Etikettarkiv: CancerCentrum Karolinska

Cancerforskning – samhälls­angelägenhet som kräver samsyn

Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet och verkställande  i CCK-stiftelsens styrelse.
Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet och verkställande i CCK-stiftelsens styrelse.

CCK har en fortsatt viktig roll i utvecklingen av translationella forskningsmiljöer.
– En stark infrastruktur som möjliggör multidisciplinära forskningssamarbeten är avgörande för att utveckla innovativ och högkvalitativ cancervård, säger Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet.

Dagens translationella cancerforskning har fokus på individualiserad behandling, Personalised Cancer Medicine (PCM). För att nå dit krävs samverkan både över disciplins- och nationsgränser.
– Det råder stor samstämmighet om att internationell forskningssamverkan är en nödvändighet för att individuell cancerbehandling ska bli en klinisk realitet, säger Ulrik Ringborg, professor emeritus vid Karolinska Institutet och verkställande i CCK-stiftelsens styrelse, som konstaterar att behandlingsutvecklingen inom cancerområdet visserligen tagit stora steg framåt, men att utmaningarna är större än någonsin.
Han berättar att Karolinska Institutet har medverkat i EU-projekt som under de gångna åren analyserat den europeiska cancerforskningen. Dessa har visat att samverkan mellan cancerforskningscentra är en nödvändighet om långsiktigt internationellt forskningssamarbete ska bli verklighet. Resultat av senaste EU-projektet, som pågick i sex år, är bildandet av konsortierna Cancer Core Europe för terapiutveckling och Cancer Prevention Europe. Dessa konsortier som består av sju, respektive tio, framstående cancercentra utvecklas nu vidare. Karolinska Institutet medverkar i båda och representeras av professorerna Ingemar Ernberg och Joakim Dillner.

På EU-agendan
– Cancer ligger idag högt på EU-kommissionens agenda. I nästa ramprogram, som påbörjas 2021, planeras en ”Europe’s Beating Cancer Plan”, som syftar till att kunskap från forskningen bättre används för prevention och sjukvård. Dessutom har beslutats om ett ”Cancer Mission” för en samordnad europeisk cancerforskning. Signalerna är tydliga: EU vill stödja forskningen för utveckling av Personalised Cancer Medicine hela vägen från basal forskning till långtidsuppföljning av behandling och prevention.
Policy- och strategifrågor har en avgörande roll i samordningsprojekt på EU-nivå. Därför bildades redan 2009 en akademi, European Academy of Cancer Sciences, ett oberoende rådgivande organ bestående av 250 framstående onkologer och cancerforskare med Ulrik Ringborg som generalsekreterare.
– Akademin medverkade i det senaste EU-projektet och har därefter fortsatt att ge råd till EU-kommissionären för forskning avseende utvecklingen av ett cancermission i nästa ramprogram.

PCM
På det lokala planet fortsätter Radiumhemmets forskningsfonder, RAHFO, att stödja den patientnära forskningen.
– Fonderna har varit involverade i den strategiska cancerutvecklingen sedan 1990-talet. Då gick RAHFO in som största donator till CCK-byggnaden för att de insåg värdet av att ha en forskningsstruktur som överbryggar basal och klinisk forskning. På senare år har de finansierat uppbyggnaden av PCM-programmet, där professor Ingemar Ernberg på ett föredömligt sätt byggt en organisation som idag är kontaktpunkten in till Cancer Core Europe.
Ulrik Ringborg ser för CCK:s del ett fortsatt behov av att medverka i utvecklingen av en stark infrastruktur för individuell cancermedicin.
– Stockholm har en stark fördel i kraft av PCM:s fina samarbete mellan Karolinska Institutets cancerforskning och SciLife-laboratorierna där man målmedvetet strävar efter att bygga avancerade teknologier/strategier för en innovativ klinisk forskning.

Krävs samsyn
En stark infrastruktur som möjliggör multidisciplinära forskningssamarbeten menar Ulrik Ringborg är helt avgörande för att kunna utveckla en innovativ och högkvalitativ cancervård.
– Det gäller att få strategier och strukturer på plats. Vi måste också komma ihåg att forskning är en samhällsangelägenhet där det måste skapas en samsyn på hur det gemensamma ansvaret ska se ut. CCK-stiftelsen har siktet inställt på att fortsätta bidra med kunskap och kompetens i syfte att föra det arbetet framåt.

CancerCentrum Karolinska, CCK

CancerCentrum Karolinska, CCK, är en stiftelse som uppfört en byggnad för experimentell cancerforskning vid Karolinska Universitetssjukhuset. PCM-forskningen ställer stora krav på infrastruktur. Nätverk med basala och kliniska forskare både nationellt och internationellt fordras för utveckling av translationell forskning, som innebär att nya forskningsrön för bättre diagnostik och behandlingsmetoder snabbare kan nå patienter.

CancerCentrum Karolinska
Nya Karolinska Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00

www.karolinska.se

Nya rön banar väg för mer riktad behandling

Giuseppe Masucci (mitten) docent och överläkare vid Karolinska Institutet tillsammans med samarbetare: från vänster professor Catharina Larsson (gruppledare), Jiwei Gao, Patrick Scicluna, Satendra Kumar, Hannah Björn-Andtback, Lisa Villabona, docent Weng-Onn Lui (gruppledare) och Hao Shi.
Giuseppe Masucci (mitten) docent och överläkare vid Karolinska Institutet tillsammans med samarbetare: från vänster professor Catharina Larsson (gruppledare), Jiwei Gao, Patrick Scicluna, Satendra Kumar, Hannah Björn-Andtback, Lisa Villabona, docent Weng-Onn Lui (gruppledare) och Hao Shi.
Merkelcellskarcinom, en särskilt aggressiv form av hudcancer, är kanske inte en, utan två olika sjukdomar. Den slår också olika hårt beroende på om den som drabbas är kvinna eller man. Det visar en preliminär studie som letts av Giuseppe Masucci, överläkare och docent vid Karolinska Institutet.

Merkelcellskarcinom, MCC, är en sällsynt och mycket aggressiv form av hudcancer. I Sverige upptäcks cirka 50 nya fall per år. Sjukdomen ger snabbväxande och livshotande hudtumörer där tidig upptäckt är avgörande för patientens chanser att överleva. Problemet är att cancerformen är svår att diagnostisera.
– MCC börjar ofta med en plötslig tillväxt av en rödrosa upphöjning på huden. Färgen gör att den lätt förväxlas med en ofarlig blåsa. Ibland försvinner den av sig själv, och när den dyker upp igen kan det vara för sent, berättar Giuseppe Masucci.

Ny databas
Man har sett att bara hälften av alla patienter med MCC-diagnos behandlas med kirurgi och efterföljande strålbehandling redan från början.
– Problemet är att hos de som får återfall är cancern mycket aggressiv, och fram till helt nyligen har det inte funnits mycket att göra för dessa patienter. Positivt är dock att de senaste immunterapimetoderna har visat sig fungera bra i många fall av MCC.
En stor utmaning har också varit sällsyntheten; eftersom patientgruppen inte är så stor har tumören varit svår att studera.
– Vi har nu i samarbete med plastikkirurgerna i Stockholm samt Weng-Onn Lui och Catharina Larssons grupp på Cancer­Centrum Karolinska byggt upp en databas vilket innebär att vi idag har klinisk information beträffande operation och överlevnad samt tid till återfall.
Masucci berättar att tidigare forskning visat att MCC kan orsakas av en särskild variant av polyomavirus.
– Cirka 80 procent av all Merkels cellcancer är virusassocierad och resten icke. Men vi har inte vetat om det handlar om två olika sjukdomar som i så fall bör behandlas olika. En sak som ingen tidigare hade tittat på var om könstillhörighet kunde ha betydelse för sjukdomsutveckling och behandlingssvar.

Stora skillnader
Det Giuseppe Masucci och hans forskargrupp vid CancerCentrum Karolinska har upptäckt är att det finns en stor skillnad i behandlingssvar mellan män och kvinnor som har icke-virus-associerad MCC.
– Medan män som får denna typ av Merkels cellcancer har en ganska kort överlevnadstid, lever kvinnor med exakt samma cancerform betydligt längre, och kan i vissa fall helt undgå återfall och bli friska.
Han påpekar att slutsatserna grundar sig på mycket preliminära studier. Skillnaden mellan män och kvinnor är dock så markant att gruppen har skickat en sammanfattning av studien till ASCO, den stora amerikanska cancerkongressen, där endast de mest spännande forskningsresultaten presenteras.
– Om det vi sett så här långt visar sig stämma innebär det att MCC inte är en, utan två olika sjukdomar som ter sig olika hos kvinnor och män.
Intressant är också att skillnaden i överlevnad inte alls är lika markant när det kommer till virusassocierad sjukdom.
– En kvinna med icke-virus-associerad MCC lever länge efter diagnos, men om hon har virus-associerad sjukdom är överlevnaden sämre. När det gäller män är överlevnaden längre om de har virus-associerad sjukdom. Vår forskning pekar på att det finns stora skillnader mellan könen, förklarar Giuseppe Masucci.

Riktad behandling
De nya kunskaperna kan ge bättre prognostisk information och därmed mer riktad behandling till patienter som drabbas av Merkelcellskarcinom.
– Kanske är det så att män med icke-virus-associerad MCC ska ha en tuffare behandling från början, medan kvinnor klarar sig med en mildare terapi. Och att kvinnor som har virus-associerad sjukdom ska behandlas mer. I slutänden innebär våra observationer nya insikter som kan leda till ett mer personinriktat vårdprogram.
Varför kvinnor med icke-virus-associerad MCC klarar sjukdomen bättre än män vet forskarna inte i dagsläget.
– En teori är att skillnaderna beror på själva genetiken och det faktum att kvinnor har två X-kromosomer. Vi vet idag att X-kromosomen innehåller mycket information om immunförsvaret, och kanske skyddar den även kroppen mot yttre angrepp. I så fall kan det vara därför som kvinnors kroppar beter sig annorlunda i försvaret mot cancerformen. Om detta stämmer eller inte är dock ett helt eget forskningsspår, fastslår Giuseppe Masucci.

Europa kraftsamlar mot cancer

Ulrik Ringborg, ansvarig för CancerCentrum Karolinska.
Ulrik Ringborg, ansvarig för CancerCentrum Karolinska.
– EU:s mål är att tre av fyra cancerpatienter ska vara långtidsöverlevare år 2030. Ett kommande Comprehensive Cancer Centre i Stockholm kommer att vara en viktig del av den strävan, säger Ulrik Ringborg, ansvarig för CancerCentrum Karolinska.

Under de senaste 20 åren har EU startat flera projekt för att bekämpa cancer. Ett exempel Eurocan­Platform som koordinerats av Karolinska Institutet och som genererat Cancer Core Europe, CCE, ett konsortium som banar väg för ett framtida gemensamt cancerinstitut för hela Europa.
CCE, i vilket Karolinska Institutet medverkar, omfattar idag sju välrenommerade, kliniskt inriktade cancerforskningscentra.
– Det långsiktiga målet är att etablera ett varaktigt virtuellt europeiskt cancerinstitut där varje land bidrar med att skapa förutsättningar för translationell cancerforskning, vilket är ett måste för förbättrad vård, säger Ulrik Ringborg.
Parallellt med CCE, där tyngdpunkten ligger på terapiforskning med inriktning på individualiserad behandling, utvecklas nu Cancer Prevention Europe, CPE, med fokus på förebyggande cancerforskning.
CPE är ett konsortium som nu omfattar tio cancercentra i Europa, varav Karolinska Institutet är ett.
– Att dessa initiativ lämnat projektstadiet och blivit verklighet är resultatet av ett långsiktigt samarbete mellan Europeiska kommissionen och representanter för cancerforskningen. Flera av oss har varit med från starten för 17 år sedan, och ägnat tiden åt utvecklingen av strategier i syfte att få till de förutsättningar som krävs för samverkan i en komplex och fragmenterad cancerverksamhet.

Innovation
Det målmedvetna arbetet har lett fram till en tydlig, europeisk forskningsstrategi för cancerbekämpning. Inför kommande år har kommissionen ambitionen att bättre knyta ihop forskning med innovation.
– Problemet för vårt område har varit att EU:s program har haft stor tyngdpunkt på teknisk innovation. Nu har målet för life sciences preciserats, vilket innebär att forskningen måste skapa innovation för patienten, det vill säga öka bot, förlänga överlevnad och förbättra hälsorelaterad livskvalitet. För hur bra en teknologisk innovation än är, om den inte är av betydelse för patientverksamheten, ja då är den ointressant, fastslår Ulrik Ringborg.
Så medan de tidigare EU-programmen haft officiellt fokus på ”utmaningar” kommer det nya programmet att ha fokus på ”missions”, det vill säga ett ”Mission for Cancer”.
– Grunden till hela detta tänk är Cancer Core Europe och Cancer Prevention Europe; jag ser det som oerhört betydelsefullt att den europeiska cancerbekämpningsarenan nu växlar karaktär.

Svenskt engagemang
Sverige och Karolinska Institutet tar aktivt del i dessa planer.
– Vi har idag Personalised Cancer Medicine-gruppen (PCM) som motor och som driver den svenska medverkan i CCE med stöd av Radiumhemmets Forskningsfonder. Hela tanken bakom konsortiet är att främja utveckling av individualiserad cancerterapi och PCM-programmet, som leds av professor Ingemar Ernberg, är ett viktigt led i det arbetet, fastslår Ulrik Ringborg.
Att forskare i CCK, CancerCentrum Karolinska, nu flyttar till laboratorier i Nya Karolinska Sjukhuset öppnar ytterligare nya möjligheter i den riktningen.
– Den kliniska patologin stannar kvar på sin befintliga plats i CCK-byggnaden och när de andra lokalerna frigörs hoppas vi kunna skapa en molekylärpatologisk plattform i samarbete med SciLifeLab. Vi får då ännu en viktig pusselbit på plats och ökade utrymmen för PCM-programmet för utvecklingen av individualiserad cancerbehandling.
Han berättar att Karolinska Universitetssjukhuset tillsammans med Karolinska Institutet har ansökt om ackreditering för ett Comprehensive Cancer Centre, i vilket man kvalitetssäkrar vården och med den translationella cancerforskningen skapar innovation.
– Sammantaget är detta flera stora steg på vägen mot att Karolinska Institutet tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset ska bli fullvärdig medlem i Cancer Core Europe.

CancerCentrum Karolinska
CancerCentrum Karolinska, CCK, är ett centrum för experimentell cancerforskning vid Karolinska Universitetssjukhuset. Här kan starka forskargrupper bilda nätverk med kliniska forskare för utveckling av translationell forskning som innebär att nya forskningsrön med bättre diagnostik och behandlingsmetoder snabbare kan nå patienter. Den fysiska närheten till Radiumhemmet underlättar detta.

CancerCentrum Karolinska
Karolinska Universitetssjukhuset
Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00

Kancera ett steg närmare banbrytande behandlingar

Håkan Mellstedt, professor i onkologisk bioterapi och Thomas Olin, vd för Kancera. Foto: Thomas Henrikson
Håkan Mellstedt, professor i onkologisk bioterapi och Thomas Olin, vd för Kancera. Foto: Thomas Henrikson
Kancera arbetar med att utveckla en ny generation banbrytande läkemedel mot cancer.
– Våra substanser har potential att göra stor skillnad för cancerpatienter världen över, fastslår Thomas Olin, vd.

Kancera ligger i framkanten av ett expansivt fält inom immunmodulering. Ett projekt är riktat mot Fractalkine-systemet som går ut på att påverka immunsystemets förmåga att känna igen och angripa tumörer samt stoppa cancerceller som tillägnat sig immuncellers förmåga att invadera friska vävnader. Under senaste året har bolaget avslutat en klinisk fas I-studie som visat på goda resultat.
– Studien visar att vår substans, KAND567, kan blockera immunceller som har observerats i samband med snabbt fortskridande former av blodcancer. Med dessa resultat som utgångpunkt har vi nyligen tagit nästa steg och startat en studie i samarbete med forskare på CancerCentrum Karolinska. Denna studie syftar till att ytterligare förstå sambandet mellan immunceller och lymfom och därmed utgöra en bas för en planerad fas II-studie, berättar Thomas Olin.
Studien leds av Håkan Mellstedt, professor i onkologisk bioterapi och medgrundare till Kancera.
– Vi arbetar nu med att identifiera en markör i syfte att välja ut den patientgrupp som har mest nytta av behandlingen. Det senare spåret har en nära koppling till Radiumhemmets Forskningsfonders satsning på PCM, Precision Cancer Medicine.

Olika angreppsätt
Ett annat projekt i Kanceras utvecklingsportfölj är ROR-projektet, även det inriktat mot lymfom.
– De båda projekten representerar två helt olika verkningsmekanismer. En terapi som får tumören att eliminera sig själv och gå i regress, och en annan som hjälper patientens immunsystem att ta kontroll över sjukdomen. Sammantaget innebär det att vi angriper cancer från två olika håll, säger Håkan Mellstedt.
Inom tre år hoppas de att Kanceras nya behandlingskoncept ska ha prövats på patienter.
– Om allt går som vi beräknar kommer våra terapier att få ett snabbspår av Läkemedelsmyndigheterna. Behovet av läkemedel med nya verkningsmekanismer är stort och den dagen Kanceras läkemedelskandidater har nått hela vägen kommer de att göra stor skillnad för patienter som drabbats av lymfom, fastslår Thomas Olin.

Kancera
I Kancera förenas akademi och industri. Läkemedel mot cancer och inflammatoriska sjukdomar utvecklas i laboratorier i Karolinska Institutet Science Park i Stockholm. Ett övergripande mål är att utveckla en helt ny generation läkemedel mot cancer som slår mot de egenskaper som gör tumörer resistenta mot dagens tillgängliga behandlingar.

Kancera AB
Karolinska Institutet Science Park
Banvaktsvägen 22
171 48 Solna
Tel: 08-50 12 60 80
www.kancera.se

Effektiv cancervård kräver samarbete

Ulrik Ringborg, professor vid Karolinska Institutet.
Ulrik Ringborg, professor vid Karolinska Institutet.
– För att kunna bedriva en effektiv och högkvalitativ cancervård krävs en sjukvårdsinfrastruktur som stöder forskning både inom individualiserad cancerbehandling och prevention samt nya former av samarbete mellan olika forskningsmiljöer, säger Ulrik Ringborg, professor vid Karolinska Institutet.

EU-projektet EurocanPlatform, startade 2011 som ett samarbetsprojekt mellan 23 forskningsintensiva europeiska cancercentra. Ett konkret resultat är Cancer Core Europe, där Karolinska Institutet, tillsammans med fem andra utvalda forskningsmiljöer, bildade ett långsiktigt europeiskt konsortium i syfte att skapa förutsättningar för att utveckla individualiserad cancerbehandling.
Under de gångna åren har Euro­canPlatform inlett ett samarbete med European Academy of Cancer Sciences.
– Vi har tillsammans utvecklat ett program med vilket man kan kvalitetssäkra och mäta den translationella cancerforskningen i ett Comprehensive Cancer Center, CCC. Det kommer att ha stor betydelse när nya centra ansöker om inträde i Cancer Core Europe, säger Ulrik Ringborg, professor vid Karolinska Institutet och som representerar KI i konsortiet.
I mars i år användes programmet för att utvärdera forskningsmiljöer i Amsterdam och Cambridge som båda är medlemmar i Cancer Core Europe.
– Det finns stort intresse från andra länder att komma in i Cancer Core Europe. Då är det viktigt att vi har tydliga kriterier för vad som gäller.

PCM
För att Karolinska Institutet ska kunna vara en fullvärdig medlem i Cancer Core Europe utvecklas nu PCM-programmet, Personalised Cancer Medicine. Här har KI tillsammans med Radiumhemmets Forskningsfonder gjort en satsning på utveckling av molekylär patologi, upptäckt och utvärdering av biomarkörer för att förutsäga behandlingsresultat och skapa kliniska prövningar kring nya behandlingsprinciper.
– Hela tanken bakom konsortiet är att främja utveckling av individualiserad cancerterapi och PCM-programmet, som leds av Ingemar Ernberg, är ett viktigt led i det arbetet, fastslår Ulrik Ringborg.
Att forskare i CCK, CancerCentrum Karolinska, inom kort flyttar till laboratorier i Nya Karolinska Sjukhuset öppnar ytterligare nya möjligheter i den riktningen.
– Den kliniska patologin stannar kvar på sin befintliga plats i CCK-byggnaden och när de andra lokalerna frigörs hoppas vi kunna skapa en molekylärpatologisk plattform i samarbete med SciLifeLab. Vi får då ännu en viktig pusselbit på plats eftersom den molekylära patologin är en förutsättning för utvecklingen av individualiserad cancerbehandling.

Prevention
Arbetet inom Cancer Core Europe handlar framför allt om att få fram nya individualiserade cancerbehandlingar. Prevention är ett annat viktigt område i kampen mot cancer.
– Tittar du på forskningsbudgeten, både internationellt och i Sverige, är det bara ett fåtal procent som går till cancerprevention. Därför är det mycket glädjande att chefen för WHO:s cancerorganisation har tagit initiativ till att skapa Cancer Prevention Europe, ett konsortium enligt samma modell som Cancer Core Europe.
Ulrik Ringborg berättar att flera oberoende beräkningar visar att man genom att använda och implementera den kunskap som finns, kan minska cancerinsjuknandet med 40 procent, kanske ännu mer.
– Här finns en stark potential som ökar ytterligare om man skapar en forskning som bygger på modern cancerbiologi. Processen med att bygga ett konsortium av centra för att samordna och utveckla forskningen för cancerprevention har nu startat. Karolinska Institutet har uttryckt intresse för att vara en framtida medarbetare i ett sådant europeiskt konsortium och min förhoppning är att detta samarbete ska utvecklas i likhet med Cancer Core Europe.

CancerCentrum Karolinska
CancerCentrum Karolinska, CCK, är ett centrum för experimentell cancerforskning vid Karolinska Universitetssjukhuset. På CCK kan starka forskargrupper bilda nätverk med kliniska forskare för utveckling av translationell forskning, som innebär att nya forskningsrön med bättre diagnostik och behandlingsmetoder snabbare kan nå patienter. Den fysiska närheten till Radiumhemmet underlättar detta.

CancerCentrum Karolinska
Karolinska Universitetssjukhuset Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 700 00

cck_Karolinska_logo