Etikettarkiv: Cancerbehandling

Vi fortsätter tills den sista cancercellen slagits ut

Lukas Orre, cancerforskare vid Karolinska Institutet.
Lukas Orre, cancerforskare vid Karolinska Institutet.
– Cancerforskning är ett hårt jobb som tar tid och det är sällan man gör revolutionerande fynd. En viktig drivkraft är då att lyfta blicken och tänka på vilken nytta arbetet kan leda till för patienterna, säger Lukas Orre, cancerforskare vid Karolinska Institutet.

Att läsa till apotekare i Uppsala är kanske inte den vanligaste starten på en karriär som cancerforskare, men Lukas Orre hade en tydlig plan.
– Jag har alltid varit intresserad av läkemedel, hur de påverkar olika mekanismer i kroppen och hur de kan användas på bästa sätt. Mitt sikte var inställt på forskning från första början och redan under doktorandperioden började jag arbeta med metoder för att mäta proteiner.
Idag handlar hans forskning till stor del om att studera vad som händer i celler när de utsätts för olika typer av cancerbehandling som till exempel strålning eller läkemedel.
– Metoderna vi använder ger möjligheter att titta på väldigt många proteiner samtidigt. Vi får en överblick över allt som händer och ser i stora drag vilken signalering som pågår. Under senare år har vi också lärt oss att cancerceller som behandlas dör – i bästa fall. I värsta fall händer det ingenting. Men i de flesta fall blir cellerna bara skendöda och utnyttjar tiden till att förändra sig för att undvika effekterna av behandling och utveckla resistens.
Ett spännande forskningsspår är därför inriktat på att med hjälp av gruppens egenutvecklade proteomikmetoder studera cancercellernas liv och leverne under en längre tid.
– Om vi kan förstå hur cellerna flyr undan effekter av behandlingen är tanken att i nästa steg kunna kombinera olika läkemedel för att blockera möjligheterna till resistensutveckling, förklarar Lukas Orre.

Målsökande cancerläkemedel
Ett aktuellt projekt är inriktat på lungcancer som är den vanligaste orsaken till cancerrelaterad död i världen. Under senare år har intensiv forskning lett fram till så kallade målsökande cancerläkemedel. Dessa läkemedel har stor potential att bota eller förbättra överlevnaden hos lungcancerpatienter. Men målsökande läkemedel har inte effekt på alla lungtumörer, och i många fall leder en initial effekt just till resistensutveckling och tumöråterväxt. För att kunna utnyttja de nya läkemedlens fulla potential behövs mer kunskap om vilka patienter som har nytta av behandlingen och hur olika läkemedel ska kombineras.
Det övergripande målet, berättar Lukas Orre, är att förbättra överlevnaden hos lungcancerpatienter.
– Först vill vi förbättra möjligheten att förutspå vilka patienter som har nytta av en viss typ av målsökande läkemedel. I nästa steg vill vi hitta nya sätt att kombinera läkemedlen för att förhindra resistensutveckling och därigenom bota patienterna.
Förhoppningen är att forskningen ska komma patienterna till nytta inom en relativt snar framtid.
– Eftersom vi arbetar med redan godkända läkemedel kan våra resultat snabbt omsättas i klinik. Inom tre år tror vi oss mer exakt kunna förstå vilka patienter som blir hjälpta av ett specifikt läkemedel, och i bästa fall också hur det ska kombineras med andra mediciner för att slå ut cancern.

Ny analysmetod
Ett viktigt led i den strävan är forskargruppens utveckling av en ny analysmetod som kartlägger var i cellen proteiner befinner sig, där man sammanställt informationen i en databas tillgänglig för forskare i hela världen.
– Vi gav oss själva i uppgift att kartlägga så många proteiner som möjligt, vilket resulterade i information om mer än 12 000 proteiner som vi lagt i en öppen databas. Här kan forskare få ut grundkunskap om sitt favoritprotein, kunskap som de sedan kan komplettera med information från andra databaser för att försöka förstå helheten och överlista den tumörsjukdom de forskar på.
Lukas Orre påpekar att det finns mycket att lära om redan utvecklade läkemedel.
– Ta till exempel de målsökande behandlingar som ofta har väldigt goda, men tyvärr ofta övergående, behandlingseffekter. Sannolikt måste man kombinera olika läkemedel för att ta död på alla tumörceller; om det finns en enda kvar är detta tillräckligt för att sjukdomen ska ta ny fart och det får vi inte acceptera. Arbetet måste fortgå tills den sista cancercellen slagits ut, avslutar Lukas Orre.

Stora genombrott inom cellterapi

Åsa Mellbring, medicinsk chef för cellterapi och onkologi på Kite/Gilead i Norden och Anette Hommelgaard, chef för Medical Affairs på Gilead i Norden. Foto: Johan Marklund
Åsa Mellbring, medicinsk chef för cellterapi och onkologi på Kite/Gilead i Norden och Anette Hommelgaard, chef för Medical Affairs på Gilead i Norden. Foto: Johan Marklund
I över 30 år har Gilead Sciences legat i frontlinjen för forskningsbaserad, innovativ behandling av svåra sjukdomar. Idag är företaget en ledare inom cellterapi med teknologier som kan komma att revolutionera cancerbehandling.

Gilead har allt sedan starten 1987 haft fokus på innovativ terapi för allvarliga och livshotande sjukdomar och har idag fyra fokusområden för forskning och utveckling: HIV/AIDS, leversjukdomar, inflammation, samt cellterapi/onkologi. För ett och ett halvt år sedan förvärvade Gilead det världsledande cellterapiföretaget Kite och tog därmed en position i fronten för att utveckla banbrytande, cellbaserade cancerbehandlingar.
Företaget forskar och utvecklar cellterapier med fokus på två teknologier, CAR T (chimeric antigen receptor T-cells) och TCR (T-cell receptor), för behandling av cancer. Gemensamt för de båda teknologierna är att de bygger på att använda T-celler, en del av kroppens eget immunförsvar, vilka man omprogrammerar i ett laboratorium så att de bättre ska kunna angripa tumörcellerna. Då tumörceller utnyttjar olika proteiner och vägar för att dela sig och överleva, är det viktigt att utveckla teknologier som kan identifiera och angripa tumörceller på olika sätt.
CAR T känner igen proteiner på utsidan av tumörceller, medan TCR även kan känna igen tumörceller baserat på dess insida.
– T-celler har till uppgift att hitta, attackera och förstöra sådant som är onormalt eller avvikande för kroppen. Genom att genetiskt förändra och därigenom förbättra T-cellernas förmåga att utföra detta ges nya möjligheter att behandla patienter med cancer, berättar Åsa Mellbring, medicinsk chef för cellterapi och onkologi på Kite/Gilead i Norden.
Kite/Gileads första CAR T-behandling är godkänd av såväl den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA som av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Forskning pågår för att vidareutveckla CAR T-behandling, som på sikt kommer kunna användas vid flera olika cancersjukdomar och även introduceras tidigare i sjukdomsbilden, säger Åsa.
– Idén om att på olika sätt utnyttja kroppens eget immunförsvar mot cancer har en lång historia bakom sig, och det som nu händer innebär ett mycket stort genombrott.
Gilead är ett starkt forskningsdrivet företag, med 11 000 anställda runt om i världen med målet att utveckla avancerad behandling som är innovativ och som gagnar så många människor som möjligt där behovet är som störst.
– En grundpelare hos Gilead är att våra olika terapier ska komma till nytta för så många patienter som möjligt. Därför sker stora satsningar på att tillgängliggöra dem även i låg- och medelinkomstländer. Det finns en social dimension i vårt arbete och en filosofi om att alla har rätt till hälsa och tillgång till behandling vid svåra sjukdomstillstånd, berättar Anette Hommelgaard, chef för Medical Affairs på Gilead i Norden.

Breda samarbeten
Gilead har ett nära samarbete med många aktörer, inte minst med hälso- och sjukvården. Företaget har flera pågående kliniska studier inom sina fokusområden, såväl i Sverige som i övriga Norden. Som ett led i strävan att skapa samarbeten och driva utvecklingen av nya läkemedel medfinansierar Gilead också forskning som bedrivs av externa aktörer.
– Vi har patienten i fokus och vill försöka säkerställa att patienter i de nordiska länderna ska kunna dra nytta av utvecklingen av nya behandlingar, säger Anette.
Utvecklingen inom cellterapi går snabbt och Åsa och Anette framhåller att vi står inför ett paradigmskifte inom cancerbehandling.
– Det är mycket viktigt för oss att samverka med forskare, myndigheter och hälso- och sjukvården, globalt och i Norden. Det finns fortfarande många utmaningar, men vi tar ett stort kliv fram och vi är mycket hoppfulla om att kunna hjälpa fler patienter med svåra cancersjukdomar.

Gilead Sciences
Gilead Sciences är ett forskningsdrivet läkemedelsföretag som utvecklar innovativa, evidensbaserade behandlingar för svåra sjukdomar. Företaget är verksamt i 35 länder globalt och har idag fler än 20 produkter inom sina fokusområden HIV/AIDS, leversjukdomar, inflammation, samt cellterapi/onkologi. I oktober 2017 förvärvades Kite, ett världsledande cellterapiföretag vars medarbetare har flera decennier av forskning inom immunterapi mot cancer bakom sig.
www.gilead.com
www.kitepharma.com


Izabela kunde fullfölja graviditeten

Izabela Grape har drabbats av bröstcancer två gånger. Tack vare behandlingen kunde hon fullfölja sin  graviditet och få sitt barn.
Izabela Grape har drabbats av bröstcancer två gånger. Tack vare behandlingen kunde hon fullfölja sin
graviditet och få sitt barn.
För cancerpatienter gör forskningen skillnad varje dag. Viktiga forskningsgenombrott gör att allt fler cancerpatienter kan leva längre med sin diagnos. För Izabela Grape, som drabbats av bröstcancer två gånger, gjorde behandlingen den andra gången att hon kunde fullfölja sin graviditet och få sitt barn.

– Jag fick min första bröstcancerdiagnos 2006 och behandlades då framgångsrikt med strålning, cellgifter och läkemedel. När jag väntade mitt tredje barn insjuknade jag på nytt. Onkologen upptäckte en knöl i mitt bröst i samband med en rutinkontroll i vecka tjugofyra, säger Izabela Grape som är ordförande i Bröstcancerföreningen Amazona.

Kunde fullfölja graviditeten
Tack vare cancerforskningens framsteg kunde hon fullfölja graviditeten och så småningom föda ett friskt barn. Under graviditeten behandlades Izabela Grape med cellgifter som inte påverkade fostret. Först efter förlossningen fick hon Herceptin eftersom denna medicin påverkar foster.
– Att jag kunde fullfölja graviditeten var ett direkt resultat av den viktiga cancerforskning som bedrivs. Det var cellgifter som gjorde att tumören krympte för att jag skulle kunna bekämpa cancern i samband med att jag insjuknade för andra gången. Det är jag väldigt tacksam för, säger Izabela Grape.

Antihormonell behandling
Idag är hon frisk, men tar fortfarande antihormonella läkemedel och går på läkarkontroller en gång per år. Izabela Grape är också noga med att ta hand om sig själv med kost, motion och tillräckligt med sömn.
– Tack vare Amazona är jag medveten om biverkningarna av antihormonell behandling och jag har lärt mig att kunna hantera detta.
I framtiden hoppas hon att man via cancerforskningen lyckas identifiera de kvinnor som löper högst risk att drabbas av bröstcancer på ett så tidigt stadium som möjligt.

Följer cancerforskningen
– Via Amazona har jag kontakt med många kvinnor som har en relativt god livskvalitet trots sin bröstcancerdiagnos, ofta tack vare den nya generationens immunterapibehandlingar som gjort stor skillnad för många bröstcancerpatienter. I Amazona följer vi noga forskningens framsteg, förmedlar deltagare till kliniska studier och bjuder in forskare som föreläser om sina studier. För mig och många andra som haft bröstcancer känns det viktigt att följa och stötta den viktiga forskning som bedrivs, avslutar Izabela Grape.

Vi siktar på att stoppa cancer redan innan den uppstår

Kristina Sandström, medicinsk direktör och Marlene Mozart, hematolog och medicinsk rådgivare vid Janssen. Foto: Johan Marklund
Kristina Sandström, medicinsk direktör och Marlene Mozart, hematolog och medicinsk rådgivare vid Janssen. Foto: Johan Marklund
– Det viktiga med läkemedelsutveckling är att skapa patientnytta. Och vi siktar inte bara på att hitta nya behandlingsmöjligheter, målet är att kunna hindra cancern innan de första symtomen uppstår, säger Kristina Sandström, medicinsk direktör vid Janssen.

Onkologi och hematologi är två av Janssens främsta fokusområden. Den övergripande visionen är att omvandla cancer till en sjukdom som går att bota eller förhindra.
– Vi har haft förmånen att arbeta med produkter och samarbetspartners som genererar en del stora banbrytande möjligheter för patienterna, bland annat inom multipelt myelom men även på lymfomsidan. Tillsammans med andra nya behandlingsmöjligheter gör det att vi idag ser en annan cancervård än bara för några år sedan, säger Kristina Sandström.
De nya forskningsframstegen innebär inte bara nya möjligheter för patienterna, de för även med sig nya utmaningar för såväl vård, myndigheter som industri.
– Idag är förväntningarna på att nya godkännanden och tillgång till nya behandlingsmöjligheter ska komma ut betydligt snabbare till klinik. Samtidigt måste vi som forskande bolag kunna säkerställa att vi har en tillräcklig patientsäkerhet och att vi faktiskt kan lova det vi tror att molekylen ska tillhandahålla. Detta ställer nya krav på oss både vad gäller uppföljningar av patientdata och resultat.

Immunonkologi
Immunonkologi grundar sig på insikten om hur kroppens eget immunförsvar kan utnyttjas för att bekämpa cancer, ett område där Janssen var tidigt ute. Idag introduceras allt fler immunterapier mot cancerformer som hittills förknippats med hög dödlighet. Det som är fascinerande med immunterapi är att det som börjar med en indikation kan utvecklas till att omfatta flera andra cancerdiagnoser.
– I det fortsatta utvecklingsarbetet kan man ofta upptäcka att behandlingsmekanismen också har något gemensamt med andra tumörformer. Ta till exempel PD1-hämmarna som fungerar på alltifrån malignt melanom till lungcancer och Hodgkins sjukdom. Detta är vitt skilda tumörformer som tidigare inte har kunnat svara på samma typer av cytostatika. Diagnosområdet kan öka, vilket är mycket spännande, säger Marlene Mozart, hematolog och medicinsk rådgivare vid Janssen.
Att hon, efter att ha arbetat inom den kliniska vården i mer än 25 år, för två år sedan började på Janssen förklarar hon med att hon vill kunna hjälpa fler:
– Min drivkraft är densamma som tidigare, patientnytta. I mitt arbete som medicinsk rådgivare kan jag bidra till att informationen om de senaste behandlingarna sprids till läkarkåren och snabbt kan komma patienterna till nytta. På så vis hjälper jag inte längre en i taget utan flera på en gång.

Samarbete
Kristina Sandström påpekar att nya behandlingsformer ofta presenteras som en sista linjens behandling, alltså till de allra mest sjuka patienterna där det inte längre finns några andra behandlingsalternativ.
– Över tid brukar det visa sig att det inte är där som behandlingen har sitt största värde utan att det är tidigare i sjukdomsbilden. Detta är ett lärande som kommer över tid och som kräver samarbete med den patientnära vården i syfte att nå optimal behandling.
Förutom immunonkologi handlar en stor del av bolagets forskning om nya enzymer, antikroppar och CAR T-celler.
– Vi har även ett stort forskningsområde där vi tittar på mikrober, alltså bakteriestammar och tarmflora, och hur de kan påverka terapiutfallet hos olika patienter. Om 15 år kanske förebyggande cancerbehandling handlar om att gå in och köpa en viss probiotika på apoteket eller livsmedelsbutiken, säger Kristina Sandström.
Hon konstaterar att behandlingsutvecklingen inom cancer gått snabbt framåt under senare år. Något som även påverkat Janssens vision.
– Idag har vi höjt siktet från att förbättra och förlänga liv till att ta bort sjukdomen helt och hållet. På lite längre sikt är visionen att förhindra cancersjukdom redan innan den uppstår.

Janssen
Janssen är en del av Johnsson & Johnsson-koncernen och har verksamhet i mer än 150 länder världen över med närmare 40 000 medarbetare. Janssen har funnits i Norden sedan 1956 och är medlem i de nordiska läkemedelsindustriföreningarna. Företaget finns i alla fem nordiska länder.

Janssen
Box 4042
169 04 Solna
Besöksadress: Kolonnvägen 45
Tel: 08-626 50 00
www.janssen.com/sweden

Immunicum: Ökar överlevnaden för cancerpatienter

Carlos de Sousa, VD för Immunicum.
Carlos de Sousa, VD för Immunicum.
Hjälper immunsystemet att bekämpa cancer: Vita blodkroppar från friska blodgivare modifieras för att stimulera ett individuellt immunsvar mot tumörer hos cancerpatienter. Resultaten från den första kliniska studien stöder potentialen att förlänga överlevnaden!

– I vår första kliniska studie har vi behandlat patienter med nyupptäckt spridd njurcancer som uppvisade en medianöverlevnad på 4 år, jämfört med förväntat 1,5 år, säger Carlos de Sousa, VD för Immunicum.
Han syftar på den kliniska Fas I/II-studien med Immunicums huvudprodukt ilixadencel. Med utgångspunkt i de positiva resultaten hos den första lilla patientgruppen genomförs nu en Fas II-studie på 88 njurcancerpatienter.
Ilixadencel är inte enbart avsedd för njurcancer, utan är även framtagen för behandling av många typer av solida tumörer. Immunicum har slutfört en levercancer-studie och håller på att genomföra en studie på patienter med gastrointestinal stromacellstumör (GIST), och planerar att rekrytera patienter med huvud- och halscancer, lungcancer samt magcancer till en studie med planerad start senare i år. I studierna hittills har ilixadencels säkerhetsprofil varit god.
– Så länge den går att injicera i tumören eller metastaserna kan vi behandla patienterna. Vi ser en rad olika cancerformer där ilixadencel skulle kunna användas, säger Carlos de Sousa.

Unik produkt
Immunonkologi, det område som Immunicum är verksamt inom, handlar om att få patientens eget immunsystem att angripa och döda cancercellerna.
Det är ett spännande och snabbväxande område med många aktörer, men Immunicum har en unik produkt jämfört med andra cellbaserade alternativ.
– Ilixadencel är en frusen produkt som kan lagras ”på hylla” (off-the-shelf), med en hållbarhet på 36 månader och som kan lagras direkt på sjukhusen, säger Carlos de Sousa.
Ilixadencel tillverkas genom en kvalitetskontrollerad process i Tyskland. Av de framtagna vita blodkropparna från en blodgivare kan Immunicum producera omkring 100 doser, vilket innebär att en enda blodgivare kan hjälpa till att behandla upp till 50 patienter.
Immunicums utveckling av ilixadencel går snabbt framåt, med målsättningen att få fram behandling till cancerpatienter.

Immunicum
Immunicum etablerar ett unikt angreppssätt inom immunonkologi genom utveckling av lagringsbara allogena cellbaserade terapier.
Vårt mål är att bekämpa cancer genom att aktivera och stärka patientens eget immunförsvar, och därmed förbättra överlevnad och livskvalitet. Företagets ledande produkt, ilixadencel, har potentialen att bli en grundstomme i modern kombinationsbehandling av ett flertal olika solida tumörformer.

Immunicum AB
Grafiska vägen 2
412 63 Göteborg
Klarabergsviadukten 63
111 64 Stockholm
Tel: 031-41 50 52
Email: info@immunicum.com
www.immunicum.com

Servier stärker sin position inom onkologi

Patrik Friberg, marknadschef för Serviers svenska verksamhet, Simone Merforth, chef för kliniska forskningsavdelningen i Norden och Baltikum och Florent Texier, VD för Servier i Norden. Foto: Johan Marklund
Patrik Friberg, marknadschef för Serviers svenska verksamhet, Simone Merforth, chef för kliniska forskningsavdelningen i Norden och Baltikum och Florent Texier, VD för Servier i Norden. Foto: Johan Marklund
Servier är ett internationellt läkemedelsföretag som drivs av en stiftelse och har sitt säte i franska Suresnes. En viktig målsättning för Servier är att stärka sin ställning inom onkologi. Företaget initierar därför förvärv och inleder samverkan med en rad olika aktörer från industrin och akademin.

Ett förvärv av det irländska läkemedelsbolaget Shires samlade onkologiverksamhet har nyligen kommunicerats. Under förutsättning att förvärvet godkänns av myndigheterna så innebär det en kraftfull förstärkning av Serviers onkologiverksamhet och ett betydelsefullt steg närmare Serviers mål, att bli en viktig aktör inom onkologiska läkemedel. Shires portfölj kompletterar på ett bra sätt Serviers befintliga portfölj av onkologiska läkemedelskandidater inom både solida tumörer och hematologi.
– Enligt WHO:s uppskattning kan de närmaste tjugo åren resultera i 22 miljoner nya cancerpatienter globalt. För att möta de växande patientbehoven har vi på Servier gjort onkologi till en prioriterad del av vår forskning och utveckling. Vi räknar med att onkologi kommer att stå för 50 procent av vår samlade FoU-verksamhet de närmaste två åren, säger Simone Merforth, chef för kliniska forskningsavdelningen i Norden och Baltikum.

Tre fokusområden
Serviers onkologiverksamhet fokuserar på tre områden: riktade terapier, apoptos och immunonkologi. Företagets portfölj med innovativa cancerläkemedel utvecklas i nära samverkan med samarbetspartners över hela världen och riktar in sig på olika egenskaper som är typiska för cancerceller. Serviers forskningsportfölj inkluderar cytostatika, proapoptotiska läkemedel, målsökande, immun- och cellterapier för att åstadkomma behandlingar som kan göra skillnad för patienterna. För närvarande har företaget nio läkemedelskandidater i klinisk forskning för behandling av solida cancerformer, bland annat ventrikel- och lungcancer, samt leukemier och lymfomsjukdomar.
– Vi har för närvarande en spännande pipeline inom onkologi med en rad nya produkter, varav flera har potential att bli ”Game changers”. Vi söker kontinuerligt efter nya samarbetsmöjligheter och partnerskap med såväl akademiska som industriella partners och är övertygade om att det finns utrymme för fler strategiska samarbeten i Sverige, säger Florent Texier, VD för Servier i Norden.

Återinvesterar 25 procent
Samarbete med andra företag och akademiska institutioner är nödvändiga för att snabba på utvecklingen av nya läkemedel för sjukdomar där det finns stora behov. Den stiftelse som äger Servier återinvesterar 25 procent av omsättningen, exklusive generika, i forskning och utveckling. Samtliga vinster återinvesteras i verksamheten.
– I Norden har Serviers industriella och akademiska partnerskap nyligen lett till introduktionen av en ny behandling för patienter med metastaserande kolorektalcancer och till kommersialisering av behandling för vuxna patienter med multipla återfall i eller har refraktärt aggressiva non-Hodgkin-B-cellslymfom. I Sverige har vi fått positiv återkoppling från gastrointestinala onkologer som började erbjuda vår behandling till sina patienter med metastaserande kolorektalcancer. De svenska onkologerna och hematologerna ser också vår forskningsportfölj som mycket lovande, säger Patrik Friberg, marknadschef för Serviers svenska verksamhet.

Servier
Servier har 21 600 anställda fördelade på 148 länder och hade 2017 en omsättning på mer än 4 miljarder euro. Företagets tillväxt drivs av en konstant strävan efter innovation inom fem olika områden: onkologi, diabetes, kardiovaskulära-, immunoinflammatoriska- och neuropsykiatriska sjukdomar samt aktiviteter inom generiska läkemedel.

Servier Sverige AB
Box 725
169 27 Solna
Tel: 08-522 508 00
www.servier.se

Unika möjligheter för forskare vid KFC

Pontus Blomberg, Moustapha Hassan och Mats Eriksson.
Pontus Blomberg, Moustapha Hassan och Mats Eriksson.
Kliniskt Forskningscentrum (KFC) vid Karolinska Universitetssjukhuset är en allmän resurs för forskare och kliniker anslutna till sjukhuset och till Karolinska Institutet. Här bedrivs majoriteten av universitetssjukhusets kliniska forskning av centrumets omkring 150 anställda.

– KFC forskarhotellet är avsett för kliniska forskargrupper och avancerad klinisk forskning. Det etablerades redan då sjukhuset byggdes, 1972, och har sedan dess varit en plattform för laboratorieforskning och kliniker. Det satsas kraftigt från såväl institutets håll som från landstingets på att upprätthålla förstklassiga faciliteter och vi vill att forskare från hela världen kommer hit och drar nytta av det vi erbjuder, berättar adjungerade professorn Mats Eriksson, som också är verksamhetschef.

Högklassiga faciliteter
Några av de resurser som Mats nämner inkluderar landets finaste avdelningar för komparativ medicin och det högklassiga cellodlingslaboratoriet Vecura. Pontus Blomberg, docent, är verksamhetschef för Vecura, vars inriktning är avancerade terapiläkemedel (ATMP), vilket omfattar gen- och cellbaserade produkter inklusive vävnader. Vecura är en del av Karolinska Centrum för Cellterapi (KCC).
– Vi tillverkar ATMP för klinisk prövning och hantering av att dessa läkemedel når ut till patienterna. Vecura följer samma regelverk (Good Manufacturing Practice) som läkemedelsindustrin och har nära samarbete med många grupper inom både Karolinska Institutet och Universitetssjukhuset och även andra grupper och företag nationellt och internationellt.

Sparar liv och resurser
Verksamhetschef för Prekliniskt laboratorium (PKL) / Universitetssjukhuset och enhetschef för KFC:s avdelning inom Institutionen för Laboratoriemedicin, Karolinska Institutet (KI), Moustapha Hassan, arbetar även som professor vid KI. Han berättar att den translationella forskningen inom avdelningen ligger mellan preklinisk och klinisk forskning och att den bedrivs med ett helhetsperspektiv på patienterna.
– Vi fokuserar i huvudsak på onkologiforskning och autoimmuna sjukdomar, men även på att utveckla nya läkemedel och utforma individualiserade behandlingar och strategier. One size doesn’t fit all, utan vi behöver skräddarsy våra åtgärder för varje patient. Rätt behandling ger patienten bättre livskvalitet och sparar dessutom ekonomiska resurser för samhället. Det vinner alla på, avslutar han.

Kliniskt Forskningscentrum
Kliniskt Forskningscentrum (KFC) är främst en allmän resurs för forskare från olika institutioner inom Karolinska Institutet och eller kliniker på Karolinska Universitetssjukhuset men är även öppet för externa användare. Huvuddelen av den kliniska forskningen på Karolinska Universitetssjukhuset utförs på KFC, bestående av runt 20 forskargrupper med över 150 anställda.

Kliniskt forskningscentrum
kathrin.reiser@ki.se
mats.eriksson@ki.se

Karolinska Cell Therapy Center (KCC) / Vecura
pontus.blomberg@ki.se
kcc.karolinska@sll.se

Prekliniskt laboratorium (PKL) / KFC(KI)
moustapha.hassan@ki.se
sandra.oerther@sll.se


Merck i frontlinjen för nya cancerbehandlingar

Från vänster: Annika Ericson, Head of Oncology och Markus Finzsch, Medical Director på Merck i Sverige. Här tillsammans med kollegorna Suzanne Bergman, Lynda Verstege och Håkan Dalvik. Foto: Gonzalo Irigoyen
Från vänster: Annika Ericson, Head of Oncology och Markus Finzsch, Medical Director på Merck i Sverige. Här tillsammans med kollegorna Suzanne Bergman, Lynda Verstege och Håkan Dalvik. Foto: Gonzalo Irigoyen
Allt fler cancerpatienter botas. Andra kan leva mycket länge med sin sjukdom.
Merck har i 350 år arbetat för människors hälsa. Idag ligger man i frontlinjen för läkemedel mot en rad svåra tumörformer och andra allvarliga sjukdomar.

Cancerfallen ökar kontinuerligt i hela världen och i Sverige får omkring 60 000 personer om året en cancerdiagnos. Samtidigt har överlevnaden i cancer förbättrats avsevärt under de senaste årtiondena och idag botas omkring 60 procent av alla cancerpatienter i Sverige.
– Jag har sett en fantastisk utveckling under min karriär. Allt fler cancerformer botas helt och många andra övergår till att bli mer av kroniska sjukdomar, som man kan hålla i schack genom olika behandlingar. Det är stor skillnad mot när jag började inom läkemedelsindustrin i början av 1990-talet, säger Annika Ericson, biolog och Head of Oncology på Merck AB i Sverige.
– Med det sagt så är det viktigt att framhålla att det kvarstår stora utmaningar. Merck ligger i framkant för att ta fram nya, innovativa läkemedel mot svåra sjukdomar och det är väldigt givande att få vara en del av den utvecklingen och bidra till att patienter får längre och friskare liv.

Långa anor
Merck firar i år sitt 350-årsjubileum och företaget kan se tillbaka på en lång historia som pionjär inom en rad olika områden. Företaget grundades 1668 av den tyske apotekaren Friedrich Jacob Merck och är därmed världens äldsta fortfarande verksamma läkemedelsbolag. Inom onkologi arbetar man bland annat med läkemedel mot tumörer i huvud och hals, kolorektal cancer och den ovanliga och aggressiva hudcancern merkelcellscarcinom. FoU inom Merck omfattar dock ett brett spektrum av olika cancerformer, och trots att Merck inte tillhör de allra största läkemedelsbolagen så är det ett av de mest forskningsintensiva med en mycket omfattande preklinisk och klinisk forskning, i Sverige och globalt.
– Onkologi är ett område i stark utveckling och vi har flera lovande produkter i vår ”pipeline”. Mercks mission är att utveckla fler effektiva behandlingsmöjligheter och att arbeta för att dessa ska bli tillgängliga för patienterna på en bred basis, säger Markus Finzsch, Medical Director för Merck i Sverige och molekylärmedicinare i botten.
Just att ge patienter tillgång till lovande nya preparat är en viktig del av Mercks uppdrag. Idag är det ofta en komplicerad och tidskrävande process att få ett godkänt preparat ut i den kliniska verkligheten i landsting och regioner, så att patienter kan dra nytta av dem. Processer för introduktion av nya läkemedel är på många ställen helt lokala. Detta innebär en stor spridning i användning av nya effektiva läkemedel trots att Sverige är ett så pass litet land, vilket är anmärkningsvärt.
– Prissättningen är en oerhört viktig fråga för en rättvis och jämlik vård i Sverige. Vi förhandlar såväl i nationella upphandlingar som med varje enskild region vid behov. Målet är alltid att minska ledtiden mellan att ett läkemedel blir godkänt av EU och att det kan börja användas lokalt i Sverige, förklarar Markus Finzsch.

Individanpassat
Idag är trenden att cancerbehandlingar blir mer och mer individanpassade. Immunterapi, där man aktiverar kroppens eget immunförsvar för att angripa tumörcellerna, är ett område där det skett stora framsteg under senare år. Ett annat är upptäckten av olika biomarkörer i tumörceller. Genom att utveckla antikroppar mot dessa kan cancerbehandling effektiviseras och skräddarsys, berättar Annika Ericson och Markus Finzsch.
– Som patient är det viktigt att hålla sig informerad och rådgöra med sin läkare om nya mediciner eller möjligheten att delta i kliniska studier. Det händer väldigt mycket inom onkologi och det finns all anledning att känna optimism och tillförsikt.

Merck
Merck är ett ledande läkemedelsföretag inom onkologi, neurodegenerativa sjukdomar, fertilitet, endokrinologi och reumatologi. Merck ägnar sig åt innovativ forskning, inriktad på att upptäcka, utveckla, tillverka och marknadsföra läkemedel för att hjälpa patienter på områden där det finns stora behov av förbättrade behandlingsmetoder.

Merck AB
Tel: 08-562 445 00
E-post: medinfo.nordic@merckgroup.com
www.merckgroup.com
www.merck.se


Innovation lyfter cancervården

Genom att återinvestera stora delar av sin omsättning i innovation vill Celgene bidra till medicinska framsteg. Det menar vd Nicolas Verbeke och Corporate Affairs Director Björn Hellström. Foto: Robin Nilssen / BOONPHOTOGRAPHY
Genom att återinvestera stora delar av sin omsättning i innovation vill Celgene bidra till medicinska framsteg. Det menar vd Nicolas Verbeke och Corporate Affairs Director Björn Hellström. Foto: Robin Nilssen / BOONPHOTOGRAPHY
God tillväxt.
Celgene startade i Sverige 2007 och har under de senaste åren haft god tillväxt.
Satsning på forskning och utveckling.
Celgene återinvesterar en stor del av bolagets omsättning på innovation.
Innovationsplattform.
Bolagets plattform syftar till att fördjupa debatten om framtidens sjukvård i Norden.

– Celgene firade tioårsjubileum i Sverige för några månader sedan och vi har haft en fantastisk tillväxt under de senaste åren i Norden, säger Nicolas Verbeke, vd på Celgene Nordic.
Tack vare Celgenes strävan att behålla entreprenörsandan som skapade företaget hoppas man kunna fortsätta växa och utveckla framtidens innovativa läkemedel.
– När jag började arbeta här 2012 var vi 40 anställda i Norden. Idag är vi 100. Vår målsättning är att fortsätta växa och attrahera spetskompetens för att om två år vara 150 anställda, säger Björn Hellström, Corporate Affairs Director, Celgene Nordic.
Celgene har idag behandlingar inom hematologi, solida tumörer, immunologiska och inflammatoriska sjukdomar.
– Genom innovativ forskning uppnår vi medicinska framsteg. Men innovation kräver investeringar och i år kommer vi att lägga tre till fyra miljarder USD globalt på det, säger Nicolas Verbeke.
Celgene har sedan start haft ett långsiktigt tänk. Genom att återinvestera 35 procent av bolagets omsättning i forskning och utveckling – dubbelt så mycket som genomsnittet inom läkemedelsindustrin – bidrar det till bolagets ”Virtuous Cycle of Innovation”.
– Investering är en förutsättning för medicinsk innovation och för att kunna erbjuda patienter nya behandlingar. Det är viktigt att nya läkemedel görs tillgängliga då det är dagens innovationer som skall finansiera framtidens, säger Nicolas Verbeke.

Trovärdig partner
Björn Hellström förklarar att en förutsättning för att Celgene ska kunna bli långsiktigt framgångsrika i Norden, är att vara en trovärdig partner till svensk hälso- och sjukvård:
– Samhället står inför en stor utmaning eftersom vi har en allt mer åldrande befolkning, vilket ställer högre krav på sjukvården. Här krävs ett konstruktivt samarbete mellan sjukvården och den forskande läkemedelsindustrin.
Nicolas Verbeke fortsätter:
– Vi har därför skapat en innovationsplattform för framtidens vård, för att underlätta detta samarbete. Inom ramen för plattformen har vi arrangerat flera rundabordssamtal med relevanta aktörer inom det svenska sjukvårdssystemet.
Ökat samarbete mellan läkemedelsindustrin, patientorganisationer, läkare och politiker, via den här typen av arena, har flera fördelar enligt Björn Hellström:
– Som läkemedelsbolag har vi ett ansvar att ta del av diskussionen om hur vi kan göra sjukvården bättre. Vi har idag en väldigt bra vård och genom att säkerställa att alla drar i samma riktning kan vi gemensamt skapa förutsättningar för att erbjuda patienterna bästa möjliga vård även i framtiden.

Celgene
Celgene är ett globalt läkemedelsföretag med behandlingar mot blodcancersjukdomar, solida cancertumörer samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. Celgene har drygt 100 anställda i Norden och investerar 35% av sin årsomsättning i forskning och utveckling. Läs mer om Innovationsplattformen på: innovationsplattformen.se

www.celgene.se
www.facebook.com/Celgene
www.linkedin.com/company/celgene




NS-CELG180002 1/2018

Isofol utvecklar nytt cancerläkemedel

”Designed by nature.” Isofols nya läkemedel är ett kroppseget ämne, numera med det generiska namnet arfolitixorin. Karin Ganlöv, medicinsk chef och Anders Rabbe, VD för bolaget. Foto: Patrik Bergenstav
”Designed by nature.” Isofols nya läkemedel är ett kroppseget ämne, numera med det generiska namnet arfolitixorin. Karin Ganlöv, medicinsk chef och Anders Rabbe, VD för bolaget. Foto: Patrik Bergenstav
Arfolitixorin är ett kommande läkemedel som kan förbättra vardagen för hundratusentals patienter med kolorektal cancer. I höst startar biotechbolaget Isofol Medical AB en internationell studie som är slutmålet på en 35 år lång forskningsresa.

– Verkligen roligt att vara framme vid ”det stora testet”, vår fas III-studie med 440 patienter i Europa och USA, säger Anders Rabbe, VD för Isofol i Göteborg.
Bolagets grundare är kirurgen Professor Bengt Gustavsson, verksam på Östra Sjukhuset i Göteborg. Han var en av dem som tidigt upptäckte att tillägg av folater till cellgifter ger bättre effekt på tumörbekämpningen.
Kolorektal cancer är den tredje vanligaste cancerformen och den fjärde vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall. För dem som drabbas av spridd cancer är det ytterst få som botas, bara cirka 14 procent är i livet efter fem år.

Omvandlas i kroppen
För patienter med spridd kolorektal cancer är cellgiftet 5-fluorouracil (5-FU) standardbehandling, ihop med folaterna leukovorin (LV) eller levoleukovorin (LLV). Så har det varit i drygt 30 år. Tyvärr svarar inte alla patienter på behandlingen.
Troligen har det genetiska orsaker, eftersom folaterna måste omvandlas i kroppen till det kroppsegna ämnet MTHF (metylentetrahydrofolat) för att förstärka effekterna av cellgifterna. Omvandlingen fungerar inte fullt ut hos alla som idag behandlas med LV eller LLV.
Så varför inte framställa MTHF och ge den aktiva slutprodukten direkt, och på så sätt öka förutsättningarna för fler patienter? Det var Bengt Gustavssons idé i mitten av 90-talet, och nu är han och Isofol nästan framme vid slutmålet.
Kommersiell tillverkning av arfolitixorin är säkrad via ett globalt avtal med tyska Merck och läkemedelstillverkaren Recipharm och en rad kliniska studier har gjorts på säkerhet och effekt. Resultaten hittills är mycket lovande. Kan det vara så att arfolitixorin inte bara ökar effekten av 5-FU utan även ger mindre biverkningar?
– Det vet vi inte, men det skulle kunna vara så, eftersom patienterna får rent MTHF som är aktivt direkt, säger Isofols medicinska chef Karin Ganlöv.

Tumören krymper
Idag svarar ungefär 45 procent av patienter med spridd kolorektalcancer på standardbehandlingen, alltså att tumören krymper.
– Baserat på resultat från vår forskning och kliniska studier är vår ambition att 55–60 procent av patienterna skall svara på behandlingen samt att tiden som patienterna är fria från sjukdomsprogression skall öka med 1,5–2 månader, säger Anders Rabbe.
För en lekman låter det kanske inte så mycket, men inom cancersjukvården är det en stor och betydelsefull ökning. Fler än 365 000 patienter i Europa, Japan och USA kan bli hjälpta av det nya läkemedlet.
– För den här patientgruppen lanserades det senaste breda läkemedlet för mer än tio år sedan, säger Anders Rabbe.

Internationellt intresse
– Därför är det ett väldigt stort internationellt intresse från läkare att vara med i vår studie. Vi har idag kontakt med ett 80-tal sjukhus i USA och Europa.
Baserat på lovande resultat från fas I/II-studierna har Isofol fått accept att redan nu inleda en registreringsstudie (fas III) i patienter med spridd kolorektalcancer, vilket förkortar utvecklingstiden med 3-4 år. Slutgiltig design och effektmål fastställs nu i samråd med amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA) i ett så kallat SPA (Special Protocol Assessment). Studien bedöms kunna starta i oktober i år.
Fas III-studien ska jämföra effekterna mellan standardbehandling och arfolitixorin vad gäller påverkan på tumören och hur länge effekten håller i sig.

Ett bra liv för patienten
– Många patienter lever med sin sjukdom ganska länge, så det är viktigt för dem att ha ett bra liv under den tiden. Att krympa tumören och att hålla sjukdomen i schack är minst lika viktigt som hur länge man överlever efter diagnos, säger Karin Ganlöv.
Isofol är ett litet bolag, men lyckades under 2017 få in 400 miljoner kronor i en nyemission för att kunna genomföra fas III-studien. Den beräknas vara avslutad år 2021 och i slutet av 2022 hoppas bolaget på marknadsgodkännande i USA och Europa.
Isofol fokuserar främst på kolorektal cancer, men i förlängningen kanske arfolitixorin sätts in mot en rad andra cancerformer. Till exempel vid cancer i magsäck och bukspottskörtel där 5-FU och folater också används idag. Substansen kan även användas som räddningsbehandling, efter högdos av metotrexat som skadat patientens friska vävnad.

Isofol Medical
Isofol Medical AB (publ) är ett läkemedelsutvecklingsbolag inom onkologi.
Bolaget utvecklar arfolitixorin, avsedd främst för behandling av avancerad kolorektalcancer och som räddningsbehandling efter högdosbehandling med metotrexat hos patienter med osteosarkom (bencancer).
Isofol Medical AB handlas på Nasdaq First North Premier.

Isofol Medical AB
Biotech Center
Arvid Wallgrens backe 20
413 46 Göteborg
Tel: 031-797 22 80
E-post: info@isofolmedical.com
www.isofolmedical.com