strålbehandlingen & Medicinsk Strålningsfysik och Nuklearmedicin – Karolinska universitetssjukhuset

Medicinsk Enhet Strålbehandling ansvarar för medicinska bedömningar och strålbehandling på Karolinska universitetssjukhuset.
På Strålbehandlingen behandlas många olika former av cancersjukdomar med strålterapi. Vi botar cancer, förebygger att sjukdomen kommer tillbaka eller lindrar de symtom som sjukdomen kan ge upphov till.
Medicinsk Enhet Medicinsk Strålningsfysik och Nuklearmedicin är sjukhusets expertinstans för säker användning av strålning för diagnostik och behandling. Uppdraget inom strålningsfysik omfattar såväl strålsäkerhet i samtliga verksamheter med strålning, klinisk verksamhet inom nuklearmedicin och strålbehandling som uppdrag inom forskning, utveckling och utbildning.

www.karolinska.se



Kliniknära cancerforskning mot samma mål

Sahar Salehi, kirurg, och Simon Ekman, onkolog och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Båda forskar även vid Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen
Sahar Salehi, kirurg, och Simon Ekman, onkolog och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Båda forskar även vid Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen

Sahar Salehi och Simon Ekman är två specialistläkare inom Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset som delar sin tid mellan forskning och klinik. Inriktningen är olika men målet detsamma, att förlänga överlevnad, öka livskvalitet och optimera behandlingen för cancer­patienter.

Äggstockscancer drabbar ungefär 700 kvinnor per år. Cancern har ofta redan spridit sig vid upptäckt. Den kirurgiska behandlingen innebär för det mesta en stor och omfattande operation.
– Vi har under det senaste decenniet byggt upp ett högkompetent kirurgiskt team för att kunna erbjuda varje kvinna med avancerad äggstockscancer den absolut bästa behandlingen, berättar Sahar Salehi, kirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet.
Trots detta visar uppföljningen av opererade patienter att den förväntade förbättrade överlevnaden uteblivit, ett faktum som rest ett stort frågetecken och nu utgör grund för Sahar Salehis forskning.
– Vi vill undersöka varför och om det kirurgiska traumat har sidoeffekter som vi fram till nu inte har varit medvetna om och om dessa i sådana fall kan stävjas.

Ny kunskap
En sedan länge vedertagen sanning inom onkologin är att cellgiftsbehandling enklare avdödar små jämfört med stora tumörer.
– Detta är bakgrunden till varför vi har utfört dessa omfattande operationer, för att göra den efterföljande cellgiftsbehandlingen mer effektiv.
Effekterna av medicinsk onkologisk behandling och hur den påverkar patienternas överlevnad är noga studerad.
– Men när det gäller kirurgi ser bilden annorlunda ut. Det finns jämförelsevis väldigt lite beskrivet om hur det kirurgiska ingreppet/traumat med efterföljande inflammation och läkning påverkar cancercellens beteende. I detta projekt gläntar vi på en dörr till kunskap som på sikt kan leda till individuell cancerbehandling även inom kirurgi, säger Sahar Salehi.
Hon förklarar att det sannolikt finns en gräns för hur omfattande en operation kan vara för att resultera i förbättrad överlevnad.
– Vi vill ta reda på var denna gräns går och vad som påverkar den, målet är rätt kirurgisk behandling för maximal överlevnadseffekt.

Resistens
Även Simon Ekman, onkolog och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet, arbetar med kliniknära cancerforskning. Han har riktat in sin forskning på lungcancer, en cancerform där behandlingsutvecklingen under senare år tagit stora steg framåt.
– Idag går det att med hjälp av målriktade behandlingar och immunterapi behandla även spridd sjukdom framgångsrikt. Problemet är att merparten patienter med tiden utvecklar en resistens mot dessa läkemedel.
Ett av Simon Ekmans forskningsspår handlar om att försöka kartlägga vad som orsakar resistens och ta reda på varför den utvecklas hos patienterna. Målet är att hitta nya vägar att angripa resistensutvecklingen.
– En resistens kan inträffa på så många olika sätt. Vi försöker att titta brett men studerar särskilt en grupp molekyler, mikro-RNA, som reglerar hela signaler i cellerna.
Vi har preliminära data som tyder på att vi fått fram kandidater som skulle kunna ha betydelse för resistensutveckling mot målriktade behandlingar. Mycket arbete återstår men det första steget är nu taget.

Hjärnmetastaser
Ett annat av Simon Ekmans forskningsspår är inriktat på hjärnmetastaser.
– Läkemedel som fungerar bra mot cancer i övriga kroppen har inte alltid samma effekt på metastaser i hjärnan. Vi tittar även på detta och har nyligen publicerat data som visar vad det är som skiljer en hjärnmetastas från ursprungstumören, skillnader som kanske kan förklara bristande effekt av immunterapi. I nästa steg ska vi studera hur denna nya kunskap kan appliceras på behandlingen av hjärnmetastaser.
För framtiden är målet att kunna förebygga resistens mot olika former av cancerterapier.
– Förhoppningen är att vi hittar faktorer som gör att vi tidigt kan fånga tecken på resistens och gå in med behandling som återaktiverar tumörens känslighet för läkemedlet. Drömmen vore att kunna förebygga resistens helt och hållet, fastslår Simon Ekman.

Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset

Tema Cancer bedriver sin verksamhet huvudsakligen i Huddinge och Solna, men har även verksamhet på Danderyds sjukhus. Vårt nära samarbete med Karolinska Institutet gör att vi även kan bedriva omfattande patientnära klinisk forsknings- och utbildningsverksamhet.

Tema Cancer
Karolinska Universitetssjukhuset
Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00
www.karolinska.se

www.karolinska.se

KFC – viktig resurs för kliniska cancerforskare

Moustapha Hassan, professor i transplantationsforskning och verksamhetschef för PKL, och Mats Eriksson, adjungerad professor och verksamhetschef för KFC. Foto: Johan Marklund
Moustapha Hassan, professor i transplantationsforskning och verksamhetschef för PKL, och Mats Eriksson, adjungerad professor och verksamhetschef för KFC. Foto: Johan Marklund

Kliniskt Forskningscentrum (KFC) vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge har en nära femtioårig historia av klinisk, patientnära forskning. Under de gångna åren har verksamheten varit en allmän och viktig resurs för universitetssjukhusets translationella cancerforskning, från preklinisk till klinisk fas.

Mats Eriksson, adjungerad professor vid enheten för metabolism, Institutionen för medicin, Huddinge och verksamhetschef för Kliniskt Forskningscentrum började arbeta inom KFC för 19 år sedan. Inriktningen är densamma nu som då, att vara en servicefunktion som tillhandahåller infrastruktur och stöd för arbete med klinisk behandlingsforskning och kliniska studier för forskare och kliniker anslutna till sjukhuset och till Karolinska Institutet.
– KFC är ett högklassigt forskningshotell med samlade resurser i form av lokaler, avancerad medicinteknisk utrustning och kompetent personal för klinisk forskning. Här bedrivs mycket av universitetssjukhusets kliniska cancerforskning. Vi har i dagsläget cirka 15 stora forskargrupper som driver olika cancerstudier inom KFC.

Individuell behandling
Moustapha Hassan, professor i transplantationsforskning vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet och verksamhetschef för Prekliniskt laboratorium (PKL) vid universitetssjukhuset, berättar att mycket av den translationella forskningen inom hans avdelning är inriktad på individuell behandling, så kallad Precision Cancer Medicine.
– Vi fokuserar i huvudsak på onkologiforskning och autoimmuna sjukdomar, men även på att utveckla nya läkemedel och utforma individualiserade behandlingar och strategier. Här handlar det om att hitta nano-bärare /antikroppar för att i nästa steg skapa målstyrda läkemedel som skräddarsys efter varje patient arvsanlag och sjukdomstillstånd. Siktet är inställt på att kunna ge rätt dos till rätt patient vid rätt tid för att uppnå bästa behandlingsresultat med minsta möjliga biverkningar, vilket gagnar patienten och samhället.
Genom PKL, som är ett av de mest avancerade pre-kliniska laboratorierna i hela Europa, har forskarna tillgång till de absolut senaste imaging-teknikerna.
– PKL är ett av få centra som kan erbjuda alla moderna avbildningstekniker som bland annat kan användas för theranostics, en kombination av behandling och diagnostik.
Under mina 14 år på PKL hade jag privilegiet att följa några läkemedel som utvecklades, testades vid PKL och gick till fas I-kliniska prövningar vid sjukhuset på andra sidan gatan.

Pontus Blomberg, docent och verksamhetschef för Vecura.
Pontus Blomberg, docent och verksamhetschef för Vecura.

Cellterapi
KFC rymmer också det högklassiga cellodlingslaboratoriet Vecura som är en del av Karolinska Centrum för Cellterapi (KCC).
– Vår inriktning är att tillverka en helt ny grupp av avancerade terapiläkemedel som omfattar cellterapi, genterapi och vävnadstekniska produkter. Under många år var detta enbart ett forskningsområde, men sedan en tid tillbaka har forskningen börjat resultera i konkreta läkemedel som är riktade mot en rad olika sjukdomar, berättar Pontus Blomberg, docent och verksamhetschef för Vecura.
Han berättar att Vecura var bland de första med att tillverka så kallade CAR T-celler för klinisk prövning. Sedan dess har det hänt en hel del och CAR T-celler är idag en etablerad behandling mot lymfom och leukemi som går ut på att immuncellerna tas från en specifik patient för att sedan modifieras genetiskt så att de kan döda tumörcellerna. Därefter odlas cellerna upp och återförs till patienten via dropp.
– Det handlar om att nyttja kroppens eget immunförsvar för att bekämpa cancertumörer. Förhoppningen är att fler cancerformer och större patientgrupper ska bli aktuella för den här typen av terapi i framtiden, säger Pontus Blomberg.
Det bästa med att vara verksamhetschef på Vecura menar han är de ständigt nya utmaningarna.
– Jag har arbetat här i 20 år och haft förmånen att följa ett helt forskningsfälts utveckling från basal grundforskning och vetenskapliga upptäckter till att resultaten av många års forskning nu börjar implementeras i behandling och bot av patienter.

Kliniskt Forskningscentrum, KFC

Kliniskt Forskningscentrum (KFC) är främst en allmän resurs för forskare från olika institutioner inom Karolinska Institutet och/eller kliniker på Karolinska Universitetssjukhuset men är även öppet för externa användare.
Huvuddelen av den kliniska forskningen på Karolinska Universitetssjukhuset utförs på KFC, bestående av runt 20 forskargrupper med över 150 anställda.

Kliniskt forskningscentrum
manuchehr.abedi-valugerdi@ki.se
kathrin.reiser@ki.se
mats.eriksson@ki.se

Prekliniskt laboratorium (PKL)
moustapha.hassan@ki.se

Karolinska Cell Therapy Center (KCC)/Vecura
pontus.blomberg@sll.se

https://ki.se/en/cancerresearchki/cancer-research-ki

Alla måste erbjudas samma chans till bot

Caroline Nordenvall, forskare vid Karolinska Institutet och kolorektalkirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Caroline Nordenvall, forskare vid Karolinska Institutet och kolorektalkirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset.
– Jag hoppas att våra studier ska leda till en mer jämlik vård. Det ska inte spela någon roll var i landet man bor, alla ska erbjudas samma chans. Det säger Caroline Nordenvall, forskare vid Karolinska Institutet och kolorektalkirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Caroline Nordenvall har riktat in sin forskning på tarmcancer, en idag ganska vanlig sjukdom. Tio procent av alla patienter har avancerad cancer redan vid diagnos men de flesta kan botas med hjälp av komplex kirurgi då tumören tas bort tillsammans med de strukturer som tumören växt in i.

Avancerade operationer
– Att operera de här patienterna kan vara väldigt komplicerat. Vi på Karolinska har haft ett inofficiellt uppdrag att ta hand om stora, avancerade operationer av det här slaget. Och det är inte bara själva kirurgin som är svår, det krävs även narkos-, operations-, IVA- och avdelningspersonal samt onkologer och radiologer som kan hantera dessa patienter. Hela vårdkedjan måste finnas för operationen ska lyckas fullt ut.
Hennes forskargrupp vid kirurgkliniken har i tidigare studier visat att prognosen för patienter med avancerad sjukdom är lika bra som för patienter med icke-avancerad tjocktarmscancer – under förutsättning att all tumörvävnad kan avlägsnas vid operation.

Leda till mer jämlik vård
Frågan som forskargruppen fokuserar på i nästa studie är om alla patienter i Sverige med avancerad tjocktarmscancer erbjuds behandling och chans till bot.
– Med hjälp av nationella register kommer vi att studera hur patienter med lokalt avancerad tjocktarmscancer behandlas och hur sjukhusvolym påverkar utredning, handläggning och patientens chans att botas från sin tumör. Resultaten kommer sedan att vara ett stöd i debatten om centralisering av dessa operationer och ha stor inverkan på hur patienter med lokalt avancerad tjocktarmscancer behandlas framöver.
Ett övergripande mål är att studien ska leda till en mer jämlik vård.
– Det ska inte spela någon roll var i landet en patient bor. Jag hoppas också att vår forskning ska leda till att vi bättre kan förstå vad det är för påverkbara faktorer i vården som spelar roll för ett lyckat behandlingsresultat. Siktet är inställt på att skapa en bättre vård för patienterna, fastslår Caroline Nordenvall.

Merparten kan behandlas framgångsrikt

Elisabet Lidbrink, medicine doktor och överläkare vid Patientområde Bröst-, endokrina tumörer och sarkom vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Elisabet Lidbrink, medicine doktor och överläkare vid Patientområde Bröst-, endokrina tumörer och sarkom vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Varje år nyinsjuknar omkring 1 500 patienter i Sverige i spridd bröst­cancer. Förr fanns det inte mycket att göra åt sjukdomen men de senaste årens forskningsframsteg har inneburit något av en revolution inom behandlingsområdet.

Elisabet Lidbrink, medicine doktor och överläkare vid Patientområde Bröst-, endokrina tumörer och sarkom vid Karolinska Universitetssjukhuset, har lång erfarenhet av att arbeta med bröstcancerpatienter.
– Jag började på Radiumhemmet för 40 år sedan, och det har hänt en hel del sedan dess. Behandlingsutvecklingen har gått kraftigt framåt samtidigt som det finns ett större medvetande i samhället om att knölar i bröstet är symtom som ska utredas.
En viktig milstolpe i kampen mot bröstcancer var mammografiscreeningen, som inte var någon självklarhet när den skulle införas på 1970-talet. Elisabet Lidbrink var en av de läkare som stod på barrikaderna och slogs för saken.
– Motståndet var stort men förslaget gick igenom och numera erbjuds alla kvinnor mellan 40 och 74 år mammografi. Tack var detta hittas 60 procent av alla bröstcancertumörer och då i ett ofta ganska tidigt skede.

Allt bättre behandling
Merparten av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer kan numera behandlas framgångsrikt.
– Ta till exempel HER2-positiv bröstcancer, en aggressiv tumörform som tidigare hade enormt dålig prognos. Sedan 2005 finns en antikropp som förbättrat prognosen kolossalt för den här gruppen.
Även immunterapi samt olika kombinationer av läkemedel och behandlingsformer har betytt mycket för att öka överlevnaden hos patientgruppen.
– Många kan leva mycket länge och med god livskvalitet, även med spridd sjukdom, på ett sätt som gör att man kan tala om kronisk cancer. Sedan finns det andra som dör snabbt i sin våldsamma sjukdom och ingenting hjälper. Cancer är ingen rättvis sjukdom.

Selektera patienter
För framtiden hoppas Elisabet Lidbrink på mer finslipade analysmetoder som ger möjlighet att bättre selektera patienter till olika behandlingar och att kunna ge mer exakta besked om fortsatt prognos till varje enskild patient.
– Cancerbehandling är ett stort ingrepp i livet samtidigt som patienterna lever med en ständig skräck för återfall. Min förhoppning är att morgondagens behandling blir ännu mer individuell än vad den är i dag, avslutar Elisabet Lidbrink.

Ny PET/MR-kamera öppnar för samarbeten

Cecilia Wassberg, medicinskt ansvarig för PET/MR-verksamheten, Per Grybäck, funktionsenhetschef Nuklearmedicin Cancer och professor Lennart Blomqvist, forskningsansvarig inom den nya satsningen. Foto: Gonzalo Irigoyen
Cecilia Wassberg, medicinskt ansvarig för PET/MR-verksamheten, Per Grybäck, funktionsenhetschef Nuklearmedicin Cancer och professor Lennart Blomqvist, forskningsansvarig inom den nya satsningen. Foto: Gonzalo Irigoyen
I slutet av 2018 installerades den nya PET/MR-kameran i BioClinicium, en av bara tre i Sverige. Arbetet är redan i gång, såväl i klinisk verksamhet som inom olika forskningsprojekt.

Den första patienten togs emot 15 oktober och verksamheten är för närvarande i en intensiv uppstartsfas. Det tar tid att lära sig en helt ny teknik, men med en kombination av kliniska patientundersökningar och forskningsrelaterade undersökningar går utvecklingen snabbt framåt.
– Det är en enorm satsning på nuklearmedicin och molekylär avbildning av region Stockholm, som banar väg för forskningssamarbeten med industrin och andra universitet, berättar Per Grybäck, funktionsenhetschef Nuklearmedicin Cancer.
Den nya PET/MR-kameran är etablerad i forskningsbyggnaden, men inom klinisk nuklearmedicin finns hela fyra PET/DT-kameror och i Huddinge installeras ytterligare en, vilket innebär att Stockholmsregionen ökar från två kliniska PET/DT-kameror till fem. Samtidigt har Nya Karolinska Solna (NKS) byggt en mycket stor radiokemiavdelning som tillverkar radioaktiva läkemedel för PET, vilken tryggar försörjningen till forskning både på NKS, KI och i den kliniska rutinsjukvården inom regionen.
– Med den här satsningen kommer vi resursmässigt, jämfört med andra regioner i Sverige, att ligga i framkant, konstaterar Per.
Prostatacancertracern 68Ga-PSMA är senaste tillskottet i arsenalen. Här pågår två kliniska studier under ledning av professor Rimma Axelsson, en avseende preoperativ kartläggning och den andra med inriktning på lokalisation av PSA-återfall.

Hybridteknik är framtiden
– Med enbart PET avbildas biologiska förlopp med hög känslighet, men inte med lika hög anatomisk precision för att i detalj avgöra var i kroppen. Tack vare hybridtekniken med DT går det emellertid att även detektera området anatomiskt i kroppen med stor precision och man kan fusionera (lägga ihop) bilderna från de båda teknikerna. PET/MR är nästa steg i utvecklingen, som gör det möjligt att avbilda och detektera med bägge tekniker samtidigt, där magnetresonanstomografi med sin unika vävnadskontrast ger möjlighet att med hög precision lokalisera var sjukliga processer sker i kroppen. Med hybridtekniker kan vi avbilda hela patienten och göra bedömningar av tumörutbredningar, behandlingskontroller med nya spårsubstanser, använda nya radioaktiva läkemedel för att återspegla andra biologiska processer, bedöma tumörers individuella egenskaper och mycket mer för att kunna ge en väldigt målstyrd behandling för varje individ, poängterar professor Lennart Blomqvist.
Blomqvist är forskningsansvarig inom den nya satsningen och har tidigare erfarenhet av samma typ av kamera från Umeå universitet/Norrlands universitetssjukhus.

Finns ett stort intresse
Redan idag ligger en mängd olika forskningsprojekt i startgroparna och intresset är stort från både professionen och akademin. Cecilia Wassberg, medicinskt ansvarig för PET/MR-verksamheten, ser området som väldigt expansivt, i synnerhet vad gäller just bilddiagnostik.
– Detta är en strategisk satsning både för patienter, intern forskning och uppdragsforskning. I förlängningen innebär det mer samverkan och fler viktiga projekt, vilket breddar vår gemensamma kompetens. Ett exempel är Uppsalas forskning om referenskartor för att potentiellt autoupptäcka sjukliga förändringar i kroppen. I Umeå har man tagit fram ett bra system för att korrelera fynd mellan PET/MR-undersökningar av patient, operationspreparat och vävnadsundersökning, säger Lennart och Cecilia.

Ökar patientens välbefinnande
Förhoppningen är att en enda undersökning med PET/MR-kameran ska ge mer information än de tekniker som används idag och dessutom kunna ersätta upp till fyra undersökningar med traditionella instrument.
– Det handlar allt mer om att målstyra behandlingar för att med hög precision behandla det som är sjukt och undvika att skada det som är friskt, undvika ingrepp och mediciner som inte har effekt. Då sparar man både resurser och förbättrar patientens hälsa, vilket är målet, avslutar de.

Funktionsområde Medicinsk Strålningsfysik och Nuklearmedicin
Funktionsområde Medicinsk Strålningsfysik och Nuklearmedicin är sjukhusets expertinstans när det gäller säker användning av strålning för diagnostik och behandling. Uppdraget omfattar såväl klinisk verksamhet inom nuklearmedicin, röntgen och strålbehandling som uppdrag inom forskning, utveckling och utbildning.

Karolinska universitetssjukhuset Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00
www.karolinska.se

Genforskning som snabbt kommer patienterna till nytta

Veronica Höiom, senior forskare vid KI och genetisk vägledare på mottagningen för ärftlig cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Johan Marklund
Veronica Höiom, senior forskare vid KI och genetisk vägledare på mottagningen för ärftlig cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Johan Marklund
– Jag vill bidra till att färre människor får cancer och att de som drabbas får rätt behandling. Det säger Veronica Höiom, senior forskare vid KI och genetisk vägledare på mottagningen för ärftlig cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Veronica Höiom arbetar med att leta efter gener som kan orsaka melanom i familjer. Ett av hennes forskningsspår handlar om att undersöka om melanompatienter som fått spridd sjukdom har något medfött som bidrar till hur de svarar på behandling med de nya, målinriktade terapierna.
– Många tittar på tumörer för att se vilka patienter som svarar och inte svarar på behandling. Vi tittar istället på arvsmassan och om medfödda faktorer kan påverka hur en person svarar på olika läkemedelsbehandlingar.
Även om detta handlar om grundforskning kan resultaten komma till snabb patientnytta.
– I tidigare studier har vi sett att de familjer som har en känd, medfödd mutation som ökar risken för melanom, även hade ökad risk för att få annan cancer. Dessa resultat fick vi in i vårdprogrammet för melanom som innebär att de kommer patienter till konkret nytta bland annat i form av screening för den här högriskgenen.

Genetisk vägledare
När Veronica inte forskar arbetar hon i klinik som genetisk vägledare på mottagningen för ärftlig cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset.
– Det innebär att jag numera träffar familjerna på riktigt och inte enbart via provrör och datorer. Det blir en form av korsbefruktning där jag tar forskningen till kliniken, men även tvärtom eftersom patientkontakterna ger uppslag till ny forskning.
Om tio år hoppas Veronica att forskningen kommit så långt att det går att hitta den genetiska orsaken bakom hudcancer i fler familjer.
– Jag tror att vi i framtiden kommer att kunna identifiera högriskpersoner och följa dem med preventiva åtgärder så att de inte utvecklar cancer överhuvudtaget. Målet är att bidra till att färre människor får cancer och att de som ändå drabbas får rätt behandling.

Svetlana Bajalica Lagercrantz, överläkare och docent vid Karolinska Institutet. Foto: Håkan Flank
Svetlana Bajalica Lagercrantz, överläkare och docent vid Karolinska Institutet. Foto: Håkan Flank
Mutation i TP53
Svetlana Bajalica Lagercrantz, överläkare och docent vid Karolinska Institutet, är inne på samma spår. Ett av hennes forskningsprojekt handlar om familjer som har en medfödd mutation i TP53, en gen som har en central roll för att skydda mot cancer. Om genen inte fungerar normalt ökar risken för att utveckla tumörer och varannan tumör har en skada i just TP53. Personer som har en medfödd förändring i TP53 har därför nästan 100 procent risk för att drabbas av cancer någon gång i livet.
– Idag känner vi till cirka hundra familjer i Sverige som bär på denna ärftliga cancerrisk. Risken att ärva en skadad gen är 50 procent och därför insjuknar nästan varannan individ i dessa familjer, och hälften av alla får en tumör innan 30 års ålder.
Intressant i sammanhanget är att två tredjedelar av familjerna har ett generellt cancersyndrom, Li-Fraumeni syndrom, där tumörer utvecklas framförallt i bröst, hjärna, bindväv och i binjurar och kan komma tidigt, ofta redan under barndomen. Övriga familjer verkar enbart utveckla ärftlig bröstcancer, och det först i vuxen ålder.
Forskningsgruppen arbetar nu med att karakterisera TP53-mutationerna hos familjerna i de olika grupperna i syfte att kunna koppla dem antingen till familjer med enbart ärftlig bröstcancer eller till familjer med Li-Fraumeni syndrom.
– Syftet är att kunna koppla genetisk förändring till direkt klinisk användning. Genom att veta vilka risker som föreligger i de enskilda familjerna kan vi hjälpa patienterna bättre och mer målinriktat, förklarar Svetlana.

Flera spår
TP53 är en gen som kommunicerar med många andra gener. Ett kompletterande forskningsspår är därför att undersöka om den genetiska miljön, det vill säga hur omgivande genetiska faktorer som mutationerna verkar inom, kan påverka cancerrisken.
– Vi utvärderar just nu ett kontrollprogram där vi inom det nationella projektet SVEP53, Svenska TP53-studien, bland annat gör helkropps-MR på friska personer i berörda familjer.
Dessutom studerar forskningsgruppen om läkemedel som stabiliserar skadat TP53 kan användas för prevention.
– Om vi stabiliserar riskpersonernas medfödda TP53 kanske vi kan förhindra att tumörer utvecklas, vilket är det övergripande målet. Förhoppningen för framtiden är att med hjälp av screening och förebyggande behandling förhindra att individer i dessa familjer insjuknar i cancer, fastslår Svetlana.

Mottagningen för Ärftlig Cancer
Mottagningen för Ärftlig Cancer ligger organisatoriskt under Tema Cancer och har sina lokaler i gamla Astrid Lindgrens sjukhus, plan 8.
Svetlana Bajalica Lagercrantz är patientflödeschef för denna enhet där såväl läkare som genetiska vägledare arbetar.

Nya Karolinska Sjukhuset
Mottagningen för Ärftlig Cancer
ALB, B-hissen plan 8 (QB84)
Tel: 08-517 783 80

Europa kraftsamlar mot cancer

Ulrik Ringborg, ansvarig för CancerCentrum Karolinska.
Ulrik Ringborg, ansvarig för CancerCentrum Karolinska.
– EU:s mål är att tre av fyra cancerpatienter ska vara långtidsöverlevare år 2030. Ett kommande Comprehensive Cancer Centre i Stockholm kommer att vara en viktig del av den strävan, säger Ulrik Ringborg, ansvarig för CancerCentrum Karolinska.

Under de senaste 20 åren har EU startat flera projekt för att bekämpa cancer. Ett exempel Eurocan­Platform som koordinerats av Karolinska Institutet och som genererat Cancer Core Europe, CCE, ett konsortium som banar väg för ett framtida gemensamt cancerinstitut för hela Europa.
CCE, i vilket Karolinska Institutet medverkar, omfattar idag sju välrenommerade, kliniskt inriktade cancerforskningscentra.
– Det långsiktiga målet är att etablera ett varaktigt virtuellt europeiskt cancerinstitut där varje land bidrar med att skapa förutsättningar för translationell cancerforskning, vilket är ett måste för förbättrad vård, säger Ulrik Ringborg.
Parallellt med CCE, där tyngdpunkten ligger på terapiforskning med inriktning på individualiserad behandling, utvecklas nu Cancer Prevention Europe, CPE, med fokus på förebyggande cancerforskning.
CPE är ett konsortium som nu omfattar tio cancercentra i Europa, varav Karolinska Institutet är ett.
– Att dessa initiativ lämnat projektstadiet och blivit verklighet är resultatet av ett långsiktigt samarbete mellan Europeiska kommissionen och representanter för cancerforskningen. Flera av oss har varit med från starten för 17 år sedan, och ägnat tiden åt utvecklingen av strategier i syfte att få till de förutsättningar som krävs för samverkan i en komplex och fragmenterad cancerverksamhet.

Innovation
Det målmedvetna arbetet har lett fram till en tydlig, europeisk forskningsstrategi för cancerbekämpning. Inför kommande år har kommissionen ambitionen att bättre knyta ihop forskning med innovation.
– Problemet för vårt område har varit att EU:s program har haft stor tyngdpunkt på teknisk innovation. Nu har målet för life sciences preciserats, vilket innebär att forskningen måste skapa innovation för patienten, det vill säga öka bot, förlänga överlevnad och förbättra hälsorelaterad livskvalitet. För hur bra en teknologisk innovation än är, om den inte är av betydelse för patientverksamheten, ja då är den ointressant, fastslår Ulrik Ringborg.
Så medan de tidigare EU-programmen haft officiellt fokus på ”utmaningar” kommer det nya programmet att ha fokus på ”missions”, det vill säga ett ”Mission for Cancer”.
– Grunden till hela detta tänk är Cancer Core Europe och Cancer Prevention Europe; jag ser det som oerhört betydelsefullt att den europeiska cancerbekämpningsarenan nu växlar karaktär.

Svenskt engagemang
Sverige och Karolinska Institutet tar aktivt del i dessa planer.
– Vi har idag Personalised Cancer Medicine-gruppen (PCM) som motor och som driver den svenska medverkan i CCE med stöd av Radiumhemmets Forskningsfonder. Hela tanken bakom konsortiet är att främja utveckling av individualiserad cancerterapi och PCM-programmet, som leds av professor Ingemar Ernberg, är ett viktigt led i det arbetet, fastslår Ulrik Ringborg.
Att forskare i CCK, CancerCentrum Karolinska, nu flyttar till laboratorier i Nya Karolinska Sjukhuset öppnar ytterligare nya möjligheter i den riktningen.
– Den kliniska patologin stannar kvar på sin befintliga plats i CCK-byggnaden och när de andra lokalerna frigörs hoppas vi kunna skapa en molekylärpatologisk plattform i samarbete med SciLifeLab. Vi får då ännu en viktig pusselbit på plats och ökade utrymmen för PCM-programmet för utvecklingen av individualiserad cancerbehandling.
Han berättar att Karolinska Universitetssjukhuset tillsammans med Karolinska Institutet har ansökt om ackreditering för ett Comprehensive Cancer Centre, i vilket man kvalitetssäkrar vården och med den translationella cancerforskningen skapar innovation.
– Sammantaget är detta flera stora steg på vägen mot att Karolinska Institutet tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset ska bli fullvärdig medlem i Cancer Core Europe.

CancerCentrum Karolinska
CancerCentrum Karolinska, CCK, är ett centrum för experimentell cancerforskning vid Karolinska Universitetssjukhuset. Här kan starka forskargrupper bilda nätverk med kliniska forskare för utveckling av translationell forskning som innebär att nya forskningsrön med bättre diagnostik och behandlingsmetoder snabbare kan nå patienter. Den fysiska närheten till Radiumhemmet underlättar detta.

CancerCentrum Karolinska
Karolinska Universitetssjukhuset
Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00

Unika möjligheter för forskare vid KFC

Pontus Blomberg, Moustapha Hassan och Mats Eriksson.
Pontus Blomberg, Moustapha Hassan och Mats Eriksson.
Kliniskt Forskningscentrum (KFC) vid Karolinska Universitetssjukhuset är en allmän resurs för forskare och kliniker anslutna till sjukhuset och till Karolinska Institutet. Här bedrivs majoriteten av universitetssjukhusets kliniska forskning av centrumets omkring 150 anställda.

– KFC forskarhotellet är avsett för kliniska forskargrupper och avancerad klinisk forskning. Det etablerades redan då sjukhuset byggdes, 1972, och har sedan dess varit en plattform för laboratorieforskning och kliniker. Det satsas kraftigt från såväl institutets håll som från landstingets på att upprätthålla förstklassiga faciliteter och vi vill att forskare från hela världen kommer hit och drar nytta av det vi erbjuder, berättar adjungerade professorn Mats Eriksson, som också är verksamhetschef.

Högklassiga faciliteter
Några av de resurser som Mats nämner inkluderar landets finaste avdelningar för komparativ medicin och det högklassiga cellodlingslaboratoriet Vecura. Pontus Blomberg, docent, är verksamhetschef för Vecura, vars inriktning är avancerade terapiläkemedel (ATMP), vilket omfattar gen- och cellbaserade produkter inklusive vävnader. Vecura är en del av Karolinska Centrum för Cellterapi (KCC).
– Vi tillverkar ATMP för klinisk prövning och hantering av att dessa läkemedel når ut till patienterna. Vecura följer samma regelverk (Good Manufacturing Practice) som läkemedelsindustrin och har nära samarbete med många grupper inom både Karolinska Institutet och Universitetssjukhuset och även andra grupper och företag nationellt och internationellt.

Sparar liv och resurser
Verksamhetschef för Prekliniskt laboratorium (PKL) / Universitetssjukhuset och enhetschef för KFC:s avdelning inom Institutionen för Laboratoriemedicin, Karolinska Institutet (KI), Moustapha Hassan, arbetar även som professor vid KI. Han berättar att den translationella forskningen inom avdelningen ligger mellan preklinisk och klinisk forskning och att den bedrivs med ett helhetsperspektiv på patienterna.
– Vi fokuserar i huvudsak på onkologiforskning och autoimmuna sjukdomar, men även på att utveckla nya läkemedel och utforma individualiserade behandlingar och strategier. One size doesn’t fit all, utan vi behöver skräddarsy våra åtgärder för varje patient. Rätt behandling ger patienten bättre livskvalitet och sparar dessutom ekonomiska resurser för samhället. Det vinner alla på, avslutar han.

Kliniskt Forskningscentrum
Kliniskt Forskningscentrum (KFC) är främst en allmän resurs för forskare från olika institutioner inom Karolinska Institutet och eller kliniker på Karolinska Universitetssjukhuset men är även öppet för externa användare. Huvuddelen av den kliniska forskningen på Karolinska Universitetssjukhuset utförs på KFC, bestående av runt 20 forskargrupper med över 150 anställda.

Kliniskt forskningscentrum
kathrin.reiser@ki.se
mats.eriksson@ki.se

Karolinska Cell Therapy Center (KCC) / Vecura
pontus.blomberg@ki.se
kcc.karolinska@sll.se

Prekliniskt laboratorium (PKL) / KFC(KI)
moustapha.hassan@ki.se
sandra.oerther@sll.se


Samarbete – ett viktigt vapen mot cancer

Harald Blegen, chef för Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Mia Orling, Medicinsk Bild, Karolinska Universitetssjukhuset
Harald Blegen, chef för Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Mia Orling, Medicinsk Bild, Karolinska Universitets­sjukhuset
– Samarbete är ett viktigt vapen mot cancer. Det säger Harald Blegen, chef för Tema Cancer, där nästan all cancervård på Karolinska Universitetssjukhuset samlats inom ett och samma organisatoriska område. Utgångspunkten är patientens väg genom vården.

Tema Cancer innebär en koncentration av cancervård, forskning och utbildning som ska medföra förbättringar för patienterna i omhändertagande och resultat, men även nya forsknings- och utvecklingsmöjligheter.
– Grundtanken är att genom temavården sätta patientens samlade medicinska behov i centrum där vården ska skapa värde för patienten, i nära samarbete med patienterna själva, förklarar Harald Blegen.
Den nya organisationen startade formellt i oktober förra året.
– Fram till dess handlade det mesta om planering inför vad som komma skulle. Nu går Tema Cancer in i en ny fas med nya arbetssätt och inflyttning på Nya Karolinska sjukhuset.
De största vinsterna med att all kompetens samlas på ett ställe är att underlätta för patienterna.
– Idag finns det till exempel tre mottagningar för bröstcancerpatienter: en på onkologen, en på kirurgkliniken och en på plastikkliniken. I det nya sjukhuset kommer det att bli en mottagning där specialister från samtliga tre områden finns på plats. Så kommer det att bli även för flera andra patientområden. Resurserna samlas runt patienten.
Harald Blegen räknar med att den nya tematiska organisationen ska föra med sig flera positiva kringeffekter.
– Det kommer sannolikt att skrivas färre remisser eftersom patienter kan få ett planerat återbesök direkt till samma mottagning, även om besöket kanske gäller en annan specialist. Eftersom specialisterna finns på samma mottagning kommer patientens väg genom vården att kunna ske snabbare och med färre uppehåll.

Kringeffekter
En annan positiv effekt handlar om forskning och patienters deltagande i olika läkemedelsprövningar.
– Nu får vi multidisciplinära team som arbetar tillsammans dagligen och inte bara ses på möten. De kommer att umgås på ett annat sätt i vardagen vilket vi tror ska gagna patienterna och underlätta den patientnära forskningen.
Även den rent fysiska miljön erbjuder bättre möjligheter till samarbete över professions- och specialistgränser.
– Vi har ett helt nytt sjukhusbygge i Solna där öppenvårdsdelen och nästan allt som har med Tema Cancer att göra ligger vägg i vägg med nya forskningsbyggnaden. I nästa husmodul finns den kliniska prövningsverksamheten och så samarbetar vi självklart med vår vanliga behandlingsavdelning på slutenvården. Sammantaget innebär det att Tema Cancer är väldigt bra positionerat både i förhållande till Bio Clinicum, det kliniska forskningshuset och till studieenheten.

Utmaningar
Att få den nya organisationen, verksamhetsmodellen och sjukhusflytten på plats är en utmaning i sig. En mer generell utmaning för dagens cancervård är att kunna filtrera all vetenskaplig data som presenteras i snabb takt.
– Det är oerhört viktigt att forskningsframstegen kommer patienterna till gagn. En stor utmaning är att kunna avgöra vad av allt det nya vi kan implementera i patientvården redan nu, och vad som behöver studeras närmare för att försäkra oss om att det nya är bättre än det vi redan har.

CCC
Eftersom Tema Cancer ger ett närmare samarbete mellan patienter, forskning och klinik skapar det förutsättningar för att Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset på sikt kan forma en integrerad verksamhet, ett så kallat Comprehensive Cancer Center, med cancervård, utveckling, forskning och utbildning i nära samspel och med gemensamt fokus på patientnyttan.
– Vi har tagit den strävan på allvar och nyligen ansökt om att bli ett ackrediterat cancercenter i enlighet med europeiska riktlinjer.
Harald Blegen menar att samarbete är ett av de viktigaste vapnen mot cancer, både i omhändertagandet i vården men också för att förstå komplexiteten i själva cancersjukdomarna.
– Om varje patient ska få sin egen individuella behandling krävs ganska många specialister och andra kompetenta personer som lägger sina bedömningar i vågskålarna på bästa sätt. Även patienterna är viktiga i denna kedja. Vi har lätt att själva veta vad patienten behöver, men om du frågar patienten är det inte alltid samma sak. Förhoppningsvis ska Tema Cancer bidra till att ändra på det. Förutsättningarna är goda, fastslår Harald Blegen.

Tema Cancer
Tema Cancer bedriver sin verksamhet huvudsakligen i Huddinge och Solna, men har även verksamhet på Danderyds sjukhus. Genom att arbeta i en vårdmiljö där multiprofessionella och multidisciplinära team samarbetar strävar vi efter resultat som gör skillnad för patienten. Vårt nära samarbete med Karolinska Institutet gör att vi även kan bedriva omfattande patientnära klinisk forsknings- och utbildningsverksamhet.

Tema Cancer
Karolinska Universitetssjukhuset
Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00
www.karolinska.se