Etikettarkiv: Individanpassad cancerbehandling

Personalised Cancer Medicine – från idé till handling

Från vänster: Michele Masucci, Claes Karlsson, Christina von Gertten, Johan Hartman, Andreas Lundqvist, Lennart Blomqvist, Rolf Lewensohn och Ingemar Ernberg.
Från vänster: Michele Masucci, Claes Karlsson, Christina von Gertten, Johan Hartman, Andreas Lundqvist, Lennart Blomqvist, Rolf Lewensohn och Ingemar Ernberg.
– Utveckling av individanpassad cancerbehandling kräver en forskningsmiljö som främjar samarbete både lokalt och med andra ledande cancercentra, säger Claes Karlsson, direktör för PCM-programmet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Efter de första årens kartläggningsarbete är verksamheten nu inriktad på direkt påverkan och utveckling av forskningsmiljön kring individanpassad cancerbehandling.
Sex områden som är särskilt betydelsefulla för PCM-programmets arbete har definierats: molekylär diagnostik, bilddiagnostik, immunonkologi, tidiga kliniska prövningar, datadelning och utbildning. Även samverkan med andra cancercentra är av största vikt.

Europeiskt samarbete
PCM-programmet har bildat arbetsgrupper som harmoniserats med motsvarande grupper inom Cancer Core Europe (CCE). Syftet med CCE-samarbetet är att snabbare kunna överföra forskningsframsteg till direkt patientnytta. Vid Karolinska Institutet leds samarbetet med CCE av PCM-programmet.
Ett i nuläget centralt fokus för CCE är integrering av olika arbetsområden och discipliner för ett framgångsrikt gränsöverskridande samarbete. Ett direkt exempel på detta är en gemensam klinisk prövning, Basket of Baskets (BoB), med planerad studiestart 2018. BoB-studien är baserad på individanpassad behandling och patienterna kommer att få medicin baserat på förekomst av specifika molekylärbiologiska avvikelser.
– För att lyckas måste samtliga sju centra vara koordinerade med bland annat harmoniserade analysmetoder och tekniker. Viktigt är också att det finns strukturer för datadelning och datahantering, samt att kunskapsutbytet kring patienterna är säkerställt, säger Christina von Gertten, Karolinska Institutets CCE-koordinator.

Grupp för hantering av data (IT)
En central funktion i detta arbete har PCM-programmets IT-grupp. Gruppens målsättning är att övervaka informationstekniska behov och utvecklingen av lösningar för informationsinsamling, förvaring och delning av data för kliniknära forskning inom cancer.
– Flera medlemmar i vår IT-grupp är viktiga aktörer i samordningen av den kommande BoB-studien. Det är både en utmaning och ett tillfälle att lära sig ny teknik och nya arbetssätt, säger Michele Masucci, koordinator för PCM-programmet.

Molekylär diagnostik
Gruppen som arbetar med molekylär dia­gnostik består av läkare och forskare från Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och Science for Life Laboratory.
– Utvecklingen inom cancerdiagnostik går fort och det är en svår uppgift för sjukvården att veta när, var och hur nya tekniker ska införas. Vi har som målsättning att hjälpa till med att föra in nya moderna metoder i cancerdiagnostiken. Det syftar i sin tur till att etablera mer och bättre kliniska studier. En annan huvuduppgift är samarbetet inom CCE, berättar Johan Hartman, specialistläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och docent vid KI.
– Eftersom vår grupp är tvärvetenskaplig och inkluderar forskare utanför sjukhusmiljön har vi en god möjlighet att fånga upp och utvärdera framtidens diagnostik.

Bilddiagnostik
Bilddiagnostikgruppen har som målsättning att främja den kompetens och de tekniska resurser som finns för bilddiagnostik inom Karolinska Universitetssjukhuset och KI.
– Expertis och tekniska resurser för bilddiagnostik inom cancer finns utspridda över både Karolinska Universitetssjukhuset och KI. Vår grupp är mycket betydelsefull för att dessa resurser och expertis ska få ett samlat forum att interagera och samverka inom, säger Lennart Blomqvist, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor vid Karolinska Institutet.
Medlemmarna i PCM-programmets bilddiagnostikgrupp är med i motsvarande grupp inom CCE.
– Här är nuvarande aktiviteter koncentrerade kring standardisering av undersökningsprotokoll för datortomografi och magnetresonanstomografi inför den gemensamma BoB-studien, berättar Lennart Blomqvist.

Kroppens immunförsvar vid cancerbehandling
– Vår vision är att skapa bättre förutsättningar för samarbeten mellan preklinisk och klinisk forskning inom immunonkologi. Vi vill även skapa ett forum där vi kan bistå med expertis till immunprofilering, säger Andreas Lundqvist, docent vid Karolinska Institutet. Arbetsområdet har även en tydlig roll inom CCE.
– Vi arbetar konkret för att skapa en fysisk immunprofileringsplattform som drivs av forskare inom tumörimmunologi. Detta för att möta det ökade behovet av skräddarsydd immunprofilering både från akademiska och kliniska forskare och från näringslivet.

Kliniska prövningar
En särskild arbetsgrupp inom PCM-programmet har fokus på kliniska prövningar av ny läkemedelsbehandling, som baseras på specifika tumörmarkörer.
– Idag upptäcks specifika förändringar i olika tumörtyper i snabb takt. Med stöd av sådana tumörmarkörer kan individuell behandling erbjudas. Inom ramen för PCM-programmet skapas nu dels ”umbrella trials”, där man vid en och samma tumörtyp kan välja behandling beroende på vilken markör patientens tumör uppvisar, dels så kallade ”basket trials”, där behandling kan ges oberoende av tumörtyp, men baserad på den specifika markören, förklarar Rolf Lewensohn, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor vid Karolinska Institutet.

Utbildning
Utbildning är en hörnsten i PCM-programmet. Det finns ett stort behov att utbilda cancersjukvårdens personal om PCM:s möjligheter, tillämpningar och begränsningar.
– Vi för in PCM för både kliniker och biomedicinska forskare vid KI och Karolinska Universitetssjukhuset genom forskarutbildningskurser, som också lämpar sig mycket väl för vidareutbildning, säger Ingemar Ernberg, ordförande för PCM-programmet och professor vid KI.
En angelägen möjlighet inom PCM är utbildning genom internationell samverkan. Utvecklingen går mycket fort och de främsta cancercentren har mycket att vinna på att lära av varandra.
– Vi samverkar därför med CCE för att skapa ett utbildningsprogram på avancerad nivå för framtida ledare av translationell PCM-forskning i Europa. Vi är också drivande inom CCE för att erbjuda utbildning om cancerbiologi och modern cancerbehandling till forskarstuderande och postdocs från länder som inte är medlemmar i CCE. Det sker genom en återkommande internationell sommarskola med ett 60-tal deltagare, berättar Ingemar Ernberg.
PCM-programmets övergripande målsättning är att stärka den komplicerade infrastruktur som modern cancerforskning kräver.
– Samverkan och bra nätverk är ett måste för att klara uppgiften. Grunden är lagd, nu är vi redo att gå från idé till handling, fastslår Claes Karlsson.

Personalised Cancer Medicine
PCM-programmet (Personalised Cancer Medicine) som ska underlätta forskning kring individualiserad cancerbehandling vid Karolinska Institutet, startades hösten 2014 med hjälp av anslag från Radiumhemmets Forskningsfonder.
PCM-programmets immunonkologigrupp etablerades under hösten 2017. Målsättningen är att samordna tumörimmunologisk forskning inom Karolinska Institutet.

Unika möjligheter för forskare vid KFC

Pontus Blomberg, Moustapha Hassan och Mats Eriksson.
Pontus Blomberg, Moustapha Hassan och Mats Eriksson.
Kliniskt Forskningscentrum (KFC) vid Karolinska Universitetssjukhuset är en allmän resurs för forskare och kliniker anslutna till sjukhuset och till Karolinska Institutet. Här bedrivs majoriteten av universitetssjukhusets kliniska forskning av centrumets omkring 150 anställda.

– KFC forskarhotellet är avsett för kliniska forskargrupper och avancerad klinisk forskning. Det etablerades redan då sjukhuset byggdes, 1972, och har sedan dess varit en plattform för laboratorieforskning och kliniker. Det satsas kraftigt från såväl institutets håll som från landstingets på att upprätthålla förstklassiga faciliteter och vi vill att forskare från hela världen kommer hit och drar nytta av det vi erbjuder, berättar adjungerade professorn Mats Eriksson, som också är verksamhetschef.

Högklassiga faciliteter
Några av de resurser som Mats nämner inkluderar landets finaste avdelningar för komparativ medicin och det högklassiga cellodlingslaboratoriet Vecura. Pontus Blomberg, docent, är verksamhetschef för Vecura, vars inriktning är avancerade terapiläkemedel (ATMP), vilket omfattar gen- och cellbaserade produkter inklusive vävnader. Vecura är en del av Karolinska Centrum för Cellterapi (KCC).
– Vi tillverkar ATMP för klinisk prövning och hantering av att dessa läkemedel når ut till patienterna. Vecura följer samma regelverk (Good Manufacturing Practice) som läkemedelsindustrin och har nära samarbete med många grupper inom både Karolinska Institutet och Universitetssjukhuset och även andra grupper och företag nationellt och internationellt.

Sparar liv och resurser
Verksamhetschef för Prekliniskt laboratorium (PKL) / Universitetssjukhuset och enhetschef för KFC:s avdelning inom Institutionen för Laboratoriemedicin, Karolinska Institutet (KI), Moustapha Hassan, arbetar även som professor vid KI. Han berättar att den translationella forskningen inom avdelningen ligger mellan preklinisk och klinisk forskning och att den bedrivs med ett helhetsperspektiv på patienterna.
– Vi fokuserar i huvudsak på onkologiforskning och autoimmuna sjukdomar, men även på att utveckla nya läkemedel och utforma individualiserade behandlingar och strategier. One size doesn’t fit all, utan vi behöver skräddarsy våra åtgärder för varje patient. Rätt behandling ger patienten bättre livskvalitet och sparar dessutom ekonomiska resurser för samhället. Det vinner alla på, avslutar han.

Kliniskt Forskningscentrum
Kliniskt Forskningscentrum (KFC) är främst en allmän resurs för forskare från olika institutioner inom Karolinska Institutet och eller kliniker på Karolinska Universitetssjukhuset men är även öppet för externa användare. Huvuddelen av den kliniska forskningen på Karolinska Universitetssjukhuset utförs på KFC, bestående av runt 20 forskargrupper med över 150 anställda.

Kliniskt forskningscentrum
kathrin.reiser@ki.se
mats.eriksson@ki.se

Karolinska Cell Therapy Center (KCC) / Vecura
pontus.blomberg@ki.se
kcc.karolinska@sll.se

Prekliniskt laboratorium (PKL) / KFC(KI)
moustapha.hassan@ki.se
sandra.oerther@sll.se


Merck i frontlinjen för nya cancerbehandlingar

Från vänster: Annika Ericson, Head of Oncology och Markus Finzsch, Medical Director på Merck i Sverige. Här tillsammans med kollegorna Suzanne Bergman, Lynda Verstege och Håkan Dalvik. Foto: Gonzalo Irigoyen
Från vänster: Annika Ericson, Head of Oncology och Markus Finzsch, Medical Director på Merck i Sverige. Här tillsammans med kollegorna Suzanne Bergman, Lynda Verstege och Håkan Dalvik. Foto: Gonzalo Irigoyen
Allt fler cancerpatienter botas. Andra kan leva mycket länge med sin sjukdom.
Merck har i 350 år arbetat för människors hälsa. Idag ligger man i frontlinjen för läkemedel mot en rad svåra tumörformer och andra allvarliga sjukdomar.

Cancerfallen ökar kontinuerligt i hela världen och i Sverige får omkring 60 000 personer om året en cancerdiagnos. Samtidigt har överlevnaden i cancer förbättrats avsevärt under de senaste årtiondena och idag botas omkring 60 procent av alla cancerpatienter i Sverige.
– Jag har sett en fantastisk utveckling under min karriär. Allt fler cancerformer botas helt och många andra övergår till att bli mer av kroniska sjukdomar, som man kan hålla i schack genom olika behandlingar. Det är stor skillnad mot när jag började inom läkemedelsindustrin i början av 1990-talet, säger Annika Ericson, biolog och Head of Oncology på Merck AB i Sverige.
– Med det sagt så är det viktigt att framhålla att det kvarstår stora utmaningar. Merck ligger i framkant för att ta fram nya, innovativa läkemedel mot svåra sjukdomar och det är väldigt givande att få vara en del av den utvecklingen och bidra till att patienter får längre och friskare liv.

Långa anor
Merck firar i år sitt 350-årsjubileum och företaget kan se tillbaka på en lång historia som pionjär inom en rad olika områden. Företaget grundades 1668 av den tyske apotekaren Friedrich Jacob Merck och är därmed världens äldsta fortfarande verksamma läkemedelsbolag. Inom onkologi arbetar man bland annat med läkemedel mot tumörer i huvud och hals, kolorektal cancer och den ovanliga och aggressiva hudcancern merkelcellscarcinom. FoU inom Merck omfattar dock ett brett spektrum av olika cancerformer, och trots att Merck inte tillhör de allra största läkemedelsbolagen så är det ett av de mest forskningsintensiva med en mycket omfattande preklinisk och klinisk forskning, i Sverige och globalt.
– Onkologi är ett område i stark utveckling och vi har flera lovande produkter i vår ”pipeline”. Mercks mission är att utveckla fler effektiva behandlingsmöjligheter och att arbeta för att dessa ska bli tillgängliga för patienterna på en bred basis, säger Markus Finzsch, Medical Director för Merck i Sverige och molekylärmedicinare i botten.
Just att ge patienter tillgång till lovande nya preparat är en viktig del av Mercks uppdrag. Idag är det ofta en komplicerad och tidskrävande process att få ett godkänt preparat ut i den kliniska verkligheten i landsting och regioner, så att patienter kan dra nytta av dem. Processer för introduktion av nya läkemedel är på många ställen helt lokala. Detta innebär en stor spridning i användning av nya effektiva läkemedel trots att Sverige är ett så pass litet land, vilket är anmärkningsvärt.
– Prissättningen är en oerhört viktig fråga för en rättvis och jämlik vård i Sverige. Vi förhandlar såväl i nationella upphandlingar som med varje enskild region vid behov. Målet är alltid att minska ledtiden mellan att ett läkemedel blir godkänt av EU och att det kan börja användas lokalt i Sverige, förklarar Markus Finzsch.

Individanpassat
Idag är trenden att cancerbehandlingar blir mer och mer individanpassade. Immunterapi, där man aktiverar kroppens eget immunförsvar för att angripa tumörcellerna, är ett område där det skett stora framsteg under senare år. Ett annat är upptäckten av olika biomarkörer i tumörceller. Genom att utveckla antikroppar mot dessa kan cancerbehandling effektiviseras och skräddarsys, berättar Annika Ericson och Markus Finzsch.
– Som patient är det viktigt att hålla sig informerad och rådgöra med sin läkare om nya mediciner eller möjligheten att delta i kliniska studier. Det händer väldigt mycket inom onkologi och det finns all anledning att känna optimism och tillförsikt.

Merck
Merck är ett ledande läkemedelsföretag inom onkologi, neurodegenerativa sjukdomar, fertilitet, endokrinologi och reumatologi. Merck ägnar sig åt innovativ forskning, inriktad på att upptäcka, utveckla, tillverka och marknadsföra läkemedel för att hjälpa patienter på områden där det finns stora behov av förbättrade behandlingsmetoder.

Merck AB
Tel: 08-562 445 00
E-post: medinfo.nordic@merckgroup.com
www.merckgroup.com
www.merck.se