Etikettarkiv: Graviditet

Alla möjligheter även efter cancern

Kenny Rodriguez-Wallberg, specialist i reproduktionsmedicin och docent vid KI.
Kenny Rodriguez-Wallberg, specialist i reproduktionsmedicin och docent vid KI.

– Att få cancer handlar inte bara om att överleva, viktigt är också att få leva ett liv med alla möjligheter. Min forskning handlar om fertilitet efter cancer, säger Kenny Rodriguez-Wallberg, specialist i reproduktionsmedicin och docent vid KI.

Dagens cancerbehandlingar är effektiva och chansen att bli botad har ökat markant under senare tid. Men ibland kan en cancerbehandling påverka fertiliteten.
– Unga personer som drabbas av cancer har stora chanser att bli botade och överleva länge. Och de som gör det vill förstås ha ett så normalt liv som möjligt, precis som alla andra, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.
Att plocka ut ägg och frysa in dem för framtida behov kan låta som en enkel lösning men det är en åtgärd som innebär att kvinnan måste genomgå en hormonell stimulation. Problemet är att många kvinnor har bröstcancer som är hormonkänslig.
– Det har tidigare funnits en rädsla för att frysa ägg hos cancerdrabbade kvinnor eftersom hormonstimulering kan påverka bröstcancer negativt. Men vi har i en nyligen avslutad studie visat att kvinnor som fått hormonstimulering som fertilitetsbevarande behandling inte drabbats av återfall i bröstcancer oftare än kvinnor som inte fått denna behandling.

”Unga personer som drabbas av cancer har stora chanser att bli botade och överleva länge.”

Livskvalitet
Kenny och hennes forskargrupp fortsätter nu på den inslagna vägen och ska i nästa steg utveckla en modell som kan användas för att förutse ovarialsvikt och infertilitet efter cancerbehandling.
– Om vi kan utveckla en modell som kan hjälpa oss att i förväg kunna se vilka kvinnor som riskerar att drabbas av ovarialsvikt kommer det i många fall inte behövas akuta, omfattande och kostsamma fertilitetsbevarande ingrepp.
Ett annat forskningsspår handlar om att undersöka specifika risker för graviditet hos kvinnor som tidigare behandlats för cancer samt effektivitet och säkerhet av fertilitetsbehandlingar.
– Att kunna bilda familj anses idag vara en mycket viktig faktor för livskvaliteten hos unga människor som överlevt cancer. Förhoppningsvis kan vår forskning bidra till att fler canceröverlevare får behålla sin fertilitet efter genomgången sjukdom.

Matematik i cancerforskningens tjänst

Anna Johansson, biostatistiker och cancer­epidemiolog vid KI.
Anna Johansson, bio­statistiker och cancer­epidemiolog vid KI.

– Cancerforskning kräver samverkan. Här behövs både duktiga kliniker som förstår patientdatan och driftiga statistiker som vet hur insamlad information kan utnyttjas på bästa sätt, säger Anna Johansson, biostatistiker och cancerepidemiolog vid KI.

Till skillnad från många andra cancerforskare som tar sig an sjukdomen med utgångspunkt från onkologi och biologi bottnar Anna Johanssons forskning i matematiken.
– Jag har kommit in på det medicinska forskningsfältet för att jag kan använda data på ett genomtänkt sätt, som gör att man med hjälp av registerdata kan svara på kliniskt relevanta frågeställningar.
Som statistiker utnyttjar Anna Johansson och hennes forskargrupp styrkan i de svenska registren.
– Mycket av det vi gör används som bakgrundsinformation till andra studier vilket ger träffsäkrare och mer specifika, målinriktade studier. Men vi kan även gå in på mer kliniska frågeställningar och undersöka hur en viss tumörbiologi predikterar prognos eller återfallsrisk. Det är enormt spännande att vi bara med hjälp av rutinmässigt insamlade data kan svara på frågor om prognos, utfall och behandling.

”Vi vill hitta orsakerna bakom den ökande förekomsten av graviditetsnära cancer.”

Träffsäkrare terapi
Hennes eget forskningsområde är inriktat på cancer och reproduktionsfaktorer med särskilt fokus på graviditetsnära cancer.
– Med utgångspunkt från det stora svenska cancerregistret och kombinerat med olika datakällor kan jag hitta de cancerfall som är diagnostiserade under och strax efter graviditet.
Till saken hör att cancer under graviditet eller amning är ovanligt. Cirka 250 kvinnor i landet drabbas årligen, men sjukdomen är allvarlig och antalet fall ökar.
– Vi vill hitta orsakerna bakom den ökande förekomsten av graviditetsnära cancer. Vi vill också försöka förstå vilka tumörformer som bidrar till förekomsten och hur graviditetsnära cancer rent biologiskt skiljer sig från andra tumörer. Ett annat forskningsspår är inriktat på att se om det finns skillnader i diagnostik och behandling och hur det i så fall påverkar risken för återfall och död.
Forskningsprojektets övergripande syfte är att förbättra och utöka dagens vårdriktlinjer för patienter med graviditetsnära cancer.
– Mitt mål är dessa kvinnor ska få en så träffsäker och bra behandling som möjligt, fastslår Anna Johansson.