Etikettarkiv: Diagnostik

Artificiell intelligens ska bidra till säkrare diagnoser

Foto: Shutterstock

– En cancerpatient möter många läkare under sin sjukdomstid, men just där och då, framför mikroskopet, så är det min patient. Det säger Lars Egevad, professor i patologi vid Karolinska Institutet som ägnar sin forskning åt att förbättra diagnostiken av prostatacancer.

Lars Egevad, professor i patologi vid Karolinska Institutet.
Lars Egevad, professor i patologi vid Karolinska Institutet.

Diagnostik av prostatacancer sker genom mikroskopiska analyser av tumörvävnad. Den grundläggande analystekniken har egentligen varit ganska likartad de senaste hundra åren. Det som förändrats är att mikroskopen blivit bättre, kunskapen större och i vissa fall används specialfärgningar och genetiska analyser för att komma närmare rätt diagnos. I prostatadiagnostiken används numera ofta MR-kamera för att styra nålen rätt vid biopsitagningen.
– För det mesta är det inga problem att ställa diagnos, men ibland är det knepigare. Då kan specialfärgningar av tumörprovet ge stöd åt diagnosen, berättar Lars Egevad.
Studier visar att det trots det finns en felfrekvens i prostatcancerdiagnostiken på cirka 0,5 till 2 procent. Det kan tyckas lite, men för den enskilda patienten kan det få stora konsekvenser.
– Överdiagnostik och överbehandling är lika illa som att missa en cancer.

”Överdiagnostik och överbehandling är lika illa som att missa en cancer.”

Webbutbildning och AI
För att höja säkerheten i diagnostiken har Lars Egevad tillsammans med sin forskargrupp utarbetat en webbaserad utbildning. Tanken från början var att tillhandahålla ett kostnadseffektivt verktyg för utbildning av patologer i tredje världen, men även svenska patologer under utbildning har stor nytta av denna kostnadsfria resurs.
– Vi lät ett antal patologer i målgruppen testa sig själva med hjälp av bildbaserade exempel. Sedan gjorde de ett antal självinstruerande utbildningsavsnitt innan de testades igen. Det visade sig att träffsäkerheten i diagnoserna ökade rejält!
Forskargruppen har även utvecklat ett AI-system som kan användas för att diagnostisera och gradera prostatacancer. Studien som nyligen presenterats i tidskriften The Lancet Oncology, visade att AI-systemet var lika bra på att identifiera och gradera prostatacancer som ledande uropatologer. Tanken är dock inte att ersätta patologerna utan att använda AI-verktyget som ett säkerhetssystem för att inte missa cancerfall.
Det övergripande målet med Lars Egevads forskning är att få ner felmarginalen inom prostacancerdiagnostiken till lägsta möjliga nivå.
– Det är enormt viktigt att man som patolog förstår att det finns en levande människa bakom varje tumörprov. Inte bara cancerdiagnosen utan även prognostiska faktorer som tumörgrad ligger till grund för klinikernas behandlingsval och får stora konsekvenser för patienten. I vårt yrke handlar det inte om att gissa rätt; säger man cancer så ska det vara cancer och patienterna måste kunna lita på att vår tumörgradering är så välkalibrerad som möjligt.

Roche samarbetar för en bättre framtid!

Mats Gudmundsson, M.D. Country Medical Lead. Foto: David Lagerlöf
Mats Gudmundsson, M.D. Country Medical Lead. Foto: David Lagerlöf

Roche inbjuder till samverkan för att patienter ska få bästa möjliga vård. Tillsammans tar vi vara på innovationer och gör varandra bättre. För de som blir sjuka handlar det om att optimera resursanvändning och snabbt hitta rätt behandling för varje individ, vid varje behandlingstillfälle.

Cancer är det största innovationsområdet inom medicin med en intensiv utveckling av nya terapier, målinriktade behandlingar, cell- och genterapi, precisionsmedicin och digitalisering. Roche utvecklar och har läkemedel i många av de kända signalvägarna för cancer. Detta gör många olika behandlingssätt möjliga, till maximal nytta för individen.
– Vi befinner oss i ett stadium där vi sakta omvandlar cancer från en dödlig sjukdom till att alltmer bli en sjukdom där fler botas, eller en sjukdom man lever med, säger Mats Gudmundsson.

Margareta Olsson Birgersson, Medical Director.
Margareta Olsson Birgersson, Medical Director.

Stora möjligheter till ökad överlevnad och livskvalitet
Inom precisionsmedicin ser Roche stora möjligheter till ökad överlevnad och maximerad livskvalitet. Det handlar om att följa den dynamiska sjukdomsutvecklingen och anpassa behandlingar utifrån de förändringar som sker via avancerad diagnostik, inklusive bred genomisk profilering och patientrapporterade data. Bättre kunskap om förloppet ger bättre beslutsstöd.
– Vi ser ökade möjligheter att förhindra sjukdomen alternativt upptäcka den tidigare vilket ger bättre prognos, mer tolererbar behandling och i förlängningen introducera preventiv intervention, säger Margareta Olsson Birgersson.

En ny infrastruktur för individuell behandling
Roche samarbetar med vård- och laboratoriepersonal, forskare, patienter, beslutsfattare och andra aktörer inom hela hälso- och sjukvårdskedjan. Nya behandlingar, kombinationsbehandlingar, allt mer avancerad diagnostik och stora patientrapporterade dataflöden kräver att alla aktörer fokuserar på det de är bäst på.
– Tillsammans kan vi skapa lösningar som gör skillnad för individen genom hela kedjan, från prevention och screening till avancerad diagnostik, behandlingar, beslutsstöd och uppföljningar. För de som blir sjuka handlar det om att optimera resursanvändning och snabbt hitta rätt behandling för varje individ, vid varje behandlingstillfälle, säger Petra de Verdier.

Roche tror på samverkan för ökad innovation
Roche genomför en förändring där vi vill samverka mer för bättre utnyttjande av befintlig innovation samt skapa ny innovation. Vi har verktygen och möjligheterna att hjälpa till med information, ta hand om data och skapa processer som gör att patienter snabbare erbjuds individuell vård baserad på de senaste innovationerna, oavsett tid på dygnet, dag på året och region de bor i.

Petra de Verdier, Ph.D., Assoc. Prof. Business Lead Pathology Lab.
Petra de Verdier, Ph.D., Assoc. Prof. Business Lead Pathology Lab.
Roche

Roche är ett av världens största forskande Life Science-företag. Vi utvecklar läkemedel inom flera olika områden och avancerad diagnostik för hela hälso- och sjukvårdskedjan. Med fokus på att föra vetenskapen framåt förbättrar vi människors liv. Precisionsmedicin innebär för oss både individanpassad vård och förebyggande insatser inom hälso- och sjukvård. Vi utgår från att varje människa är unik och utreds, behandlas och följs upp därefter.
Roche grundades 1896 och grundarfamiljen är fortfarande majoritetsägare i företaget. Vi är ett globalt företag med verksamhet i över 100 länder med cirka 98 000 anställda. Våra cirka 200 medarbetare i Sverige arbetar i nära partnerskap med hela hälso- och sjukvården. Vårt kontor finns i Solna.

För mer information om oss besök: www.roche.se

www.roche.se

Helkropps-MR kan rädda liv

Jörgen Boëthius, grundare av Vegatus och med ett förflutet som neurokirurg med inriktning mot hjärntumörer.
Jörgen Boëthius, grundare av Vegatus och med ett förflutet som neurokirurg med inriktning mot hjärntumörer.
Med tidig upptäckt är de flesta cancersjukdomar botbara. Vegatus använder den senaste MR-tekniken för att hitta tumörer långt innan de ger symptom.

På Vegatus är visionen att några av våra största folksjukdomar – cancer, diabetes samt hjärt-kärlsjukdom aldrig ska hinna bli ett allvarligt hot mot hälsan.
Normalt upptäcks inte cancer förrän den ger symptom – och då kan det ofta redan vara för sent. Ett centralt inslag i de hälsokontroller som Vegatus erbjuder är därför helkroppsundersökning med magnetkamera, som ger mycket exakta bilder utan att avge någon strålning. Magnetröntgen visar tumörer redan när de är mycket små – runt en centimeter i diameter, eller till och med mindre. Fördelarna är enorma eftersom tidig upptäckt kan vara skillnaden mellan liv och död.
– Grovt sett är de flesta tumörer i den storleken fas ett, vilket betyder att de inte har spridit sig och är botbara. Det gäller oavsett var i kroppen de sitter. Även cancerformer som har rykte om sig att vara mycket aggressiva går att bota om de upptäcks i det stadiet, berättar Jörgen Boëthius, grundare av Vegatus och med ett förflutet som neurokirurg med inriktning mot hjärntumörer.

200 patienter
Under de tre år som Vegatus varit verksamt har företaget utfört helkroppsundersökning på omkring 200 patienter. Fynden hitintills är två hjärntumörer på symptomfria patienter samt en prostata, som även synts på PSA-provet. Man har inte haft några falska positiva fynd av klinisk betydelse.
– Kritiker av den här typen av screening menar man hittar och överbehandlar tumörer som aldrig skulle ha utgjort en fara för patienten. Vår erfarenhet visar att detta inte är fallet, tvärtom stämmer våra resultat hittills väldigt väl med vad man statistiskt kan förvänta sig, säger Jörgen Boëthius.
Vegatus utför även regelbundna blodtester för tidig upptäckt av diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom.
– Vårt mål är att hålla människor fria från dessa stora folksjukdomar. Då har vi vunnit enormt mycket både för enskilda människor och för samhället.

Vegatus
Vegatus erbjuder företagshälsovård och hälsoundersökningar för privatpersoner. Undersökningarna omfattar helkroppsundersökning med magnetkamera samt blodprover för att hitta tidiga tecken på cancer, diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Det finns även planer på undersökning av tarmfloran. De första patienterna togs emot i augusti 2010. Program och hälsokontroller drivs av ansvarig läkare docent Jörgen Boëthius.

Vegatus AB
Barnhusgatan 20
111 23 Stockholm
Tel: 08-122 000 20
www.vegatus.se

Tre cancerforskare – samma mål

Johanna Ungerstedt, Simon Ekman och Anders Ullén har tilldelats tjänster inom den patientnära cancerforskningen.
Johanna Ungerstedt, Simon Ekman och Anders Ullén har tilldelats tjänster inom den patientnära cancerforskningen.
– De kliniska forskningstjänsterna är en fantastisk möjlighet som förhoppningsvis innebär att vi snabbare kan nå det mål vi har gemensamt, att hitta nya och bättre behandlingar för våra patienter, säger Simon Ekman, överläkare och docent vid Karolinska Institutet.

Förra året utlyste Radiumhemmets forskningsfonder tre kliniska forskningstjänster inom området patientnära cancerforskning. Syftet är att ge forskare möjlighet att fördjupa sig och skapa långsiktighet i sin forskning. Tjänsterna finansieras i upp till sex år.
Simon Ekman, vars forskning är inriktad på lungcancer, ser tjänsten som en möjlighet att få saker gjorda i forskningen även under dagtid.
– Forskning kräver mycket tid och arbete. En kombinationstjänst av det här slaget ger mig som kliniker de förutsättningar som krävs för att kunna driva min forskning framåt.
Ett av flera forskningsspår är inriktat på lungcancerpatienter som får hjärnmetastaser.
– Beroende på vilken typ av lungcancer det handlar om drabbas 20–50 procent av alla lungcancerpatienter med avancerad sjukdom, ibland fler, av att sjukdomen sprider sig till hjärnan. Ett stort kliniskt bekymmer är att våra behandlingar inte alltid tar sig fram till tumörerna på ett effektivt sätt eller att tumörerna får nya egenskaper när de sprids till hjärnan. Vi försöker nu hitta faktorer i blod och i ryggmärgsvätska som skulle kunna utgöra nya mål för behandling.
Forskningsgruppen arbetar även med mikro-RNA, små molekyler som visat sig ha en viktig styrfunktion.
– Mikro-RNA fungerar som en slags övergripande kontrollant av tumören och dess olika funktioner. I ett av våra projekt letar vi efter vilka mikro-RNA som uttrycks vid resistens mot målriktade behandlingar. Målet är att vi ska kunna designa molekyler som ska slå mot just de här mikro-RNA-kontrollanterna och få fram ett hämmande läkemedel mot dem. I stället för att försöka hitta målinriktade molekyler som slår mot enstaka enzymer går vi alltså direkt in i kontrollrummet. Det är ett helt nytt angreppssätt som ser hoppfullt ut, säger Simon Ekman.

MDS
Även Johanna Ungerstedt, specialist i hematologi och intermedicin, har tilldelats en forskningstjänst.
– Jag har under senare år delat min tid mellan forskning och klinik, tack vare anslaget från Radiumhemmets forskningsfonder kan jag fortsätta på den inslagna vägen.
Johanna Ungerstedt arbetar med två olika sjukdomar: Systemisk Mastocytos och MDS, som går under samlingsnamnet myeloida maligniteter.
– Det finns endast en behandling mot MDS och det är bara 50 procent av alla patienter som svarar på den. Problemet är också att vi inte vet om behandlingen ger effekt förrän efter sex månader. Vissa patienter får alltså helt i onödan ägna tid och kraft åt en behandling med tuffa biverkningar.
För att ändra på detta försöker forskargruppen förstå epigenetikens betydelse i sammanhanget och varför vissa patienter blir hjälpta av en behandling och andra inte.
– Vi arbetar nu med att försöka sätta ihop en epigenetisk riskscore som ska hjälpa oss med att i förväg bedöma vilka patienter som kommer att svara på behandling, förklarar Johanna Ungerstedt.
På sikt hoppas hon att forskningen ska leda till bättre diagnostik, rätt behandling för rätt patient och förlängd överlevnad.
– Min förhoppning är att vår forskning ska bidra till att MDS kan bli en form av kronisk sjukdom där patienter behandlas med effektiva läkemedel och i övrigt lever sina liv som vanligt.

Nya terapier
Den tredje forskartjänsten innehas av Anders Ullén, överläkare och docent vid Karolinska Institutet. Hans forskning är inriktad på utveckling av nya terapier för patienter med avancerad urinblåsecancer. Projekten har ett brett spektrum och spänner från utveckling av nya behandlingsprinciper, där utgångspunkten är celler och molekyler, till kliniska prövningar på patienter.
– Det finns ett stort behov av att hitta nya och mer effektiva behandlingar än de vi har idag. En viktig del av arbetet är att försöka förstå vilka förändringar som den enskilde patienten har i sin cancer och utifrån den kunskapen hitta vägar för att bättre individanpassa terapin.
Forskargruppen driver flera internationella kliniska prövningar som relativt snart är färdiga för analys.
– Det innebär att vi har det antal patienter som krävs för att ta forskningen vidare till nästa steg. Förutom det har vi lyckats få fram en del nya kandidatbehandlingar som ser intressanta ut på cell- och laboratorienivå.

Viktig motor
För Anders Ullén har forskningstjänsten betytt att han fått möjlighet att koncentrera sig på forskningsuppgifterna.
– Långsiktighet är en enormt viktig faktor när det handlar om forskning och utveckling. Att erhålla öronmärkt tid för forskningsarbete, parallellt med det kliniska arbetet, är ett drömscenario för en forskande kliniker. Den tiden har jag nu fått, vilket känns både hedrande, roligt och väldigt tryggt.
Liksom många andra forskningsaktiva läkare har Anders Ullén en stark drivkraft i att försöka hitta nya behandlingsalternativ för sina patienter.
– Att Radiumhemmets Forskningsfonder satsar på den här typen av patientnära forskningstjänster är en viktig signal om att det är kliniker, som väldigt konkret ser patientbehoven, som måste vara motorer i den här typen av utveckling.
För framtiden hoppas han att forskargruppens arbete ska bidra till att utveckla flera nya behandlingsprinciper för patienter med avancerad urinblåsecancer.
– Jag hoppas också att vi har bidragit till att individualisera behandlingen och att vi etablerat starka internationella nätverk för att ytterligare kunna skynda på behandlingsutvecklingen för den här patientgruppen.

Effektiv cancervård kräver samarbete

Ulrik Ringborg, professor vid Karolinska Institutet.
Ulrik Ringborg, professor vid Karolinska Institutet.
– För att kunna bedriva en effektiv och högkvalitativ cancervård krävs en sjukvårdsinfrastruktur som stöder forskning både inom individualiserad cancerbehandling och prevention samt nya former av samarbete mellan olika forskningsmiljöer, säger Ulrik Ringborg, professor vid Karolinska Institutet.

EU-projektet EurocanPlatform, startade 2011 som ett samarbetsprojekt mellan 23 forskningsintensiva europeiska cancercentra. Ett konkret resultat är Cancer Core Europe, där Karolinska Institutet, tillsammans med fem andra utvalda forskningsmiljöer, bildade ett långsiktigt europeiskt konsortium i syfte att skapa förutsättningar för att utveckla individualiserad cancerbehandling.
Under de gångna åren har Euro­canPlatform inlett ett samarbete med European Academy of Cancer Sciences.
– Vi har tillsammans utvecklat ett program med vilket man kan kvalitetssäkra och mäta den translationella cancerforskningen i ett Comprehensive Cancer Center, CCC. Det kommer att ha stor betydelse när nya centra ansöker om inträde i Cancer Core Europe, säger Ulrik Ringborg, professor vid Karolinska Institutet och som representerar KI i konsortiet.
I mars i år användes programmet för att utvärdera forskningsmiljöer i Amsterdam och Cambridge som båda är medlemmar i Cancer Core Europe.
– Det finns stort intresse från andra länder att komma in i Cancer Core Europe. Då är det viktigt att vi har tydliga kriterier för vad som gäller.

PCM
För att Karolinska Institutet ska kunna vara en fullvärdig medlem i Cancer Core Europe utvecklas nu PCM-programmet, Personalised Cancer Medicine. Här har KI tillsammans med Radiumhemmets Forskningsfonder gjort en satsning på utveckling av molekylär patologi, upptäckt och utvärdering av biomarkörer för att förutsäga behandlingsresultat och skapa kliniska prövningar kring nya behandlingsprinciper.
– Hela tanken bakom konsortiet är att främja utveckling av individualiserad cancerterapi och PCM-programmet, som leds av Ingemar Ernberg, är ett viktigt led i det arbetet, fastslår Ulrik Ringborg.
Att forskare i CCK, CancerCentrum Karolinska, inom kort flyttar till laboratorier i Nya Karolinska Sjukhuset öppnar ytterligare nya möjligheter i den riktningen.
– Den kliniska patologin stannar kvar på sin befintliga plats i CCK-byggnaden och när de andra lokalerna frigörs hoppas vi kunna skapa en molekylärpatologisk plattform i samarbete med SciLifeLab. Vi får då ännu en viktig pusselbit på plats eftersom den molekylära patologin är en förutsättning för utvecklingen av individualiserad cancerbehandling.

Prevention
Arbetet inom Cancer Core Europe handlar framför allt om att få fram nya individualiserade cancerbehandlingar. Prevention är ett annat viktigt område i kampen mot cancer.
– Tittar du på forskningsbudgeten, både internationellt och i Sverige, är det bara ett fåtal procent som går till cancerprevention. Därför är det mycket glädjande att chefen för WHO:s cancerorganisation har tagit initiativ till att skapa Cancer Prevention Europe, ett konsortium enligt samma modell som Cancer Core Europe.
Ulrik Ringborg berättar att flera oberoende beräkningar visar att man genom att använda och implementera den kunskap som finns, kan minska cancerinsjuknandet med 40 procent, kanske ännu mer.
– Här finns en stark potential som ökar ytterligare om man skapar en forskning som bygger på modern cancerbiologi. Processen med att bygga ett konsortium av centra för att samordna och utveckla forskningen för cancerprevention har nu startat. Karolinska Institutet har uttryckt intresse för att vara en framtida medarbetare i ett sådant europeiskt konsortium och min förhoppning är att detta samarbete ska utvecklas i likhet med Cancer Core Europe.

CancerCentrum Karolinska
CancerCentrum Karolinska, CCK, är ett centrum för experimentell cancerforskning vid Karolinska Universitetssjukhuset. På CCK kan starka forskargrupper bilda nätverk med kliniska forskare för utveckling av translationell forskning, som innebär att nya forskningsrön med bättre diagnostik och behandlingsmetoder snabbare kan nå patienter. Den fysiska närheten till Radiumhemmet underlättar detta.

CancerCentrum Karolinska
Karolinska Universitetssjukhuset Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00

cck_Karolinska_logo

RCC Stockholm-Gotland satsar på preventivt arbete och jämlik vård

Roger Henriksson, chef och Charlotta Sävblom, verksamhetsutvecklare tidig upptäckt på RCC Stockholm-Gotland.
Roger Henriksson, chef och Charlotta Sävblom, verksamhetsutvecklare tidig upptäckt på RCC Stockholm-Gotland.
Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland är ett av sex regionala cancercentrum i Sverige. Verksamheten har fokus på patienternas intressen i alla delar av cancervården och verkar för bättre resultat samt effektivare nyttjande av hälso- och sjukvårdens viktigaste resurser.

– Tre av våra främsta fokusområden är jämlik vård, prevention och tidig upptäckt. Vården utanför de traditionella akutsjukhusen blir allt viktigare aktörer i vårdkedjan för cancerpatienterna, säger Roger Henriksson, chef för RCC Stockholm-Gotland.
RCC Stockholm-Gotland har sedan ett år en unik cancerdatabas, en guldgruva för beslutsstöd i vården som ska säkerställa att alla patienter får rätt och rättvis vård utifrån patientens vilja, behov och förutsättningar. Databasen innehåller data från ett tiotal svenska register.
Cancerdatabasen visualiserar cancervårdens utmaningar och tar ett samlat grepp om regionens cancervård. Informationen ska fungera som ett öppet och transparent beslutsunderlag för politiker och sjukvård, men de ska även tillgängliggöras för patienter och anhöriga.

Nytt Diagnostiskt centrum
– Vårt arbete med tidig upptäckt av cancer och andra allvarliga sjukdomar innefattar bland annat screening och vårt arbete med Diagnostiskt centrum i Södertälje, säger Charlotta Sävblom, verksamhetsutvecklare tidig upptäckt på RCC Stockholm-Gotland.
På Diagnostiskt centrum vid Södertälje sjukhus genomförs utredningar av patienter med en välgrundad misstanke om allvarlig sjukdom men utan symtom från någon särskild del av kroppen och där en basal utredning inte visat någon säker diagnos, alternativt patienter med en eller flera metastasmisstänkta förändringar där primärtumören inte är känd. Sedan Diagnostiskt centrum etablerades 2014 har drygt 400 patienter genomgått utredningar.
– Nu pågår arbete inför starten av Diagnostiskt centrum vid Danderyds sjukhus som öppnar hösten 2017. Det ökar vår utredningskapacitet i länet, säger Charlotta Sävblom.

Miriam Elfström, verksamhetsutvecklare för cancerprevention på RCC Stockholm-Gotland. Foto: Gunilla Sonnebring
Miriam Elfström, verksamhetsutvecklare för cancerprevention på RCC Stockholm-Gotland. Foto: Gunilla Sonnebring
Uppskattat pilotprojekt i Botkyrka
– Uppskattningsvis 30 procent av alla cancerfall kunde förebyggas genom förändring av levnadsvanor. Primärprevention är därför en viktig del av vårt arbete, diskussioner om levnadsvanor bör genomsyra alla delar av cancervården. En del av vår roll är att samordna och stimulera primärpreventiva insatser, säger Miriam Elfström, verksamhetsutvecklare för cancerprevention på RCC Stockholm-Gotland.
Pilotprojektet Goda vanor för ett friskare liv, som genomförts i samarbete med Botkyrka kommun och UNESCO, är ett sådant exempel. Syftet var att öka kommuninvånarnas kunskaper kring cancer och vad de själva kan göra för att minska risken att drabbas.
– Under våren har vi genomfört en uppskattad spridningskonferens om det interkulturella informationsprojektet i Botkyrka. I samverkan med Dietisternas Riksförbund har vi arrangerat konferensen Mat och cancer 2017 som stärkte kompetensen kring sambandet mellan kost och cancer hos professioner inom hälso- och sjukvård, folkhälsa, skola och politik, säger Miriam Elfström.

Cancer – Behandlingsval
Cancer – Behandlingsval

Flera vyer för interaktiv visualisering av data har byggts • Det primära syftet med det interaktiva analysverktyget är att undersöka patientpopulationen med avseende på egenskaper, hälsoutfall, process och resursutnyttjande.  • Verktyget bör primärt användas för att väcka nya tankar och generera hypoteser.  • I det underliggande datasetet finns all information (avidentifierat) och detta dataset kan enkelt läsas in i ett statistikprogram för formella analyser.
Flera vyer för interaktiv visualisering av data har byggts
• Det primära syftet med det interaktiva analysverktyget är att undersöka patientpopulationen med avseende på egenskaper, hälsoutfall, process och resursutnyttjande.
• Verktyget bör primärt användas för att väcka nya tankar och generera hypoteser.
• I det underliggande datasetet finns all information (avidentifierat) och detta dataset kan enkelt läsas in i ett statistikprogram för formella analyser.

Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland
Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland (RCC) är ett av sex regionala cancercentra i landet. Vårt uppdrag är att bidra i utvecklingen av en sammanhållen, patientfokuserad och jämlik cancervård i hela regionen utifrån den nationella och regionala cancerstrategin. Allt för att kunna ge alla patienter oavsett position i samhället en säker och effektiv cancervård utifrån varje patients förutsättningar och vilja.

Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland
Box 6909, 102 39 Stockholm
Besök: Västgötagatan 2, 4 tr
Tel: 08-123 132 00
www.cancercentrum.se/stockholm-gotland

www.cancercentrum.se/stockholm-gotland