Etikettarkiv: Cancerforskning

What science can do

AstraZeneca är ett globalt, innovationsdrivet bioläkemedelsföretag med fokus på forskning, utveckling och marknadsföring av receptbelagda läkemedel, främst för behandling av sjukdomar inom tre terapiområden – onkologi, kardiovaskulära & metabola sjukdomar samt andningsorgan.

AstraZeneca har utvecklat nya cancerbehandlingar under mer än 40 år. Vi engagerar oss för att främja vetenskapen om onkologi och leverera livsförändrande mediciner till patienter med stort behov av nya terapier.

Att bekämpa cancer kräver innovativ forskning. Vi arbetar tillsammans med en mängd aktörer för att tillsammans utveckla nya molekyler som kan tillgodose medicinska behov inom en mängd olika cancerområden.

Klicka här för att läsa mer om oss

Cancerforskning på AstraZeneca

Trots ökade forskningsinsatser inom cancerområdet mister mer än åtta miljoner människor livet varje år på grund av cancer. På AstraZeneca fokuserar vi cancerforskningen för att kunna erbjuda läkemedel till de patienter som bäst behöver dem. Vår forskningportfölj utnyttjar olika vetenskapliga plattformar för att kunna tillgodose det medicinska behovet inom en mängd olika cancerformer. Vår drivkraft är visionen att via forskning och samarbete nå dagen då cancer som dödsorsak är historia.

AstraZeneca
151 85 Södertälje
www.astrazeneca.se



SE-8511-05-21-ONC

Blue Sky-pris till oprövad men lovande forskning

Lisa Westerberg, molekylärbiolog och Nicholas Valerie, som ska påbörja postdoc-forskning, är två av årets Blue Sky-stipendiater. Foto: Malin Eld
Lisa Westerberg, molekylärbiolog och Nicholas Valerie, som ska påbörja postdoc-forskning, är två av årets Blue Sky-stipendiater. Foto: Malin Eld
Att utveckla effektiva läkemedel mot leukemi samt att hitta nya sätt att utnyttja immunförsvaret i cancerbehandling är fokus för två av årets Blue Sky-stipendiater. Bidraget går till forskning som har hög risk – men där möjligheterna till genombrott också är stora.

Blue Sky Grant är ett forskningsbidrag som delas ut av StratCan, Karolinska institutets strategiska program för cancerforskning. Bidraget, som är på 500 000 kronor över ett år, delades i år ut till sex olika forskningsprojekt, som spänner över ett brett fält av innovativ cancerforskning.
Nicholas Valerie, som ska påbörja postdoc-forskning vid Institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet, är en av stipendiaterna. Han får bidraget för sin forskning om hur man bäst kan utveckla PROTAC-molekyler för målstyrd och skräddarsydd behandling av leukemi. Specifikt studerar gruppen ett protein som heter CHD4.
– Målet med vårt projekt är att bättre förstå hur läkemedel agerar och om de binder till ett specifikt målprotein. På så sätt kan vi skapa verktyg som hjälper forskare att utveckla nya läkemedelsmolekyler. I valet mellan olika molekyler kan forskare då lättare identifiera den kandidat som skulle ge de mest effektiva resultaten, berättar han.

Prisbelönad avhandling
Nicholas, som är amerikan men med en svensk pappa, tog sin grundexamen på University of Virginia i USA och kom därefter till Karolinska institutet. Här disputerade han förra året, med en avhandling som belönades med det nyinstiftade priset till minne av avlidne professor Dan Grandér för bästa doktorsavhandling om cancer.
– Det var en stor överraskning. När man ska disputera är man mest bara glad och lättad över att bli färdig och godkänd. Att i det läget få ett sådant pris var verkligen en stor ära, säger han.
StratCans Blue Sky-stipendium betyder mycket för Nicholas fortsatta forskning. Han betonar vikten av den här typen av stöd för tidig forskning, som annars kan ha svårt att hitta finansiering.
– Det är oerhört viktigt att forskare får chansen att utveckla och testa oprövade idéer, som potentiellt kan skapa paradigmskiften i behandlingen av svåra sjukdomar. Jag befinner mig fortfarande på ett tidigt stadium i min forskarkarriär och bidraget innebär ett stort steg framåt för mig. Nu ser jag verkligen fram emot att fortsätta vår forskning och se vart den leder.

Mutationer i immunförsvaret
Molekylärbiologen Lisa Westerberg är en annan av årets Blue Sky-stipendiater. Efter doktorsexamen från Karolinska Institutet och postdoc-studier vid Harvarduniversitetet i USA är hon sedan nästan tio år tillbaka på KI, vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC).
Lisas forskning har under åren syftat till att hitta orsaken till att vissa mutationer i immunförsvaret ger upphov till svåra sjukdomar som leukemi och lymfom. Hennes tidigare grundforskning och musmodeller ligger till grund för den aktuella forskningen. Nu undersöker Lisa och hennes team om de muterade signaleringsvägarna i immunförsvaret kan användas för att aktivera så kallade dendritceller, som i sin tur tar upp och presenterar tumörceller för T-celler i kroppens immunförsvar.
– Vi vill se om vi genom att tillsätta små molekyler kan styra dentritcellerna så att de väljer ut rätt T-celler, det vill säga mördarcellerna, som direkt angriper och bekämpar cancerceller. Det skulle potentiellt kunna bli ett nytt och relativt enkelt tillägg i befintliga behandlingsmetoder för många typer av cancer, säger Lisa.
En stor fördel med forskningen är att alla steg testas i blod utanför kroppen, så det finns ingen risk för toxiska effekter hos patienten.

Priset en bekräftelse
För Lisa är Blue Sky-stipendiet en bekräftelse på att hennes tidigare forskning skulle kunna få en ganska omedelbar tillämpning i cancerbehandling.
– Det är enormt roligt att vår idé togs emot så positivt, eftersom den är helt baserad på grundforskning. Nu får vi jobba närmare den kliniska tillämpningen, vilket ska bli väldigt spännande.

StratCan
Det strategiska forskningsprogrammet inom cancer, StratCan, vid Karolinska Institutet kombinerar cancerbiologi med klinisk onkologi och samlar forskare från olika discipliner. Målet är att generera nya vetenskapliga upptäckter som snabbt kan få en klinisk användning.

Blue Sky-priset är ett forskningsbidrag för oprövad forskning där potentialen anses mycket hög. 2019 års stipendiater är Nicholas Valerie, Lisa Westerberg, Martin Enge, Bennie Lemmens, Mattias Rantalainen samt Päivi Östling.
www.ki.se/stratcan

69 miljoner kronor till den patientnära cancerforskningen

69 miljoner kronor till den patientnära cancerforskningen

Under 2018 har Radiumhemmets Forskningsfonder delat ut 69 miljoner kronor till patientnära cancerforskning.

Radiumhemmets Forskningsfonder stödjer forskningsprojekt inom bland annat bröstcancer, lungcancer, gynekologisk cancer, malignt melanom, prostatacancer, kolorektalcancer, sarkom och leukemi.

Stöd ges till flera projekt som syftar till förbättrad diagnostik och behandling samt ökad kunskap om tumörers egenskaper. Fonderna ger även infrastrukturstöd till cancerforskningen vid Bioclinicum, till Centrum för kliniska cancerstudier samt till GMP-laboratoriet vid CancerCentrum Karolinska.

Läs mer här om cancerforskningen som Radiumhemmets Forskningsfonder stödjer

Novartis utvecklar nästa generations cancerläkemedel

Barbro Holm, medicinskt ansvarig för Novartis Nordens bröstcancerportfölj. Foto: Gonzalo Irigoyen
Barbro Holm, medicinskt ansvarig för Novartis Nordens bröstcancerportfölj. Foto: Gonzalo Irigoyen
Novartis har en lång historia inom onkologi och är idag världens näst största läkemedelsbolag inom området. Novartis ambition är att nå avgörande genombrott som verkligen åstadkommer förändring för cancerpatienter. Ett nära partnerskap med kliniska samverkanspartners är en självklarhet, liksom att arbeta långsiktigt och utforska nya behandlingsmetoder.

Erik Heegaard, ansvarig för onkologisk läkemedelsutveckling på Novartis Norden.
Erik Heegaard, ansvarig för onkologisk läkemedels­utveckling på Novartis Norden.
– När vi utvecklar och forskar kring nya onkologiska läkemedel så gör vi det utifrån ett betydelsefullt uppdrag, nämligen att förbättra och förlänga människors liv. Jag är övertygad om att vi befinner oss i början av en ny renässans som präglas av avgörande vetenskapliga genombrott, såväl på läkemedelsbolag som inom akademin. Dessa genombrott kommer förstås att så småningom resultera i nästa generations cancerläkemedel, säger Erik Heegaard, ansvarig för onkologisk läkemedelsutveckling på Novartis Norden.
– Vi är det läkemedelsbolag som de senaste åren genomfört flest kliniska studier i Norden. I dagsläget har vi ett tjugotal cancerläkemedel registrerade. Vi värdesätter detta partnerskap mycket högt, då det hjälper oss att driva innovativ utveckling till gagn för framtida cancerpatienter, säger Erik Heegaard.

Richard Flaaten, medicinskt ansvarig för CAR-T på Novartis Norden.
Richard Flaaten, medicinskt ansvarig för CAR-T på Novartis Norden.
CAR-T, spännande utveckling inom cancervården
Novartis fokuserar även på att forska kring och utveckla onkologibehandlingar som baseras på CAR-T, chimeric antigen receptors på T-celler, vita blodkroppar som har en central roll i immunsystemet. CAR kan beskrivas som målsökande proteiner som i laboratoriet fästs på ytan av T-celler med genteknik. När sådana modifierade T-celler återförts till en patient söker CAR-T-cellerna upp tumörceller och dödar dem.
– Med CAR-T bekämpas en tumörsjukdom med hjälp av målstyrda och omprogrammerade celler från patientens eget immunsystem. Vår ambition är att vara världsledande på att utveckla CAR-T-behandlingar, säger Richard Flaaten, medicinskt ansvarig för CAR-T på Novartis Norden.
Den tekniska utvecklingen inom CAR-T går snabbt. I dagsläget behandlas patienten med sina egna omprogrammerade celler, men i framtiden är det möjligt att man i­stället väljer att behandla med celler som kommer från externa källor.
– CAR-T är spännande eftersom det är en terapi som befinner sig i skärningspunkten mellan cellterapi, immunterapi och genterapi. Novartis arbetar för att patienter runt om i världen ska kunna ta del av denna innovation, säger Richard Flaaten.

Kombinationer av olika endokrina och riktade läkemedel
Novartis har ett långt arv inom bröstcancer, ett område där de haft läkemedel i över tjugo års tid. Novartis har en fortsatt stark pipeline inom bröstcancer, som är den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor.
– I framtiden kommer olika kombinationer av endokrina läkemedel, riktade läkemedel och immunonkologiska läkemedelskandidater att skräddarsys för olika grupper av bröstcancerpatienter, säger Barbro Holm, medicinskt ansvarig för Novartis Nordens bröstcancerportfölj.
– Vi genomför många studier, värdesätter akademiska och kliniska forskningssamarbeten inom bröstcancer mycket högt och hoppas på ännu fler inom Sverige. Vår vision vad gäller spridd bröstcancer är att patienterna i framtiden kan betrakta det som en livslång sjukdom, att det finns läkemedel som möjliggör en normal livslängd. Registreringsstudierna för samtliga våra bröstcancerläkemedel har gått i Norden, säger Barbro Holm.

Novartis Sverige
Vetenskaplig forskning driver Novartis innovation. Våra forskare arbetar för att flytta gränserna inom vetenskapen, bredda vår förståelse för sjukdomsmekanismer och utveckla nya produkter för patienternas bästa. Vi fokuserar på terapiområden där vi ser störst medicinskt behov och där vi tror att vetenskapliga verktyg för att ta itu med dessa behov är inom räckhåll.

Novartis Sverige AB
Box 1150
183 11 Täby
Tel. 08-732 32 00
www.novartis.se



SE1805829308

Globala samarbeten som driver forskningen framåt

Qiang Pan Hammarström, professor vid Karolinska institutet. Foto: Johan Marklund
Qiang Pan Hammarström, professor vid Karolinska institutet. Foto: Johan Marklund
– Vi kommer inte att kunna bota all cancer men inom tio år kan vi troligen behandla merparten av våra patienter med effektiva läkemedel som ger god livskvalitet och lång överlevnad, säger Qiang Pan Hammarström, professor vid Karolinska Institutet.

StratCan är en satsning som finansieras av regeringen för att stärka och expandera den redan idag starka cancerforskningen vid Karolinska Institutet. Under StratCans paraply finns ett brett spektra av spännande forskningsprojekt i olika faser.
Qiang Pan Hammarströms forskning är inriktad på mantelcellslymfom, en malign tumörsjukdom som utgår från en grupp B-lymfocyter som normalt finns i lymfkörteln.
– Det är en ganska ovanlig cancerform, i Sverige drabbas cirka 130 personer årligen av sjukdomen. Problemet är att den är svår att bota. De flesta patienter blir bättre efter första behandlingen men sjukdomen kommer tillbaka. Återfallen upprepas gång på gång med tilltagande läkemedelsresistens och allt svårare sjukdom.
Tillsammans med forskargrupper från MD Anderson Cancer Center i Houston, Tianjin Medical University Cancer Institute i Tianjin och Karolinska Institutet arbetar Qiang Pan Hammarström och hennes forskargrupp för att öka kunskapen om mekanismerna bakom mantelcellslymfom.
– Tillsammans hoppas vi kunna kartlägga vad som ligger till grund för återfall och terapeutiskt motstånd. Vi hoppas också kunna identifiera potentiella biomarkörer som kan förutsäga behandlingsresultat, vilket på sikt kan leda till utveckling av individualiserad behandling av patienter med mantelcellslymfom.

Två huvudspår
Forskningen följer två huvudspår där det ena är att förstå mekanismerna bakom den nu vanligaste terapin mot mantelcellslymfom. Ett andra spår är att förstå resistensmekanismerna bakom den nya immunterapin.
– Den nya terapin har rönt stor framgång, men 20 procent av patienterna svarar ändå inte på behandlingen. Genom detta samarbete mellan forskargrupper på tre olika kontinenter hoppas vi få fram data som visar varför behandlingen bara fungerar på vissa, så att vi i förväg vet vilka patienter som kommer att ha nytta av behandlingen och inte, förklarar Qiang Pan Hammarström.
På sikt hoppas hon att forskarsamarbetet ska bidra till att mantelcellslymfom blir en kronisk sjukdom som går att kontrollera.
– Vi kommer inte att kunna bota alla patienter, men vi kommer troligen att kunna behandla de flesta med effektiva läkemedel så att de trots sin sjukdom kan leva ett långt och bra liv.

Theodoros Foukakis, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och docent vid Karolinska Institutet. Foto: Håkan Flank
Theodoros Foukakis, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och docent vid Karolinska Institutet. Foto: Håkan Flank
Fruktbart samarbete
Även Theodoros Foukakis, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och docent vid Karolinska Institutet, arbetar med ett internationellt forskningsprojekt under StratCans paraply.
– Tillsammans med en grupp vid MD Andersson Cancer Center i Houston gör vi en studie kring terapiresistens vid trippelnegativ bröstcancer. Detta är en mycket aggressiv form av bröstcancer där cytostatika är det enda möjliga behandlingsalternativet.
Genom att studera genuttryck och göra analyser av enskilda celler ville forskarna ta reda på vad det är som gör att patienten inte svarar på behandling. Via analys av biopsier före och under behandlingens gång följde forskarna de olika populationerna av tumörceller under behandlingen.
– Det unika var att vi på singelcellsnivå i tumören kunde se vad som hände när patienten fick cytostatika.
Det forskarna kom fram till var att det finns celler som är resistenta redan från början och att dessa celler efter en tids behandling är överrepresenterade i tumören.
– Vi såg även att cellerna som överlevde hade anpassat sitt genuttryck för att motstå behandlingen. Denna kunskap kan i nästa steg användas till att utveckla kliniskt användbara metoder för att identifiera tumörer som har dessa celler. Om vi vet att en tumör innehåller resistenta kloner innan behandling ges kan vi använda andra terapier och läkemedel, och på så vis förbättra behandlingen av patienter som idag är resistenta mot kemoterapi och har dålig prognos.
Theodoros Foukakis påpekar att studien är ett bra exempel på hur ett samarbete mellan grundforskare som gör avancerade molekylära analyser, och kliniska forskare som gör kliniska studier på patienter, kan leda fram till viktiga slutsatser.
– Vi behöver varandra; tillsammans kan vi driva forskningen framåt.

StratCan, Karolinska Institutet
StratCan är en satsning som finansieras av regeringen för att ytterligare stärka cancerforskningen i Sverige och kombinerar cancerbiologi med klinisk onkologi genom att samla forskare från olika discipliner. Det övergripande målet är att generera nya vetenskapliga upptäckter som snabbt kan övergå i klinisk användning. Stöd för programmet kommer från regeringen genom de så kallade strategiska initiativen.
Ovanstående forskningsprojekt har även anslag från “KI-MDACC Collaborative Grants” som stöder forskningssamarbeten mellan KI och MD Anderson Cancer Center vid University of Texas, Houston.

StratCan
Karolinska Institutet
171 77 Stockholm
Tel (KI växel): 08-524 800 00
E-post: stratcan@ki.se
www.ki.se/en/stratcan

Ledande på tumörriktade immunterapier mot spridd cancer

Per Norlén, vd för Alligator Bio­science.
Per Norlén, vd för Alligator Bio­science.
– Vi har unika teknologier och unik kompetens med en enorm vi-känsla i bolaget. Medarbetarna är motorn som driver utvecklingen framåt, säger Per Norlén, vd för Alligator Bio­science som utvecklar tumörriktade immunterapier mot cancer.

Det Lundabaserade forskningsbolaget Alligator har som mål att bli världsledande inom tumörriktad immunterapi. En resa som startade redan runt millennieskiftet men som fick extra fart för tre år sedan då bolaget slöt ett historiskt avtal med läkemedelsbolaget Jansen. Avtalet gällde den globala licensen för en antikropp som kan användas för immunterapi mot cancer.
Just nu råder något av en boom inom utvecklingen av onkologisk immunterapi. Det som skiljer Alligator från mängden är dels att de redan kommit en bra bit på väg, dels att deras antikroppar är tumörriktade.
– Poängen är att antikropparna ska vara aktiva enbart inne i tumörmiljön och inte i resten av kroppen. Det kan till exempel uppnås genom att vi utvecklar antikroppar med både en tumörbindande och en immunaktiverande del, som gör att antikroppen lokaliseras till tumören för att sedan stanna där och ackumuleras i tumörmiljön, förklarar Per Norlén.
Ytterligare en teknologisk finess är att den immunaktiverande delen är beroende av att den andra delen är bunden för att kunna bli aktiv.
– Antikroppen är alltså inaktiv medan den cirkulerar i kroppen och blir aktiv först i tumören. Detta är ett sätt att få immunaktiveringen så selektivt riktad mot tumören som möjligt.

Milstolpe
För ett par månader sedan passerade Alligator en ny och viktig milstolpe i sitt utvecklingsarbete.
– Janssen har beslutat att starta en klinisk kombinationsstudie med vår antikropp ADC-1013 och en av deras egna läkemedelskandidater som hämmar målreceptorn PD-1, den dominerande immunantikroppen inom detta område. Kombinationen är särskilt intressant eftersom vår kliniska produkt går på en annan cellpopulation än PD-1, vilket väntas ge terapeutiska synergier.
För framtiden hoppas han att Alligators produkter ska bidra till att överlevnaden i patientpopulationen ökar.
– Vi vill bidra med något nytt som för utvecklingen framåt och verkligen gör skillnad för patienter med spridd cancer.

Alligator Bioscience
Alligator Bioscience utvecklar antikroppsbaserade läkemedel för behandling av cancer. Bolaget är specialiserat på utveckling av tumörriktade immunterapier, i synnerhet agonistiska mono- och bispecifika antikroppar, och är verksamt i de tidiga faserna av läkemedelsutvecklingen, från idé till kliniska fas II-studier.

Alligator Bioscience AB
Scheelevägen 2
223 81 Lund
Tel: 046-286 42 80
www.alligatorbioscience.se

Genforskning som snabbt kommer patienterna till nytta

Veronica Höiom, senior forskare vid KI och genetisk vägledare på mottagningen för ärftlig cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Johan Marklund
Veronica Höiom, senior forskare vid KI och genetisk vägledare på mottagningen för ärftlig cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Johan Marklund
– Jag vill bidra till att färre människor får cancer och att de som drabbas får rätt behandling. Det säger Veronica Höiom, senior forskare vid KI och genetisk vägledare på mottagningen för ärftlig cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Veronica Höiom arbetar med att leta efter gener som kan orsaka melanom i familjer. Ett av hennes forskningsspår handlar om att undersöka om melanompatienter som fått spridd sjukdom har något medfött som bidrar till hur de svarar på behandling med de nya, målinriktade terapierna.
– Många tittar på tumörer för att se vilka patienter som svarar och inte svarar på behandling. Vi tittar istället på arvsmassan och om medfödda faktorer kan påverka hur en person svarar på olika läkemedelsbehandlingar.
Även om detta handlar om grundforskning kan resultaten komma till snabb patientnytta.
– I tidigare studier har vi sett att de familjer som har en känd, medfödd mutation som ökar risken för melanom, även hade ökad risk för att få annan cancer. Dessa resultat fick vi in i vårdprogrammet för melanom som innebär att de kommer patienter till konkret nytta bland annat i form av screening för den här högriskgenen.

Genetisk vägledare
När Veronica inte forskar arbetar hon i klinik som genetisk vägledare på mottagningen för ärftlig cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset.
– Det innebär att jag numera träffar familjerna på riktigt och inte enbart via provrör och datorer. Det blir en form av korsbefruktning där jag tar forskningen till kliniken, men även tvärtom eftersom patientkontakterna ger uppslag till ny forskning.
Om tio år hoppas Veronica att forskningen kommit så långt att det går att hitta den genetiska orsaken bakom hudcancer i fler familjer.
– Jag tror att vi i framtiden kommer att kunna identifiera högriskpersoner och följa dem med preventiva åtgärder så att de inte utvecklar cancer överhuvudtaget. Målet är att bidra till att färre människor får cancer och att de som ändå drabbas får rätt behandling.

Svetlana Bajalica Lagercrantz, överläkare och docent vid Karolinska Institutet. Foto: Håkan Flank
Svetlana Bajalica Lagercrantz, överläkare och docent vid Karolinska Institutet. Foto: Håkan Flank
Mutation i TP53
Svetlana Bajalica Lagercrantz, överläkare och docent vid Karolinska Institutet, är inne på samma spår. Ett av hennes forskningsprojekt handlar om familjer som har en medfödd mutation i TP53, en gen som har en central roll för att skydda mot cancer. Om genen inte fungerar normalt ökar risken för att utveckla tumörer och varannan tumör har en skada i just TP53. Personer som har en medfödd förändring i TP53 har därför nästan 100 procent risk för att drabbas av cancer någon gång i livet.
– Idag känner vi till cirka hundra familjer i Sverige som bär på denna ärftliga cancerrisk. Risken att ärva en skadad gen är 50 procent och därför insjuknar nästan varannan individ i dessa familjer, och hälften av alla får en tumör innan 30 års ålder.
Intressant i sammanhanget är att två tredjedelar av familjerna har ett generellt cancersyndrom, Li-Fraumeni syndrom, där tumörer utvecklas framförallt i bröst, hjärna, bindväv och i binjurar och kan komma tidigt, ofta redan under barndomen. Övriga familjer verkar enbart utveckla ärftlig bröstcancer, och det först i vuxen ålder.
Forskningsgruppen arbetar nu med att karakterisera TP53-mutationerna hos familjerna i de olika grupperna i syfte att kunna koppla dem antingen till familjer med enbart ärftlig bröstcancer eller till familjer med Li-Fraumeni syndrom.
– Syftet är att kunna koppla genetisk förändring till direkt klinisk användning. Genom att veta vilka risker som föreligger i de enskilda familjerna kan vi hjälpa patienterna bättre och mer målinriktat, förklarar Svetlana.

Flera spår
TP53 är en gen som kommunicerar med många andra gener. Ett kompletterande forskningsspår är därför att undersöka om den genetiska miljön, det vill säga hur omgivande genetiska faktorer som mutationerna verkar inom, kan påverka cancerrisken.
– Vi utvärderar just nu ett kontrollprogram där vi inom det nationella projektet SVEP53, Svenska TP53-studien, bland annat gör helkropps-MR på friska personer i berörda familjer.
Dessutom studerar forskningsgruppen om läkemedel som stabiliserar skadat TP53 kan användas för prevention.
– Om vi stabiliserar riskpersonernas medfödda TP53 kanske vi kan förhindra att tumörer utvecklas, vilket är det övergripande målet. Förhoppningen för framtiden är att med hjälp av screening och förebyggande behandling förhindra att individer i dessa familjer insjuknar i cancer, fastslår Svetlana.

Mottagningen för Ärftlig Cancer
Mottagningen för Ärftlig Cancer ligger organisatoriskt under Tema Cancer och har sina lokaler i gamla Astrid Lindgrens sjukhus, plan 8.
Svetlana Bajalica Lagercrantz är patientflödeschef för denna enhet där såväl läkare som genetiska vägledare arbetar.

Nya Karolinska Sjukhuset
Mottagningen för Ärftlig Cancer
ALB, B-hissen plan 8 (QB84)
Tel: 08-517 783 80

Hallå där…

Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska Institutet.
Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska Institutet.
…Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska Institutet.

Vilka anser du vara de största utmaningarna för dagens cancerforskning?
– Cancerforskningen av hög kvalitet kräver stora resurser vilket är en utmaning. Att forskningen inte ska vara styrd är en annan. En tredje är att utveckla kompetens när det gäller implementering av alla nya fantastiska forskningsresultat, ett måste för att åstadkomma ännu bättre behandling och prognostik av cancerpatienter.

Hur möter KI dessa utmaningar?
– Strategin är att samla kompetensen, etablera core facilities och utnyttja den nya infrastrukturen och de nya byggnaderna i Flemingsberg och Solna till att skapa en så resurseffektiv och framgångsrik forskning som möjligt.

Vad innebär samarbetet inom Cancer Core Europe för forskningen vid KI?
– Här har vi en möjlighet att stärka den translationella cancerforskningen ytterligare. Jag hoppas att KI tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset och de andra stora sjukhusen ska ta en ännu mer framträdande roll i det europeiska samarbetet som syftar till att skapa förbättrade behandlingsmetoder för cancerpatienter i Sverige och övriga världen.

Sverige har alltid legat långt fram när det gäller cancerforskning, hur ser återväxten ut?
– Återväxten är avhängig av att det finns goda förutsättningar för cancerforskning. Då syftar jag främst på tid till forskning, tillgång till infrastruktur på toppnivå och flexibla karriärvägar. Självklart måste vi också ha en god samverkan mellan de olika huvudmännen. Detta är viktiga parametrar i arbetet med att skapa en cancerforskning i världsklass.

Hur ser framtidens cancerforskning vid KI ut, om allt går som du vill och hoppas på?
– I kraft av den nya forskningsinfrastrukturen och det goda samarbetet som finns mellan akademi och klinik är jag genuint optimistisk om hur cancer­forskningen kommer att se ut om fem, tio år. Med alla de fördelar som Sverige har, i form av kvalitetsregister, god tillgång till patientdata samt forskning på toppnivå, har cancerforskningen vid KI alla förutsättningar att få en internationellt ännu mer framskjuten position. Jag är djupt imponerad av cancerforskningen vid KI och är säker på att våra investeringar i ny infrastruktur kommer att lyfta denna forskning till en ännu högre nivå.

Effektiv cancervård kräver samarbete

Ulrik Ringborg, professor vid Karolinska Institutet.
Ulrik Ringborg, professor vid Karolinska Institutet.
– För att kunna bedriva en effektiv och högkvalitativ cancervård krävs en sjukvårdsinfrastruktur som stöder forskning både inom individualiserad cancerbehandling och prevention samt nya former av samarbete mellan olika forskningsmiljöer, säger Ulrik Ringborg, professor vid Karolinska Institutet.

EU-projektet EurocanPlatform, startade 2011 som ett samarbetsprojekt mellan 23 forskningsintensiva europeiska cancercentra. Ett konkret resultat är Cancer Core Europe, där Karolinska Institutet, tillsammans med fem andra utvalda forskningsmiljöer, bildade ett långsiktigt europeiskt konsortium i syfte att skapa förutsättningar för att utveckla individualiserad cancerbehandling.
Under de gångna åren har Euro­canPlatform inlett ett samarbete med European Academy of Cancer Sciences.
– Vi har tillsammans utvecklat ett program med vilket man kan kvalitetssäkra och mäta den translationella cancerforskningen i ett Comprehensive Cancer Center, CCC. Det kommer att ha stor betydelse när nya centra ansöker om inträde i Cancer Core Europe, säger Ulrik Ringborg, professor vid Karolinska Institutet och som representerar KI i konsortiet.
I mars i år användes programmet för att utvärdera forskningsmiljöer i Amsterdam och Cambridge som båda är medlemmar i Cancer Core Europe.
– Det finns stort intresse från andra länder att komma in i Cancer Core Europe. Då är det viktigt att vi har tydliga kriterier för vad som gäller.

PCM
För att Karolinska Institutet ska kunna vara en fullvärdig medlem i Cancer Core Europe utvecklas nu PCM-programmet, Personalised Cancer Medicine. Här har KI tillsammans med Radiumhemmets Forskningsfonder gjort en satsning på utveckling av molekylär patologi, upptäckt och utvärdering av biomarkörer för att förutsäga behandlingsresultat och skapa kliniska prövningar kring nya behandlingsprinciper.
– Hela tanken bakom konsortiet är att främja utveckling av individualiserad cancerterapi och PCM-programmet, som leds av Ingemar Ernberg, är ett viktigt led i det arbetet, fastslår Ulrik Ringborg.
Att forskare i CCK, CancerCentrum Karolinska, inom kort flyttar till laboratorier i Nya Karolinska Sjukhuset öppnar ytterligare nya möjligheter i den riktningen.
– Den kliniska patologin stannar kvar på sin befintliga plats i CCK-byggnaden och när de andra lokalerna frigörs hoppas vi kunna skapa en molekylärpatologisk plattform i samarbete med SciLifeLab. Vi får då ännu en viktig pusselbit på plats eftersom den molekylära patologin är en förutsättning för utvecklingen av individualiserad cancerbehandling.

Prevention
Arbetet inom Cancer Core Europe handlar framför allt om att få fram nya individualiserade cancerbehandlingar. Prevention är ett annat viktigt område i kampen mot cancer.
– Tittar du på forskningsbudgeten, både internationellt och i Sverige, är det bara ett fåtal procent som går till cancerprevention. Därför är det mycket glädjande att chefen för WHO:s cancerorganisation har tagit initiativ till att skapa Cancer Prevention Europe, ett konsortium enligt samma modell som Cancer Core Europe.
Ulrik Ringborg berättar att flera oberoende beräkningar visar att man genom att använda och implementera den kunskap som finns, kan minska cancerinsjuknandet med 40 procent, kanske ännu mer.
– Här finns en stark potential som ökar ytterligare om man skapar en forskning som bygger på modern cancerbiologi. Processen med att bygga ett konsortium av centra för att samordna och utveckla forskningen för cancerprevention har nu startat. Karolinska Institutet har uttryckt intresse för att vara en framtida medarbetare i ett sådant europeiskt konsortium och min förhoppning är att detta samarbete ska utvecklas i likhet med Cancer Core Europe.

CancerCentrum Karolinska
CancerCentrum Karolinska, CCK, är ett centrum för experimentell cancerforskning vid Karolinska Universitetssjukhuset. På CCK kan starka forskargrupper bilda nätverk med kliniska forskare för utveckling av translationell forskning, som innebär att nya forskningsrön med bättre diagnostik och behandlingsmetoder snabbare kan nå patienter. Den fysiska närheten till Radiumhemmet underlättar detta.

CancerCentrum Karolinska
Karolinska Universitetssjukhuset Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00

cck_Karolinska_logo

Behövs mer individanpassade cancerbehandlingar

Svetlana Bajalica Lagercrantz, överläkare och docent vid Karolinska Institutet och Andreas Pettersson, ST-läkare och forskare vid Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen
Svetlana Bajalica Lagercrantz, överläkare och docent vid Karolinska Institutet och Andreas Pettersson, ST-läkare och forskare vid Karolinska Institutet. Foto: Gonzalo Irigoyen
– Förhoppningen är att vår forskning ska bidra till bättre individanpassning av framtidens cancerbehandlingar. Det säger Svetlana Bajalica Lagercrantz och Andreas Pettersson, båda verksamma vid onkologiska kliniken på Radiumhemmet och forskare vid Karolinska Institutet.

Cancer är en komplex sjukdom och behandlingsresultatet kan se olika ut hos olika individer. Ett ännu ganska outforskat forskningsfält är de patienter som svarar exceptionell bra på sin cancerterapi.
– Som kliniker stöter jag ibland på cancerpatienter med spridd sjukdom som efter bara ett par behandlingar inte uppvisar några spår av sjukdom. Vi vet idag inte varför vissa svarar extremt bra på terapi, dels för att det har varit svårt att studera dessa patienter eftersom de är ovanliga, dels för att det inte funnits teknik för att studera dem molekylärt. Vårt forskningsprojekt går ut på att identifiera faktorer som kan hjälpa oss att förutspå vilka cancerpatienter som svarar bra på vilken behandling, förklarar Andreas Pettersson.
En del av studien går ut på att skapa en databas över patienter som idag och i framtiden behandlas vid Radiumhemmet och som det går extremt bra för. Rent praktiskt handlar det om att samla in detaljerad information om sjukdomen, vilken behandling som getts och hur patienterna svarat på behandlingen. Som steg två vill vi sedan samla in arkiverat tumörmaterial från patienterna för molekylära analyser.
–Tanken är att databasen ska fungera som en framtida, gemensam forskningsresurs för läkare och forskare vid Radiumhemmet.
Ett annat forskningsspår handlar om att genom historiska data från befintliga cancerregister studera patienter där terapin fungerat ovanligt bra.
– I första skedet kommer vi att arbeta med data från nationella bröst- och prostatacancerregistret. På sikt hoppas vi kunna inkludera fler cancertyper i studien.
Det ultimata, menar Andreas Pettersson, vore att hitta specifika kliniska faktorer eller mutationer hos tumörerna som ökar kunskapen om vilken patient som kommer att svara på vilken behandling.
– Förhoppningen är att vår forskning på sikt ska bidra till mer individualiserad terapi och därmed bättre bot för alla som drabbas av cancer.

Bättre verktyg
Svetlana Bajalica Lagercrantz, överläkare och docent vid Karolinska Institutet, har inriktat sin forskning på bröstcancer, en sjukdom med huvudsakligen god prognos där den stora majoriteten botas. Dock överbehandlas många patienter för att man ska vara på den säkra sidan. Cancerterapier är ofta mycket krävande och kan ge oönskade biverkningar som allvarliga infektioner, hjärtpåverkan, trötthet och minnessvårigheter samt kan i enstaka fall öka risken för sekundär cancer.
– Min forskning syftar till att vi ska bli bättre på att ge rätt mängd behandling till varje patient.
Ett led i det arbetet är att karakterisera primärtumören för att sedan kunna förutsäga tumörens potentiella aggressivitet och hur sannolikt det är att den kommer att sprida sig. För att klara detta krävs en teknikplattform där man kan detaljanalysera stora mängder gener på en och samma gång.
– Det övergripande målet är att med hjälp av genanalys kunna styra behandlingen. Om allt går som jag hoppas och tror på kan detta vara verklighet i klinik inom tio år, säger Svetlana Bajalica Lagercrantz.
En stark drivkraft i forskningen är att hon för några år sedan själv drabbades av bröstcancer.
– Jag vet vad man som cancerpatient kan behöva gå igenom i form av tuffa behandlingar och vad de för med sig. Att kunna individanpassa terapin och undvika överbehandling är något jag verkligen brinner för. Viktigt är också att vi blir bättre på att identifiera cancrar med ärftliga orsaker. Här har det under senare tiden kommit en rad nya effektiva behandlingar och vi behöver bättre verktyg för att i förväg kunna avgöra vilken behandling som är rätt för varje enskild individ.

Onkologiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset
Den onkologiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset är en av Sveriges största cancerkliniker. Vi har 190 000 patientbesök per år i öppenvård och 3 100 vårdtillfällen inom slutenvård (inneliggande vård). Vi har cirka 450 medarbetare. Organisatoriskt finns verksamheten vid Radiumhemmet i Solna och Danderyds sjukhus.

Karolinska Universitetssjukhuset Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00
www.karolinska.se
www.ki.se


radhem_KI_karolinska_logo