Etikettarkiv: Immunförsvaret

Immunterapin har tagit grundforskningen in i kliniken

Klas Kärre, professor i onkologi vid Karolinska Institutet.
Klas Kärre, professor i onkologi vid Karolinska Institutet.
Klas Kärre, professor i onkologi vid Karolinska Institutet, har ett långt yrkesliv bakom sig som grundforskare med inriktning mot immunförsvaret. De senaste årens genomslag för immunterapi som behandling mot cancer har tagit hans forskning från mikroskopet rakt in i kliniken.

Immunterapi har sin bas i tumörimmunologi och i att förstå hur immunförsvaret svarar eller inte svarar på cancerceller. Det är en disciplin som existerat under nästan hela 1900-talet, där forskare steg för steg har benat upp allt fler saker och förstått hur systemet fungerar. Men det är först nu som vetenskapen lyckats översätta den nya kunskapen till praktisk behandling. Det som gjort att det immunterapeutiska behandlingsfältet lossnat är upptäckten av checkpoint-hämningen, att forskarna kom på att det fanns bromsar som höll tillbaka systemet.
– Trots all kunskap och alla försök som gjordes lyckades man inte behandla patienter eftersom dessa bromsar låg och blockerade. Sedan lärde man sig att hämma bromsarna, och plötsligt fungerade immunterapi lite bättre på vissa tumörformer, lite sämre på andra och inte alls på vissa. Men det blev ett genombrott, berättar Klas Kärre.
Genombrottet har lett fram till att många av de uppslag som tidigare forskare kommit upp med nu kan återvinnas.
– Många försök med olika behandlingar kan nu göras om, med den skillnaden att checkpoint-hämmare tillsätts i mixturen, vilket öppnar upp fantastiska möjligheter. De pusselbitar som man tidigare trodde hade en naturlig plats i sitt sammanhang, men inte hade det, kan nu visa sig passa in i helheten. Det innebär att forskningen inom området kan ta ett ordentligt omtag och kombinationsmöjligheterna är oändliga, konstaterar Klas Kärre.

Studerar lungcancerpatienter
Just nu leder Klas Kärre tillsammans med Patrick Micke, patolog och forskare vid Uppsala universitet, ett projekt med fokus
på lungcancerpatienter.
– Vi kommer att studera alla lungcancerpatienter i Stockholm och Uppsala som behandlas med immunterapi i sjukvården. Idag är det bara 20–25 procent som svarar på denna behandling.
Forskargruppen ska studera vad i immunsystemet som förändras, när det väl börjar svara, och vilka egenskaper i tumören och dess mikromiljö som är viktiga.
– Kan vi ta reda på det, ja då går det kanske att förbättra behandlingen genom att rikta in den ännu mer mot just dessa celler, eller genom att ta bort celler som hindrar terapin från att verka. Det första vi kan få ut är biomarkörer som i framtiden kan hjälpa oss att förutsäga vilka patienter som kommer att svara, respektive inte svara, eller få svåra biverkningar.
Om tio år hoppas Klas Kärre att ha hittat en eller flera mekanismer i celler som är betydelsefulla för att patienter ska svara positivt på behandling.
– Jag hoppas också att vi lärt oss hur dessa celler kan aktiveras extra mycket i syfte att lungcancerpatienter ska få ett ännu bättre resultat av sin behandling.

Vill överlista cancerceller med hjälp av exosomer

Susanne Gabrielsson, professor vid Karolinska Institutet.
Susanne Gabrielsson, professor vid Karolinska Institutet.
– Jag vill överlista cancercellerna. De är oerhört smarta, men immunförsvaret är också väldigt listigt. Det säger Susanne Gabrielsson, professor vid Karolinska Institutet, som tar exosomerna till hjälp för att boosta immunförsvaret och hitta nya behandlingsformer mot cancer.

Exosomer är små membranklädda bubblor som släpps ut från olika vävnader i kroppen. Det har visat sig att bubblorna för med sig livsviktig information på sin resa genom kroppen, vilket väckt intresse för att med deras hjälp förklara, diagnostisera och kanske även bota cancer.
Susanne Gabrielsson fastnade för exosomer redan tidigt i karriären.
– Jag gjorde min post-doc på Marie Curie-institutet i Paris i slutet av 1990-talet. Där hade de precis upptäckt att immunceller skickar ut exosomer och specialiserat sig på att använda dem för cancerterapi.
Sedan dess har exosomerna löpt som en röd tråd genom hennes forskning.
– När jag kom hem till Sverige började jag med ett projekt kring exosomer och allergier men insåg snart att det fortfarande fanns för många basala frågor som krävde svar. Därför fick vi backa några steg och börja med att titta mer grundläggande på vilka av exosomernas molekyler som är viktiga i syfte att åstadkomma ett immunsvar.

Optimera immunförsvaret
I ett aktuellt forskningsprojekt försöker Susanne Gabrielsson och hennes forskargrupp stimulera immunförsvaret med hjälp av exosomer.
– Vi tittar på exosomer både från cancerpatienter och patienter med lungsjukdomar för att försöka förstå hur naturen gör för att boosta ett immunförsvar. Den kunskapen vill vi i nästa steg använda för att optimera ett immunsvar mot cancer.
I början användes naturliga exosomer i laboratorieförsöken. Numera finns både teknik och skäl till att bestycka dem med nya molekyler som stimulerar olika delar av immunförsvaret. Därför laddas exosomerna både med cancerspecifika proteiner och med immunstimulatoriska ämnen innan de släpps lös på tumörcellerna.
– I vårt förra projekt kom vi fram till att vi inte behöver använda kroppsegna exosomer. Det var en viktig milstolpe eftersom dessa redan kan ha ett avstängt immunförsvar. Dessutom ska cancerpatienter inte tappas på mer blod än nödvändigt. Ett stort plus är också att givar-exosomer inte orsakar några avstötningsreaktioner.

Terapeutisk vaccination
I framtiden hoppas Susanne Gabrielsson på att exosomer kan produceras i provrör från celllinjer.
– Tanken är att exosomerna ska laddas med mutationer i förväg och sedan frysas ner i väntan på att en patient, med till exempel spritt melanom, behöver boosta igång immunförsvaret som ett försvar mot cancern och komplement till andra mediciner.
Eftersom tanken är att aktivt inducera ett immunsvar kan behandlingen liknas vid en terapeutisk vaccination.
– Vid kemoterapi måste varenda cancercell slås ut, annars kommer cancern att fortsätta växa och sprida sig. Men om du får igång ett aktivt immunsvar i kroppen kommer immunförsvaret att förinta alla cancerceller som dyker upp, vilket förhoppningsvis ska göra det svårare att få återfall i sjukdomen.
Vad driver dig i ditt arbete?
– Den stora drivkraften är förstås att kunna bota patienter. Men det finns så många fallgropar och besvikelser längs vägen att det också krävs en genuin nyfikenhet på hur kroppen fungerar samt en stark passion för att hitta mekanismen som kan hjälpa oss att överlista cancercellerna.